Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1956 - Böcker - Handbuch der Sonderstahlkunde, bd 1 & 2, av CS - Mechanical engineering thermodynamics, av Rune Andersson - Regelungstechnik, av Laszlo von Hámos - Elektromotoren, av Emil Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
936
TEKNISK TIDSKRIFT
ställning eller behandling, behandla det rena järnets
fysi-kalisk-kemiska egenskaper. Därefter följer ett kapitel om
järn-kol-legeringarna, omfattande avsnitten systemet
järnkol, praktisk användning av detta genom
värmebehandlingar samt slutligen de tekniska kolstålens egenskaper.
Sedan grunden härigenom lagts övergår förf. till
behandling av de olika legeringselementens inverkan på
stålegenskaperna sedd ur olika synpunkter. I varje avsnitt
behandlas ett element; någon skarp gräns mellan olika avsnitt
kan givetvis ej dras då olika element i regel samtidigt
ingår i de kommersiella legerade stålen och deras inverkan
sällan är additiv. Genom att förf. framhåller det väsentliga
och har byggt upp innehållet logiskt har man dock inga
svårigheter att hitta det rätta stället i varje aktuellt fall.
Verket omfattar även intressanta avsnitt om de för
stålets egenskaper så viktiga elementen Al, Cu, O, N, H, P
och S. Därefter behandlas även de mera speciella
elementen såsom Pb, Ti, Nb, Ta, B, de sällsynta
jordartsmetallerna (mischmetall), Zr, Mg, Sn, As, Sb, Se och Te i stål
samt slutligen även järnlegeringar med Be, Pt, Pa, Zn, U,
Ag och Au.
Verket avslutas med ett appendix, slutord och omfattande
namn- och sakregister, som i förening med de många
figurerna och tabellerna i hög grad underlättar verkets
handhavande. Boken inger läsaren en nästan fysiskt
förnimbar känsla av trygghet genom vetskapen om att en
så stor del av vårt nuvarande vetande om stål finns
koncentrerad på ett ställe. CS
Meclianical engineering thermodynamics, av David A
Mooney. Prentice-Hall. Englewood Cliffs 1953. 540 s. 7
Förf. till denna bok har tidigare varit såväl elev som
lärare vid MIT. För närvarande arbetar han inom industrin.
I denna bok har han gett en grundläggande beskrivning av
den mekaniska värmeteorins viktigaste delar. Texten är
mycket logiskt uppbyggd med en inledande definition av
vissa begrepp, såsom energi, temperatur, värmemängd,
tillståndsstorhet, varefter första och andra huvudsatserna
introduceras. Entropibegreppet definieras med hjälp av
Car-notska elementarprocesser. Vidare redogöres för
egenskaperna hos ångor, gaser och gasblandningar samt olika
tillståndsförändringar. Särskilda kapitel ägnas även åt
strömning, ång- och gasturbinprocesser, expansionsmaskiner och
kompressorer, förbränningslära samt ång-luftblandningar.
Varje kapitel avslutas med en riklig samling exempel,
men tyvärr lämnas inga svar till dem. Problem med
lösningar finns även i texten. Pound-foot-second-systemet
till-lämpas med lbf som kraftenhet och Btu som värmeenhet.
Detta kan synas vara en allvarlig nackdel för en svensk
läsare, men å andra sidan behöver ju detta inte bereda
alltför stora svårigheter, eftersom ifrågavarande enheter
ganska enkelt kan omvandlas till lättbegripligare metriska
enheter.
De matematiska förkunskaper som fordras inskränker sig
till en viss kännedom om differentialkalkyl och dessutom
någon kunskap om partiella derivatorer, ehuru dylika
förekommer mycket sparsamt. Språket är synnerligen lättläst.
Texten illustreras av ett stort antal tydliga och instruktiva
bilder, överhuvud taget tycks boken vara skriven av en
person, som dels är synnerligen väl insatt i sitt ämne, dels
har stor förmåga att framföra sina tankar och kunskaper
på ett lättillgängligt sätt.
Boken står vad omfånget och kunskapsnivån beträffar
någonstans emellan kursfordringarna i ett tekniskt läroverk
och en teknisk högskola. Den kan med fördel läsas av vem
som helst, som önskar förstärka eller förnya sina
kunskaper på detta område. Rune Andersson
Regelungstechnik, av G Hutarew. Springer, Berlin
1955. 177 s., 198 fig. 21 DM.
Som av bokens undertitel, "Kurze Einführung am Beispiel
der Drehzahlregelung von Wasserturbinen" framgår,
täcker boken endast ett mycket begränsat avsnitt av regle-
ringstekniken. Förf. vänder sig i första hand till
mekanis-ter. Hans avsikt är att med hjälp av ett för läsaren väl
känt regleringssystem konkretisera den moderna
regleringsteorins begreppsbildningar. Valet av detta
tillämpningsområde kan anses vara väl motiverat, enär
frekvensanalytiska betraktelser inom vattenturbinområdet ännu är
sporadiska i litteraturen.
I de båda inledande kapitlen härledes på ett elementärt
sätt begreppen frekvensgång och stegsvar. Även
åskådliggörandet av de dynamiska relationerna med blockscheman
beskrivs. De viktigaste kopplingsarterna för linjära länkar
genomgås. Med denna matematiska apparat arbetar sedan
förf. i de följande sex kapitlen, som utgör bokens
huvuddel. Tre kapitel är ägnade åt en systematisk
frekvensanalytisk behandling av de mekanisk-hydrauliska
regulatorernas huvudbeståndsdelar.
Ett särskilt kapitel anger blockscheman och
överföringsfunktioner för kända hydrauliska regulatorutföranden.
Nästa kapitel behandlar regleringsobjektet —
vattenturbinen med rörledningssystemet — frekvensanalytiskt.
Slutligen anges överföringsfunktioner och blockscheman för
hela slutna vattenturbinsystem. Boken avslutas med ett
mycket kort och elementärt skrivet kapitel om
stabilitetskriterier för linjära system.
Boken kan utan tvekan ha ett visst värde för den
frekvensanalytiskt intresserade mekanisten. Bokens
huvudtitel synes däremot icke vara motiverad. Den moderna
regleringstekniken arbetar med en mångfald av andra
komponenter än de som beskrivs i boken. Den moderna
regleringsteorins förmåga att beskriva dynamiska förlopp
hos system med godtyckliga komponenter framhäves icke.
Det finnes ingen antydan om allmänna synpunkter på val
av komponenter och kopplingar med tanke på systemets
noggrannhet och stabilitet. Trots dessa uppenbara brister
kan boken rekommenderas som övnings- och uppslagsbok
för den angivna gruppen av ingenjörer.
Laszlo von Håmos
Elektromotorer av W Schuisky. Springer, Wien 1951.
506 s., 384 fig. 11,40
Ur bokens huvudrubriker framgår enklast förf.s avsikter
med detta arbete. De båda första huvudavsnitten omfattar
85 s. och utgör vad man skulle kunna kalla bokens rent
elektromaskinella del. Där återfinner man i stark
sammanfattning dels de olika elektromaskintyperna, dels en
redogörelse för deras karakteristiska driftegenskaper i
form av kurvor och diagram.
Bokens huvuddel är ägnad åt problem, som otvivelaktigt
får anses tillhöra elektromaskinläran, men som i regel av
skilda skäl brukar få en mer knapphändig behandling
inom detta ämne. Dit hör följande avsnitt: starttid,
uppvärmning under startförloppet, olika startmetoder,
varvtalsreglering, anordningar för att driva flera motorer med
samma varvtal, bromsning, uppvärmning vid drift,
överbelastningsförmåga, verkningsgrad och effektfaktor,
kom-mutering, elektriska utjämningsförlopp, pendlingsförlopp
hos motorer, speciella driftproblem, motorskydd,
kopplingsutrustningar och ledningar, kopplingsscheman samt
behandling av några av de viktigaste driftfallen.
Denna översikt av innehållet ger vid handen, att förf.
avsett att åstadkomma en för planerings- och
driftingenjörer avpassad handbok i elektromotordrift. För att
kunna tillgodogöra sig innehållet måste läsaren på förhand
vara något så när förtrogen med elektromaskinlärans
grunder. På grund av det stora tillämpningsområde boken
avser att täcka har nämligen behandlingen av de olika
avsnitten självfallet ej kunnat göras så utförlig, som i vissa
fall måhända kunde vara önskvärt. A andra sidan må
påpekas, att boken avslutas med en mycket omfattande
litteraturförteckning, omfattande ej mindre än 332 nummer.
Det bör därför ej möta någon större svårighet att i fall av
behov fördjupa studierna inom ett visst område.
Vid ett arbete av denna typ torde det ofta förekomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
