Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Hänt inom tekniken - Norsk Teknisk Museum - Automatisk räknemaskin till Uppsala - 2. Nordisk Symposium om Fedtharskning - SHI-kurs »Ytbehandling av metaller» - Svenska Mässan - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Förslag till Norsk Teknisk Museum på den öppna
tomten mellan Strømsveien och Fyrstikkalleen i Oslo.
Norsk Teknisk Museum, som i 42 år har hållit till i
provisoriska lokaler och dessutom haft en massa material
lagrat runt omkring i landet, har fått byggnadstillstånd för
ett eget hus. Byggnaden, fig. 1, som uppföres på en
donerad tomt på Grønvold i Oslo, är ritad av Oslo-arkitekterna
Christian Pran och Otto Torgersen. Hela bottenvåningen
skall ha "skyltfönster", så att allmänheten som passerar
skall kunna se in i de upplysta utställningshallarna.
Huvudingången, som ägnats särskild omsorg, skall förses
med fotocellöppnare och varmluftsridåer.
Automatisk räknemaskin till Uppsala. Uppsala
Universitet begär på förslag av sin matematikmaskinkommitté
(professorerna L Carleson, G Hägg, I Waller och H Wold)
att för 1,5 Mkr. få köpa en automatisk räknemaskin;
universitetskanslern har tillstyrkt. Avsikten är att placera
maskinen på institutionerna för matematik och teoretisk
fysik. Maskinen skall bli ett gemensamt serviceorgan för
universitetet och Lantbrukshögskolan i Ultuna.
För vetenskapliga undersökningar inom naturvetenskap,
samhällsvetenskap och medicin är det ofta av avgörande
betydelse att kunna genomföra stora numeriska kalkyler,
och det förnämsta hjälpmedlet är därvid de automatiska
räknemaskinerna. En omfattande inventering av behovet
av en sådan maskin har visat att detta är särskilt påtagligt
inom ämnena kemi, teoretisk fysik, statistik, astronomi,
meteorologi och samhällsvetenskaperna. Bland behoven
vid Lantbrukshögskolan kan nämnas bearbetning av
statistik vid ärftlighetsforskning.
Den mest uppenbara vinsten med att en automatisk
räknemaskin placeras vid universitetet är dock att både
forskare och studenter får utbildning i att handha en
sådan maskin. Detta är särskilt viktigt med tanke på
näringslivets stora behov av personer som kan den konsten.
Hittills har uppsalaforskarna varit hänvisade till att anlita
Besk i Stockholm.
För att driva maskinen begär universitetet att det
inrättas en laboratorsbefattning som chef för maskingruppen,
och att en matematiker, en civilingenjör samt en
läroverksingenjör (per skift) anställes. Driften kostar 25 000
kr/år. Man räknar med att maskinen drivs 8 h/dag för
universitetets och Lantbrukshögskolans räkning. Eftersom det
utanför universitetet finns stort behov av maskintid, torde
maskinen kunna utnyttjas för legoräkning.
2. Nordisk Symposium om Fedtliarskning. IVA
anordnade i samarbete med Svenska Institutet för
Konserveringsforskning 1952 i Halmstad en nordisk
härsknings-konferens, vars handlingar publicerades som
FKO-Med-delande 12 (Tekn. T. 1953 s. 365). Som fortsättning på det
nordiska samarbete som därmed inleddes anordnas under
andra hälften av september 1957 i Köpenhamn en andra
nordisk konferens, som skall vara 2—3 dagar och
genomförs av Akademiet for de tekniske Videnskaber.
Konferensen skall behandla fetternas mikrobiella och
oxidativa härskning samt andra kvalitetsnedsättande
förändringar under lagring och transport. Vidare hålles över-
siktsföredrag om utvecklingen hittills inom området,
eventuellt kombinerade med diskussion om de praktiska
möjligheterna.
Ordförande i den danska arrangörskommittén är
labora-torieforstander Frode Bramsnæs. Svensk kontaktman är
dr Beinhard Marcuse, Svenska Institutet för
Konserveringsforskning, Göteborg.
SHI-kurs "Ytbehandling av metaller" anordnas den
12—14 november 1956 som dagskurs i Stockholm. Kursen,
som är avsedd för ingenjörer och annan teknisk personal
som ställs inför ytbehandlingsproblem, skall ge råd för
val av lämpligaste skydd mot korrosion. Både mätning,
lackering och galvanisk ytbehandling diskuteras. Även
estetiska synpunkter berörs.
Kursavgiften är 75 kr. Upplysningar erhålles genom
Statens Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Svenska Mässan. 1957 års internationella mässa hålles
i Göteborg den 18—26 maj. Till denna mässa, den 40 :e i
ordningen, står Mässans nybygge Stora Mässhuset med en
nettoutställningsyta på 7 500 m2 färdigt att tas i bruk.
Problemhörnan
Problem 7/56 lydde: "En kopplingsplint /i är försedd med
två strömställare ax och a2. På en annan kopplingsplint B
finnes två lampor b1 och b2. A matas från ett
växelströmsnät; A och B är sammankopplade med två enkelledare.
Anordningen fungerar så, att man med ax kan tända och släcka
lampan bx och med a2 tända och släcka lampan b2, varvid
dessa funktioner är oberoende av varandra. — Angiv
apparaturens kopplingsschema!"
Man inser att den enda möjligheten (av okomplicerat
slag) att med hjälp av endast två förbindelseledningar
påverka ß-plintens lampor enligt föreskriften består i att på
dessa ledningar kunna utskicka likström (eventuellt
pulserande), varvid kopplingen i plinten B skall vara så inrättad,
att den skiljer mellan två strömriktningar. Frånsett
metoden att för ändamålet använda polariserade reläer eller
vibratorer som givare och mottagare, består den enklaste
lösningen otvivelaktigt i att begagna torrventiler i bägge
plintarna, varvid den enklaste kopplingen framgår av fig. 1.
Fig. /.
A B
Alternativt kan kopplingen utföras enligt fig. 2.
Fig. 2.
Problemet har enligt fig. 1 lösts av sign. ög, L Felländer,
B G Magnusson, P E Larsson, L E Lindfors, U Olsson,
O Pettersson, S Bæckström, S-E Andersson, L Bundlöf och
F Dahlin, varvid den sistnämnde även angivit kopplingen
enligt fig. 2.
Problem 9/56. Hur många kulor innehåller en
smörpyramid i form av en liksidig tetraeder (gängse typ), om
den har n kulor utefter en kantlinje?
Bed. är tacksam för nya förslag till uppgifter lämpliga
för denna spalt. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
