Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1956 - En industris instrumentavdelning, av Gustav V Rosenqvist - Roterande gastvättare, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
981
Instrumentverkstadens utrustning
Instrumentpersonalen bör beredas en lämplig
arbetsplats och erhålla nödiga hjälpmedel.
Kymmene centrala instrumentverkstad (fig. 5)
byggdes för ca 4 år sedan, men har tyvärr redan visat
sig vara för trång. För de olika
fältarbetargrupperna har mindre verkstäder byggts (fig. 6).
Förutom vissa arbetsmaskiner bör i
instrumentverkstaden finnas utrustning för kalibrering av t.ex.
tryckmätare, temperaturmätare,
strömningsmätare, pneumatiska instrument och elinstrument3.
Instrumentavdelningen bör ha ett stamkartotek
med uppgifter över alla instrument samt ett
serviskartotek enligt vilket rutipservisen arbetar4.
Det är nödvändigt att instrumentavdelningen
håller sig med ett handbibliotek, bestående av
viktigare böcker och tidskrifter på området,
samt instrumenttillverkarnas instruktioner.
Slutord
Det fordras ett ansenligt organisatoriskt
maskineri för att framgång skall nås vid
instrumenteringen. Att så är fallet, bevisas å ena sidan av
att det åtminstone i Finland finns exempel på
instrumenteringar, där en betydande del av
instrumenten icke arbetar. Skulden till detta
lägges på instrumenten eller på
instrumenteringsidén som sådan. Man säger, att man lärt sig, att
i framtiden undvika allt dylikt.
I själva verket ligger orsaken till misslyckandet
i att tillräcklig uppmärksamhet icke ägnats alla
på saken verkande detaljer, vanligen på grund
av bristfällig sakkännedom och bristande tid.
Detta kan undvikas genom att specialpersonal
anställes.
Å andra sidan visar en välplanerad och
välskött instrumentering, att vi är på rätt väg i
utvecklingen. När en mätare av någon anledning
kopplas ifrån, har det hänt att driftpersonalen
ej mera anser sig kunna sköta sin avdelning,
fastän detta gått bra utan mätare några år
tidigare. I fabriker, där driftpersonalen lärt sig att
känna och uppskatta de möjligheter, som
instrumenteringen erbjuder, samt lärt sig att lita på
instrumenten, börjar man småningom begära
allt flera instrument.
Den, som ivrar för instrumenteringens
utbredning, måste därför hoppas, att industriföretagens
ledare skall vara så framsynta, att de skapar
möjligheter för instrumenteringens lyckliga
genomförande, dvs. icke blott investerar kapital i
instrument utan också anställer nödig personal.
Litteratur
1. Tube fitters manual. Handbook No. 111. Parker Appliance Co.,
17325 Euclid Ave, Cleveland 12, Ohio.
2. Young, A J: An introduction to process conlrol system design.
London 1955.
3. Rosenqvist, G V: Huru uppnå bästa möjliga resultat vid
instrumentering? Norsk Skogind. 1955 s. 44—55.
4. Wilson Busby, A H & Small, W G: The organization and
func-tions of an instrument department. Engng J. 1952 s. 306—313.
Roterande gastvättare
Tekn. lic. Anders Rasmuson, Stockholm
66.074.511
Den "roterande gastvättaren" representerar en ny typ av
absorptionsapparatur, som är av speciellt svenskt intresse.
Bakom konstruktionen står nämligen svenska uppfinnare
och installation av sådan apparatur pågår för närvarande
vid Stockholms Gasverk.
Karakteristiskt för konstruktionen är, att absorptionen
genomföres i ett centrifugalfält (fig. 1). Absorptionsskiktet
utgöres av ett fyllkroppsskikt placerat i en roterande korg
med trådnätsväggar. Absorptionsmedlet införes i centrum
av den roterande korgen och fördelas av ett stillastående
spridarrör eller roterande ledskenor.
Genom centrifugalkraftens inverkan bildar
absorptionsmedlet en tunn, med stor hastighet framströmmande film
på fyllkropparna. Vätskan uppfångas efter passagen genom
fyllkroppsskiktet av det omgivande huset och avtappas
genom bottenavloppet. Gasen införes genom den
snäckfor-made kanalen i husets periferi och passerar genom
fyllkroppsskiktet i motström mot absorptionsmedlet och tas
ut i centrum av huset.
Genom de höga gas- och vätskehastigheterna och den
tunna film, som erhålles i den roterande gastvättaren blir
materieöverföringshastigheten och kontaktytan stora. Detta
ger höga omsättningshastigheter vid absorptionsförlopp,
där de fysikaliska förloppen är hastighetsbestämmande.
A andra sidan är kontakttiden mycket liten, vilket gör att
omsättningen blir låg vid absorptionsförlopp, där den
kemiska reaktionshastigheten är hastighetsbestämmande.
Detta förhållande kan utnyttjas vid absorptionsprocesser,
där man vill undertrycka ett absorptionsförlopp till
fördel för ett annat.
I Stockholms Gasverk pågår för närvarande uppsättning
av två centrifugaltvättare för utvinning av bensen (fig. 2).
Var och en av dessa är garanterad för en kapacitet av
30 000 m3 (0°C 760 torr) gas per timme. Korgens
innerdiameter är 1,2 m, dess ytterdiameter 2,4 m och dess
höjd 0,4 m, vilket motsvarar en fyllkroppsvolym av 1,4 m\
Som fyllkroppar användes 15 mm Pall-ringar.
Rotationshastigheten är 200 r/min, svarande mot ca 50 g vid
ytterkanten. Kapaciteten blir ca 22 000 m3 gas per ms
fyllkroppsvolym och timme.
Som en jämförelse kan nämnas att de för närvarande
Del av föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 20 april 1956.
Fig. 1. Roterande
gastvättare; rutat parti
genomskärning av
nätkorgen. Upptill i
mitten gasutlopp och
vätskespridare, nedtill
t.v. vätskeutlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
