Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1956 - Elektromagnetism i kosmos, av Hannes Alfvén - Material för atomreaktorer i Sverige, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
945
Fig. 4. Kosmiska strömstyrkor jämförda med terrestra.
Maxwells ekvationer och de hydrodynamiska
ekvationerna, varvid växelverkningstermer
införes. Då såväl hydrodynamiken som
elektro-magnetismen är mycket komplicerad blir
magne-tohydrodynamiken ett utomordentligt
svårarbetat område. Det är därför av största vikt att
undersökningarna bedrives även experimentellt och
en stor serie av experiment har redan utförts
bl.a. på KTH.
Slutord
Under den allra senaste tiden har intresset för
magneto-hydrodynamiken ytterligare ökats till
följd av att detta område eventuellt kan bli av
betydelse för det fredliga utnyttjandet av
fusionsenergin. Som bekant kan atomkärnornas
energi i princip frigöras på två olika sätt
antingen genom fission, dvs. klyvning av tyngre
atomkärnor, såsom uran och plutonium eller genom
fusion, dvs. sammanslagning av lättare
atomkärnor, såsom väte, litium och beryllium. Denna
senare process är den inom den kosmiska
fysiken vanliga typen för frigörelse av energi. Solens
energi är t.ex. fusionsenergi. De problem som
man måste börja studera, om man vill tänka på
att kunna utnyttja fusionsenergin, är hur en
högt joniserad och alltså elektriskt ledande gas
uppför sig i starka magnetfält. Ett studium av
detta inom magnetohydrodynamiken centrala
problem är också av central betydelse för fu-
sionsproblemet. Intensiva men i huvudsak
hemligstämplade arbeten pågår sedan länge i USA,
England och Sovjet.
Material tor atomreaktorer i Sverige. Utom vanliga
konstruktionsmaterial behöver man för atomreaktorer
bränsle (uran eller torium), moderator (tungt vatten, grafit
eller beryllium) och vissa material med litet
absorptions-tvärsnitt för neutroner (zirkonium).
Uran beräknas i Sverige 1960 åtgå i en mängd av ca 20
t/år, och behovet väntas omkring 1965 vara 75 t/år för
att vid slutet av 1960-talet vara av storleksordningen 200
t/år. Denna uppskattning är grundad på de
utvecklingsplaner som för närvarande utarbetats. Om man tar hänsyn
till den tid som behövs för tillverkning av bränsleelement,
bör 75—100 t/år uran produceras i Sverige omkring 1960
tör att landet skall bli självförsörjande.
En större produktion av uran ur skiffer kommer
sannolikt att öppnas på Billingen, men det anses lämpligt att
dröja något år med byggandet av en sådan anläggning.
Pågående arbeten vid AB Atomenergi väntas nämligen leda
till förbättring av utvinningsprocessen och därmed
minskning av framställningskostnaden, vilket är särskilt
betydelsefullt vid bearbetning av fattiga utgångsmaterial. Om
den nuvarande prospekteringen ger fyndigheter med högre
uranhalt än i skiffern, bör de bearbetas först, även om de
är små.
Då det torde ta ungefär fyra år att bygga och igångsätta
en anläggning för utvinning av uran, måste man dock
senast under 1957 eller 1958 förbereda en ökning av
uranproduktionen. Anläggningen i Kvarntorp kan nu för en
begränsad kostnad utvidgas så att den ger 10 t/år uran i
stället för nuvarande 5 t/år. Då en sådan förändring av
anläggningen också bör ge erfarenheter av värde för
stordrift, ämnar man snarast genomföra den.
Raffineringen av urankoncentratet från Kvarntorp till
liögrent salt vid Atomenergis anläggning i Stockholm kan
ökas till ca 20 t/år med en relativt liten investering, men
produktionen kan därefter inte ökas ytterligare utan
dyrbara förändringar av fabriken. En ökning av
metallframställningen anses kunna anstå tills vidare, eftersom det
inte ännu har blivit utrett huruvida man skall använda
metall eller oxid som bränsle i de första värme- och
kraftverken.
Prospektering bedrivs av AB Atomenergi i nära
samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning och flera
privata företag. Under den senaste tiden har man funnit
flera indikationer på uranmineral, främst i östra
Mellansverige, och ansökningar om undersökningskoncession har
ingivits.
Torium ämnar Atomenergi köpa från utlandet.
Prospek-teringen gäller emellertid även toriumförekornster.
Tungt vatten är tänkt som moderator i reaktorerna till
de värme- och kraftverk som planerats för den närmaste
liden. Behovet för dessa reaktorer är ca 60 I 1960 och ca
200 I 1965. Den stora roll som lungt vatten kommer att
spela vid atomenergins utnyttjande i Sverige gör en
inhemsk produktion synnerligen önskvärd. Vid Atomenergi
har man tidigare studerat olika framställningsmetoder för
lungt vatten och för närvarande undersöker man på Aseas
initiativ en av de mest lovande. Ingen svensk produktion
kan emellertid komma i gång så snart att den kan täcka
behovet för de första anläggningarna.
En beställning på 10 t tungt vatten från Norsk Hydro
kommer att slutlevereras under 1957—1958. Från USA
liar vid slutet av 1955 meddelats att man kan ställa
avsevärda kvantiteter tungt vatten till förfogande. Då priset
är betydligt lägre än Norsk Hydros, underhandlar
Atomenergi om inköp av 20—25 t som beräknas räcka för
värmeverken och de planerade permanenta
exponential-och kritikalitetsförsöken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
