Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Nedspolning av undervattenskablar, av Edvard Sterner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
902
TEKNISK TIDSKRIFT
Firman har emellertid hittills endast haft erfarenhet av
kablar upp till ca 11 km längd.
Hastigheten vid förläggningen beror på flera faktorer.
Förutom förläggningsdjup och markklass inverkar även
vattendjupet med någon reducering av effektivt spoltryck.
Under gynnsamma förhållanden kan en niaximal
förläggningshastighet av ca 90 cm/min erhållas.
I praktiken har oftast denna hastighet liten betydelse.
Väsentligt större tider åtgår för växlingsarbetena med ökning
eller minskning av antal delar i inspolningsverktyget när
det gäller variationer i vattendjup, som ofta kan vara
större än den, som uppriggningen möjliggör. Dessutom
måste alltid vid anläggningar av denna art speciell omsorg
nedläggas vid landfästena, där tidsödande dykarearbeten
fordras. För denna detalj är fartyget försett med en
särskild ejektoranordning, som sänks till bottnen och
handhas av dykaren och som möjliggör undantransport av
bottenmaterialet från landfästet ett tiotal meter åt sidan. Då
hela motorpumpens kapacitet får arbeta på denna sker
arbetet mycket snabbt, jämfört med trycksprutor.
Ett särskilt spolverktyg har utvecklats som möjliggör
samma metod vid upptagning av förut nedsänkta kablar,
vare sig de förlagts enligt denna metod eller på det äldre
sättet. Spolverktyget i fråga är utformat med en klo, som
griper om kabeln, som efterhand spelas in allt eftersom
spolningen framskrider.
Arbetena i Göteborg
De stora bostadsområden som planlagts på Hisingen och
vars byggande i stor skala redan påbörjats har beräknats
medföra ett årligt utökningsbehov av 600 trunkledningar
(kabelpar) till stationerna där fram till 1963. Till skillnad
från förut utlagda största kablar om 300 par med 0,7 mm
ledare kan numera 0,6 mm ledare och största kablar om
600 sådana par användas.
Eftersom Alnwick Harmstorff-metoden endast möjliggör
förläggning av en kabel i sänder begärdes offert genom
svenska AEG för alternativ förläggning av en, tre resp.
sex kablar.
En kalkyl med kabelkostnaden inräknad och med hänsyn
tagen till ålagd investeringsbegränsning och jämförd med
den äldre metoden visade dels att alternativet tre kablar
Fig. 3. Fartyget med utläggningsverktyget vid inspolning
mitt i Göta Älv.
Utläggningsarbetet
Normal kabelläggning med denna metod består av:
Detaljerad planläggning av arbetet efter undersökning av
platsen med avseende på landningsförhållanden och
bottenbeskaffenhet.
Fartygens transport till platsen.
Lastning av den oftast mycket tunga kabeltrumman på
hjälpfartyg.
Provspolning av kabelsträckan, varvid man spolar en
grav utan att lägga kabeln för att förvissa sig om att inga
oväntade hinder föreligger.
Själva förläggningen med användande av den beskrivna
metoden.
Firman Alnwick Harmstorff ger data för metodens
möjligheter i olika bottenklasser (tabell 1). Bottnen i Göta Älv
kan i detta schema inplaceras som klass 4.
Med de anordningar som beskrivits möjliggöres
förläggning på vattendjup upp till 18 m. Kabellängden begränsas
endast av kabeltrummornas storlek, möjlighet att stuva
större längder av klenare kabel eller möjMghet att
eventuellt kunna dela upp längderna med tillhjälp av skarvar.
Tabell 1. Nedspolningsmetodens användbarhet i olika bottenklasser
[-Bottenklass-]
{+Botten-
klass+}
Fasthet
Jämförbar
beteckning vid
schaktarbeten
(grävbarhet)
Grad av spolbarhet Markart (exempel, kornstorlek enligt DIN)
Förläggningsdjup
övre gräns
1 Utan sammanhållning Lös mark Lätt Lös dy 5 m
Lös flodsand
Fint grus (kornstorlek 2—5 mm)
2 Liten sammanhållning Medelsvår mark God Lös våt lera ca 4—5 m
Mjuk beskaffenhet för spade Gyttja
Seg dy
Lerblandad sand
Lerblandat fint grus
3 Medelmåttig samman- Svår mark Medelgod Lös fuktig sandblandad lera ca 3 m
hållning för spade Löst medelgrovt grus (kornstorlek 15 mm)
4 Fast sammanhållning Medelsvår mark Svår Fast fuktig lera ca 3 m
för hackverktyg Löst grovt grus (kornstorlek 20 mm)
5 Mycket fast samman- Svår mark Svår men möjlig Mycket fast lera 2 m
hållning för hackverktyg Löst grovt stenigt grus (stenar upp till
70 mm storlek)
6 Stenaktig Löst berg Endast* efter för- Mycket hård torr lera 2 m
arbete Märgel
Kalksten
Cementerade jordarter som har karaktär
av löst berg
* Med förarbete menas en uppluckring av kabelsträckan med sprängningsarbeten. Allt efter bottnens beskaffenhet borras spränghål med 50—75
cm mellanrum. Efter sprängningen är bottnen så uppluckrad att inspolning är möjlig. På detta sätt uppger firman sig ha utfört flera
förläggningar med gott resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
