Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1956 - Nybyggen - Affärsentré med varmluftsridå, av Wll - Liten, gaskyld atomreaktor för hög temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
958
TEKNISK TIDSKRIFT
Nybyggen
Affärsentré med varmluftsridå. Varuhuset NK i
Stockholm har börjat installation av en öppen affärsentré med
varmluftsridå, som skall stänga ute de isiga vindar som
hittills om vintrarna letat sig in genom entrédörrarna.
Den "dörrlösa" entrén, fig. 1, skall i princip kunna stå
vidöppen på över 8 m bredd året runt under affärstid.
Luftridån åstadkommes med väl reglerad genomblåsning av
luft. Den rena luften pressas från ett fläkt- och
värmesystem i källaren, upp i kanaler utmed sidorna och sedan
ned som en ridå över hela entréns bredd genom ett
takgaller. Allt efter väderleken går en större eller mindre del
av luften ned genom ett golvgaller och åter in i
cirkulationssystemet, och en del får strömma ut i det fria. Den
nedsugna luften passerar ett filter, där den befrias från
damm och smuts.
Anläggningen regleras av en termostatstyrd apparatur,
som registrerar lufttryck och temperatur, vilka data
förmedlas till de verkställande organen, som efter behov låter
ridån b!åsa varmare eller kallare, snabbare eller
långsammare, kraftigare eller svagare.
Idén har utprovats hos ett stort schweiziskt varuhus, som
haft sin varmluftsentré i funktion ett par år och haft
utmärkta erfarenheter av den. En gång visade termometern
— 31°C och blåste det 16 m/s, men inte ens detta förmådde
störa ridåns funktion. Det var lugnt och lagom varmt i
försäljningslokalerna omedelbart innanför den.
På grund av de speciellt nyckfulla vindförhållanden, som
härskar i Hamngatsinloppet, låter emellertid NK för
säkerhets skull komplettera anläggningen med två stora
glas-skjutdörrar som normalt är infällda i sidorna, men kan
skjutas ut från endera hållet för att parera alltför
närgångna snedvindar. Också ett yttre skjutdörrsparti
anordnas närmast gatan, vilket på dagarna är undantaget men
som nattetid skjuts fram för att tillsluta det stora
entrégapet (enligt AB Nordiska Kompaniet, Stockholm). Wll
Liten, gaskyld atomreaktor för hög temperatur. Man
kan kanske bygga en relativt enkel och billig
kraftalstran-de reaktor för 5—50 MW, om man inte håller fast vid den
traditionella teknik, som är byggd på erfarenheter med
vanliga bränslen, och i stället lägger huvudvikten vid
billig upparbetning av delvis förbrukat atombränsle.
Gasturbiner är mycket lovande för framtiden; de är små
och anpassningsbara vid drift, men de fordrar en gas med
mer än 650°C temperatur. För att denna skall uppnås
hos en reaktors kylmedium måste man hålla så hög
temperatur i reaktorkärnan att de metaller, vilka vanligen
utnyttjas som konstruktionsmaterial, kan smälta. Det är
emellertid inte nödvändigt att använda dessa metaller;
de kan ersättas med andra material därför att syre inte
behöver finnas i en reaktor.
Man har sålunda föreslagit en konstruktion vid vilken
inga metaller ingår i reaktorkärnan utan endast grafit som
moderator och urankarbid UC2 som bränsle, medan helium
används som kylmedium. Karbiden och grafiten kan
upphettas till 2 000°C eller mera utan att ta skada. Det
radioaktiva materialet kommer till största delen att stanna i
bränsleelementen, men någon diffusion av
klyvningsprodukter kan väntas. Man inkopplar därför en yttre
värmeväxlare för att gasturbinen inte skall förorenas med
radioaktiva ämnen.
Enligt ett förslag till konstruktion av en 5 MW
anläggning (fig. 1) är reaktorn innesluten i ett tryckkärl av
rostfritt stål 3 m i diameter och 4,5 högt. Det har på toppen
två 2,7 m höga rör för regleringsstavarna. Tryckkärlet
omges av ett 1,5 m tjockt strålskydd av betong.
Värmeväxlaren är 1,5 m i diameter och 7,5 m hög och omges av
0,6 m betong. Turbinrummet har 9 X 10,5 m golvyta och
6 m takhöjd; det har 0,3—0,6 m betongväggar. Största
delen av anläggningen skall ligga under jord.
Fig. 1. Affärsentré med varmluftsridå.
Vid sidan om reaktorn finns en expansionskammare,
genom en 0,75 m vid kanal förbunden med
reaktorrummet. Kanalen är spärrad med ett sprängbleck som brister,
om gastrycket i reaktorn överstiger 16 kp/cm2. Tryckkärlet
tål betydligt större tryck.
Reaktorn skall kylas med helium av 15 at tryck som med
en fläkt bringas att cirkulera mellan reaktor och
värmeväxlare (fig. 2). I den senare värms till 30 at komprimerad
luft från gasturbinens kompressor. Anläggningens
verkningsgrad beräknas till 25 %>; cirkulationsfläkten
förbrukar mindre än 10 %> av utgående effekt. Gasströmmen i
den slutna reaktorkretsen är 47 t/h och i turbinkretsen
210 t/h.
Reaktorkärnan är 1,8 m i diameter och 1,65 m hög. Den
består av grafitblock som vilar på ett molybdengaller, lagt
på pelare av berylliumoxid. Varje grafitblock har 16
lodräta hål 12 mm i diameter; fyra av dem innehåller atom-
Fig. 1. Gaskyld högtemperaturreaktor med
gasturbingenerator för 5 MW.
Fig. 2. Flytschema för gaskyld högtemperaturreaktor med
gasturbingenerator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
