Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1956 - De svenska järnvägarna — utveckling och utvecklingstendenser, av Erik Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1004
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13.
Interiör av
sovkupé.
käre samarbetar med amerikanska och tyska
företag. En del järnvägsmateriel köps dock
utomlands av pris- eller leveranstidsskäl.
Järnvägarnas totala materielanskaffning är mycket
betydande. För närvarande åtgår per år ca
100 000 t stål och över 2 milj. sliprar.
Totala investeringar
Under senare år har SJ:s totala investeringar
och reinvesteringar rört sig mellan 287 och 327
Mkr. Ett tioårsprogram av 1956 upptog ett årligt
program av 379 Mkr. För budgetåret 1957/58
har begärts 357 Mkr. Härav täcks omkring
hälften av egna avskrivningsmedel.
Trafik
Tidtabellen representerar den kanske mest
renodlade formen av produktionsplanering.
Järnvägens ekonomi bestämmes till väsentlig del
härav. På tidtabellsarbetet måste ställas mycket
höga krav. Vid bedömningen av behövligheten av
ett tåg måste hänsyn tas till de av tåget direkt
orsakade kostnaderna. Härvid kan behöva
beaktas att på en bana utan nattbevakning ett
tidigt morgontåg och ett sent eftermiddagståg kan
medföra direkta extrakostnader för bevakning
som icke föreligger för ett tåg mitt på dagen då
bevakning ändå finns.
Ökat tågantal ger ofta sammanlagt ökad trafik
på ifrågavarande och anslutande linjer. Det
måste dock beaktas att viss del av
trafikunderlaget kan flytta från ett tåg till ett annat.
Fastläggandet av en tidtabell är ett pussel som på
grund av anslutningslinjerna kan sägas få
tredimensionell karaktär. Hänsyn måste tas till en
mångfald faktorer av i högsta grad skiftande art
och valör. Det är utomordentligt viktigt att
tillgodose rättidighetskravet vid tidtabellsarbetet.
Erfarenheten lär att en tidtabellsmässig gång-
tidsförlängning ej innebär en motsvarande
förseningsminskning.
Trafiktjänsten betjänar sig tekniskt av bl.a.
telefon och telex. Framdeles kommer radion att
få ökad betydelse liksom televisionen.
Automatiseringen har även utvecklingsmöjligheter.
Trafikmännen är primärt problemställare och
teknikerna problemlösare. Det är emellertid också
ett önskemål att bland trafikmännen finns
analytiker soin tillsammans med teknikerna kan
diskutera fram problemlösningar.
Järnvägen har sin styrka i snabb och billig
transport ute på linjen. Svagheten ligger bl.a. i
tidsödande och dyrbart rangeringsarbete samt,
särskilt där spåranslutning ej finnes,
terminalarbete och terminaltransporter. Mycket arbete
nedlägges i Sverige och annorstädes för att få
förbättringar härvidlag genom möjligast snabba
och billiga transporter från dörr till dörr. I
mycket har man lyckats med hjälp av gaffeltruckar,
lastpallar, småbehållare, vagnbjörnar. På andra
områden har framgången ännu uteblivit men
förhoppning hyses. Ytterligare möjligheter till
lyckliga lösningar av problemet eftersträvas.
Slutord
Framtiden kommer att ge järnvägen ökad
konkurrens och ökade svårigheter. Det senare gäller
även arbetstiden. Både för järnvägen och
samhället blir det då ett ändå mycket påtagligare
önskemål än i dag att minska den icke
tillräckligt produktiva arbetskraften inom järnvägen.
Om godtagbara transportalternativ kan
förebringas, närmast på buss- och lastbilssidan, blir
nedläggning av obetydligt trafikerade
järnvägslinjer och järnvägsstationer ett villkor för att
önskemålet skall kunna tillmötesgås.
Omfattningen av den önskvärda nedläggningen,
sannolikt minst en tiondel av det nuvarande
järnvägsnätet, blir beroende av det framtida läget i flera
olika avseenden. Om icke en sådan nedläggning
Fig. 14. Vagn för transport av löscement litt Q lAu,
bärighet 24 t, vagnvikt 12 t. Behållarna töms med tryckluft,
3 at ö, genom slangar till silo eller bil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
