Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1956 - Andras erfarenheter - Katodstrålar för sterilisering av malt, av SHl - Nitridskikt som motstånd, av SHl - Polyeten i textilier, av SHl - Kornkoncentration vid sedimentationsanalys, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
961
Katodstrålar för sterilisering av malt. Vid tillverkning
av sprit eller alkoholhaltiga drycker genom jäsning med
stärkelsehaltiga produkter som utgångsmaterial försockras
stärkelsen före jäsningen oftast med malt. Deta är
spannmål (vanligen korn) som bringas att gro varvid det
producerar diastas, ett enzymkomplex som bryter ned
stärkelsen till maltos och glykos.
Spannmålen är emellertid alltid förorenad av
mikroorganismer av vilka särskilt mjölksyrabakterier förekommer i
stor mängd. Man har t.ex. på kornmalt räknat 108—10T
per gram. När stärkelsen försockras vid ca 65° minskas
antalet bakterier, men mäsken blir inte steril. Man kan
inte använda en effektiv steriliseringstemperatur utan att
förstöra diastasen, och de återstående bakterierna
förökas snabbt under jäsningen. De förbrukar socker till
framställning av icke önskade produkter, såsom syror och
akrolein, varigenom alkoholutbytet och slutproduktens
kvalitet försämras.
Eftersom mikroorganismer är känsliga för joniserande
strålning, medan enzym är relativt okänsliga, har man i
USA provat sterilisering av malt med katodstrålar från
en 1 MeV elektronaccelerator. Vid försöken har man inte
kunnat konstatera fullständig sterilisering ens vid den
största använda stråldosen, men vid alla proven erhölls
en påtaglig minskning av bakteriefloran. Bestrålningen har
större effekt på maltmjöl än på belt malt, och dess verkan
växer med stigande temperatur hos maltet.
Inaktiveringen av diastasen blir liten i förhållande till
steriliseringseffekten. Detta gäller särskilt vid en stråldos
av 0,5 Mrep på 24 g malt i ett 2,5 mm tjockt skikt. Först
vid stråldoser på 1—2 Mrep påverkas diastasen avsevärt.
Försöken anses visa att behandling med katodstrålar är
en effektiv metod att minska bakteriefloran på malt. Man
kan därför vänta att metoden skall ge ett jämnare
alkoholutbyte och bättre kvalitet hos slutprodukten.
Investeringen för en bestrålningsanläggning är emellertid i dag så
stor att processen blir oekonomisk. Den kan dock i
framtiden bli av betydelse, om apparatutrustningen blir
billigare (J R Stratton, C J Goulter, W H Day & C S
Boruff i Agricultural & Food Chemistry mars 1956 s. 260
—262). " SHl
Nitridskikt som motstånd. Inom elektroniken behövs
ofta motstånd med liten storlek och stor stabilitet. Det
uppges att skikt av kromnitrid eller krom-titannitrid har
många av de egenskaper som man önskar. Inom 1
Mohm-området kan 1 W-motstånd göras med en
temperaturkoefficient hos resistansen på mindre än 0,01 °/o per °C.
Vidare ändras deras resistans bara några få procent på
1 000 h när de okapslade arbetar med full last vid 150°C
lufttemperatur. Motstånd för ca 0,25 W kan göras med
ytterligare några hundra tusen ohms resistans och med
ungefär samma egenskaper som de för 1 W.
Större resistans tycks kunna uppnås med Cr—N än med
Cr—Ti—N men hittills har man inte kunnat framställa
de förra med tillräcklig jämnhet i egenskaperna. Detta
har däremot lyckats med de senare vilka därför sägs vara
lämpliga för mindre än 2 Mohm vid 1 W belastning och
för mindre än 0,25 Mohm vid 0,25 W, om man fordrar
särskilt stor okänslighet för fukt och en
temperaturkoefficient för resistansen på mindre än 0,015 °/o per °C vid
— 65 till + 150°C (Engineers’ Digest aug. 1956 s. 322). SHl
Polyeten i textilier. Man tillverkar i USA ett
"tredimensionellt" tyg, kallat Trilok, genom att väva sträckt
enfiber-tråd av polyeten tillsammans med garn av vanliga
textil-fibrer, såsom bomull, ull, silke och nylon. Väven doppas
sedan i kokande vatten varvid polyetenen krymper och
tyget rynkas samman i ett mönster som bestäms av vävens
konstruktion. Polyetenens krympning kan vara upp till
55 °/o.
Materialet trycks inte ihop fullständigt under en persons
vikt (fig. 1) och uppges därför vara mycket behagligt att
Fig. i. Tyg
med invävd
polyetentråd.
sitta på. Det skall i första hand användas för klädsel av
möbler och bilinredning, men man väntar att det skall få
användning även i mattor (Materials & Methods febr. 1956
s. 147). SHl
Kornkoncentration vid sedimentationsanalys. Vid
bestämning av kornstorlek genom sedimentation räknar man
med att alla partiklar faller oberoende av varandra. Detta
är dock inte teoretiskt möjligt, men för att man skall få
så få ömsesidiga störningar som möjligt mellan partiklarna
väljer man en liten kornkoncentration, vanligen högst 1—
5 o/o. Hur stor koncentration man bör välja finns det
emellertid inga generella regler för.
En beräkning av de verkliga förhållandena vid
sedimen-tationen är nog inte möjlig att göra men en uppfattning
av förhållandena kan man få genom beräkningar baserade
på förenklande antaganden. En sådan beräkning har
gjorts under antagandet att partiklarna under
sedimenta-tionen kan passera fritt igenom varandra.
Man har sålunda beräknat det antal gånger h, som en
partikel med ett visst utgångsläge passerar genom andra
partiklar, och antalet gånger H, som andra partiklar
passerar genom den förstnämnda partikeln. Både h och H
beror på kornfördelningen och de är proportionella, icke
mot koncentrationen, utan mot mängden sedimenterande
material per ytenhet av det cylindriska
sedimentations-kärlets tvärsektion. Den väntade andelen / av partikelns
sedimentationstid som upptas av passage genom andra
partiklar och tidsandelen F, som andra partiklar passerar
genom den givna partikeln är däremot direkt
proportionella mot koncentrationen.
Kornfördelningen g [r), fig. 1, kan i många fall uttryckas
med en ekvation av typen
g (r) = A-4 r* e’kr (1)
Fig. 1.
Kornfördelning för partiklar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
