Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1956 - Nya metoder - Eldrivna jordbruksmaskiner, av WS - Cement av pelleterad klinker, av SHl - Kryotronen, av SHl - En armerad plast som korrosionsskydd, av SHl - Industriellt användbar värmematta, av FÖ - Bestämning av svaveldioxid i luft, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
TEKNISK TIDSKRIFT
Nya metoder
Eldrivna jordbruksmaskiner. Jordbrukstekniska
Institutet i Ultuna prövar i samarbete med svenska
maskintillverkare en amerikansk idé, som innebär att man förser
jordbrukstraktorer med en elgenerator som via en kabel
levererar ström till en elmotor som är monterad på den
bogserade maskinen och som driver denna.
Systemet fördyrar traktorn genom generatorn och
extra-utrustningen, men förbilligar de bogserade maskinerna,
där kraftöverföringsaxlar och växlar ersätts med
elmotorer som i alla fall finns på de flesta gårdar för drift av
olika stationära maskiner. Bland fördelarna med det nya
systemet märks främst minskad olycksfallsrisk då man
inte har någon direktdrivningsaxel, bättre möjlighet till
utformning och placering av kraftkällan på de bogserade
maskinerna samt att traktorn-generatorn vid strömavbrott
kan användas som reservelverk för t.ex. vattentillförsel
och mjölkning (Jordbrukarnas Föreningsblad 20 okt. 1956
s. 8). WS
Cement av pelleterad klinker. Vid cementtillverkning
enligt nu använda metoder blandas finmald kalksten med
lera och vanligen 35—40 %> vatten. Den erhållna vällingen
bränns i en stor roterugn till klinker som sedan mals till
cement. Enligt en amerikansk metod
(Allis-Chalmers-Lellep- eller ACL-processen), som för närvarande provas
i halvstor skala, gör man en kulsinter i stället för den
vanliga klinkern. Härigenom lär bränsleåtgången och
dammförlusten bli mindre än vid någon nuvarande metod
för cementtillverkning. Genom att råmaterialet bränns i
kulform uppstår ingen segring varigenom en mycket jämn
produkt erhålls.
Det första steget i processen är behandling av
råmaterialet i en pelleteringsmaskin där det formas till kulor
med 6—18 mm diameter under tillsats av 12—14 %>
vatten. Kulorna passerar sedan i ett ca 150 mm tjockt skikt
på en gallertransportör genom två värmekammare innan
de förs in i den roterande brännugnen. I kamrarna värms
kulorna med från brännugnen kommande dammrik
avloppsgas, som passerar genom kulskiktet. Detta tjänstgör
härvid som dammfilter.
I den första kammaren torkas kulorna vid relativt låg
temperatur (260—320°C). De avgående gaserna, som släpps
ut i luften, är 95—120°C. I den andra kammaren, där
gaserna från roterugnen kommer in, är temperaturen 930
—980°C. Här börjar kulorna sintra och blir hårda. Mellan
kamrarna passerar gaserna genom cykloner där större
dammpartiklar skiljs från. Avgaserna filtreras sedan genom
kontakt med de våta kulorna.
Dagens cementugnar är 3—3,6 m i diameter och 90—
150 m långa. Vid ACL-processen behöver ugnen inte vara
mer än 35—55 m lång, men den skall vara 3,2—3,9 m i
diameter. Värmekamrarna, som ersätter en del av
brännugnen, är effektivare än en ugn med samma längd.
Dammförlusten uppges bli mindre än 1 °/o mot 5—10 °/o
för nuvarande ugnar. Härvid används ingen
dammavskilj-ning efter värmekamrarna. Om en sådan fordras, bör
apparaturen bli mindre än vid nuvarande anläggningar därför
att avgasmängden blir mindre. Man beräknar att kunna
spara 100 000—200 000 $/år i bränslekostnad i en fabrik
för 500—700 t/dygn cement. Värmeåtgången beräknas till
875 kcal/kg cement (Chemical Engineering News 11 juni
1956 s. 2906, 2908). SHI
Kryotronen. Vissa metaller blir superkonduktiva vid
mycket låg temperatur. Man kan emellertid göra dem till
vanliga ledare med en viss resistans genom att placera
dem i ett ganska svagt magnetfält. Detta har man utnyttjat
för konstruktion av ett element, för automatiska
räknemaskiner, vars volym och effektbehov är ungefär lika
stora som transistorers.
Elementet, som kallas kryotron, är en smal ca 2 cm lång
stav av tantal, omgiven av en trådspiral i ett lager. När
staven sänks ned i flytande helium, blir den
superkon-duktiv, men om en ström passerar genom trådspiralen, får
den för tantal normal resistans. Strömmen i spiralen kan
alltså reglera en ström i staven på i princip samma sätt
som gallerspänningen påverkar anodströmmen i ett
elektronrör.
Man tror att kryotronen skall få stor användning därför
att den är lätt att tillverka och billig. Då den vidare
arbetar vid mycket låg temperatur och i inert atmosfär bör
den ha stor livslängd. Den reagerar visserligen inte lika
snabbt som elektronrör och transistorer men är snabbare
än reläer. Dess största fördel är att den fordrar mycket
litet utrymme. En stor siffermaskin med kryotroner lär få
en volym på bara ca 30 1 (exklusive kylmaskineriet) och
fordrar en effekt på 0,5 W (Scientific American juni 1956
s. 64). SHI
En armerad plast som korrosionsskydd. I
Storbritannien har man utarbetat ett sätt att skydda
stålkonstruktioner, bestående i anbringande av en flytande plast
blandad med cement och armerad med väv. Beläggningen
utförs i två skikt med väven emellan; den blir totalt ca 2,5
mm tjock. Plast-cementblandningen kan strykas på och är
kallhärdande. Som förbehandling av grundmaterialet
fordras bara avlägsnande av lös rost med stålborste.
Enligt uppgift är beläggningen relativt billig, har mycket
god vidhäftning, är seg och böjlig. Den är tät och har god
resistens mot aggressiv atmosfär, havsvatten, kolväten och
många kemikalier såväl i gas- som vätskeform (Iron &
Steel mars 1956 s. 111). SHI
Industriellt användbar värmematta. En värmematta
som består av ett tunt lager ledande gummi mellan två
skikt av neoprengummi tillverkas i USA. Mattan utföres
för 115 och 230 V, och strömmen tillföres det ledande
skiktet genom två böjliga ledare i mattans kanter. Mattan tål
temperaturer upp till 104°C och ett tryck av 14 kp/cm2.
Den är 3,2 mm tjock och mycket böjlig, så att den kan
lindas kring arbetsstycken eller vikas ihop och stoppas in
på svårtillgängliga ställen. Den utföres i ett stort antal
olika storlekar men kan även kapas över elektroderna,
varefter nya anslutningar kan lödas fast vid elektroderna på
det avkapade stycket. Mattan är mycket slitstark, men om
den skadas kan den repareras med ett speciellt gummikitt
som tillhandahålles av tillverkaren.
Mattan har fått stor användning inom möbelindustrin för
limning av faner varvid i vissa fall tryckluft användes för
att pressa mattan mot den yta som skall värmas. Den
erforderliga tiden för limningen har i vissa fall kunnat
minskas till en sjundedel av den tidigare erforderliga tiden.
Mattan kan klistras på olika material och även spikas
längs kanterna utan att förstöras. Den används även för
att smälta is, förvärma plast, värma rör i kemiska
apparater, torka färgtryck osv. (Electrical Engineering 1956
h. 7 s. 665—666). Fö
Bestämning av svaveldioxid i luft. Vid en i USA
utarbetad metod isoleras svaveldioxiden i luft genom dennas
tvättning med en lösning av natriumtetrakloromerkurat(II).
Den binds härvid som disulfitomerkurat(II).jon som inte
är flyktig och mycket resistent mot oxidation.
Svaveldioxiden bestäms sedan fotometriskt genom mätning av den
rödfärgning som uppstår när p-rosanilinhydroklorid och
formaldehyd sätts till tvättlösningen.
En stor fördel hos metoden är att prov kan tas på fältet
och långt senare analyseras i laboratoriet utan att risk
för förlust av svaveldioxid uppstår. Vid analysen bildas
det röda färgämnet snabbt (på 20 min), och färgstyrkan
är sedan konstant under flera timmar. Ett blindprov måste
göras, men dess färgstyrka blir mycket liten (Chemical &
Engineering News 23 jan. 1956 s. 394). SHI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
