Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1956 - Andras erfarenheter - Spänningsglödgning av svetsar med högfrekvens, av FÖ - Färgning av ull-akrylfiberblandningar, av SHl - Turbulensens inverkan på värmeövergång vid plattor, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
933
Fig. 3. Farbart 35 kW glödgaggregat för 1 kHz för
glödgning av svetsar på högtrycksångledningar på
monterings-platsen.
är fördelaktigast för längssvetsglödgning, varvid
effektförbrukningen vid 620°C och 200 mm glödgbredd blir
omkring 4—5 kW/dm2.
Erforderligt antal varv i spolen låter sig lätt
proportionera från provglödgningar på liknande gods, emedan
NI
Ui
Q 2 • Hl
ui r ij2 v \/2’ Qi • ßi
där N är antal varv i glödgningsspolen, / frekvens, £
godsets resistivitet, fi godsets permeabilitet, P till godset
överförd effekt och U spänning över spolen.
Är generatoreffekten riklig, kan antalet varv i spolen
väljas inom vissa gränser, och generatorspänningen anpassas
därefter. Skall hela generatoreffekten utnyttjas måste
erforderligt antal varv i spolen bestämmas noggrannare.
Glödgaggregaten kan göras farbara, fig. 3.
Glödgningstemperaturen mäts med termoelement och
glödgningseffek-ten kan regleras automatiskt enligt ett lämpligt program
(BBC Mitteilungen 1956 h. 1—2 s. 49—59). Fö
Färgning av ull-akrylfiberblandningar. Akrylfibrer,
t.ex. Acrilan, kan färgas med ullfärgämnen. De färgas
emellertid mycket långsammare än ull vid låg temperatur;
färgningshastigheten blir betydande först vid ca 80°C.
Vidare måste färgningsbadet innehålla en stark mineralsyra
för att akrylfibern skall färgas mer än på ytan.
Man behöver därför ett ämne som kan minska
färgningshastigheten för ullfibern utan att nämnvärt minska
utnyttjningen av färgämnet. Katjonaktiva ämnen, vilka
används som egaliseringsmedel vid färgning av ylle, har visat
sig fullt tillfredsställande också för
ull-akrylfiberblandningar. De ger med färgämnesanjonen en komplex
förening som långsamt dissocieras vid upphettning varigenom
den tjänstgör som en färgämnesreservoar.
Komplexföreningen är emellertid i de flesta fall olöslig i
vatten och kan därför skiljas ut som ett oljeartat skum.
Hindrar man inte detta, blir färgningen ojämn.
Nonjon-aktiva ämnen erhållna genom kondensation av etylenoxid
med alkoholer, organiska syror eller fenoler har använts
som dispergeringsmedel för acetatfärgämnen. De är också
fullt effektiva för komplexföreningar av ullfärgämnen och
ett katjonaktivt ämne. Om etylenoxidrester införts i dettas
molekyl, behövs emellertid ingen tillsats av nonjonaktivt
ämne.
Ett egaliseringsmedel kan verka genom minskning av
färgningens begynnelsehastighet eller genom omfördelning
av färgämnet. I senare fallet ökar tillsatsen den
utsträckning i vilken färgämne lösgörs och överförs från en fiber
till en annan. Kombinationen av ett katjon- och
nonjonaktivt ämne verkar på båda sätten och är därför ett mycket
effektivt egaliseringsmedel. Vidare hindrar den att starka
syror fäller ut kromfärgämnen varigenom dessa kan
utnyttjas i de sura bad som måste användas för akrylfiber.
Egaliseringsmedlets överföringseffekt har visats genom
att man först färgat bara ullen i en
ull-akrylfiberbland-ning och därefter behandlat denna i det färglösa,
utnyttjade färgbadet efter tillsats av egaliseringsmedel tillsammans
med 6—8 °/o svavelsyra. Efter upphettning 2 h hade
färgämne överförts från ull till akrylfibern så att blandningen
var jämnt färgad (W H Hindle i Textile Age okt. 1955
s. 50; ref. i EPA Technical Digest No. 600). SHI
Turbulensens inverkan på värmeövergång vid plattor.
För värmeövergången vid påtvingad strömning utefter
plana ytor har man på olika håll fått ganska varierande
värden, sannolikt beroende på att någon viktig variabel
förbisetts. För frågans ytterligare belysning har en
undersökning gjorts av värmeövergången vid olika
turbulensförhållanden.
Prov gjordes i en vindtunnel på en platta med 6,35 mm
tjocklek och med elektrisk värmetillförsel. Turbulens i den
fria strömmen åstadkoms med framför plattan placerade
trådnät med 18 mm maskvidd och 3,32 resp. 8 mm
tråddiameter. Turbulensgraden blev därvid 1,5 resp. 5 °/o.
Plattan var vid proven med olika turbulensgrad försedd med
en halvrund kant med en diameter lika stor som plattans
tjocklek. Dessutom gjordes prov med tvär kant.
Besultaten av mätningarna återges i den dimensionslösa
storheten Nusselts tal Nu som funktion av Beynolds tal Re
ett logaritmiskt diagram, fig. 1. Vid beräkning av de
dimensionslösa talen har använts plattans totala längd och
värmeledningsförmågan vid gränsskiktets
medeltemperatur, under det att luftens kinematiska viskositet tagits för
temperaturen i den fria luftströmmen.
Av den gjorda undersökningen kan man dra följande
slutsatser. Upp till 5 °/o turbulens i den fria strömmen
inverkar inte på värmeöverföringen, om strömningen över
plattan är turbulent, och knappast heller, om strömningen
är laminär. Inom övergångsområdet får man däremot en
markant ökning av värmeövergångstalet, med upp till
70 %>. För proven med tvär kant fick man värden som
praktiskt taget överensstämde med resultaten vid turbulent
strömning utan något övergångsområde eller laminärt
område (A Edwards & B N Furber i Chartered Mechanical
Engineer maj 1956 s. 255—256). Wll
Nu
Fig. 1. Inverkan av friströmsturbulens på värmeövergång;
□ utan turbulensnät, o 1,5 °/o turbulens, + 5 °/o turbulens,
x tvär kant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
