Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1956 - Konturfräsmaskiner för balkbommar till flygplan, av Erik Starfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956 1007
Konturfräsmaskiner
för balkbommar till flygplan
Ingenjör Erik Står fors, Linköping
621.914.7
Vid tillverkning av ett modernt flygplan uppkommer en
hel del Verkstadstekniska problem av speciell karaktär.
Särskilt gäller detta bearbetning av de profiler och balkar
av lättmetall, som utgör stommen i flygplanet. Dessa
balkar, som kan ha en längd av 8—10 m och mera, är i regel
sprutade och med en sektion, som motsvarar det största
snittet hos balken. Balkens area får i varje sektion ej vara
större än vad hållfastheten fordrar.
Balkens klenaste sektion kanske ej är mer än en femtedel
eller mindre av den ursprungliga arean, varför en avsevärd
materialmängd måste arbetas bort. Då denna
areaminskning ej sker kontinuerligt från balkens basände till dess
toppände, utan i steg med bestämda övergångsradier och
kurvor samt lokala areaökningar är det klart, att denna
bearbetning skulle bli mycket dyr, om den skulle försiggå
i en långfräsmaskin av den typ, som användes för
bearbetning av stål- och gjutgodsdetaljer i mekaniska
verkstäder, även om maskinernas längd skulle vara tillräcklig.
De data, som dessa maskiner är konstruerade för,
lämpar sig ej för bearbetning av lättmetall varken i fråga om
skärhastighet eller matningshastighet. Skärhastigheten i
stål med användande av hårdmetall är ca 200 m/min, för
bearbetning av lättmetall är den 2 000—3 000 m/min.
Matningshastigheten, som för bearbetning i stål kan
uppgå till högst 0,5 m/min, är för bearbetning av lättmetaller
2—3 m/min. De konventionella långfräsmaskinerna är
dessutom onödigt kraftiga och robusta och därigenom för
dyra för bearbetning av lättmetaller.
Den maskin som skall användas för bearbetning av
balkar med ständigt varierande tvärsnitt, måste arbeta efter
mallar som ger den önskade formen. Det är därför tydligt
att fräsmotorer och frässpindlar måste vara så monterade
att de kan under gång automatiskt utföra denna rörelse.
De konturfräsmaskiner som konstruerats för bearbetning
av dessa balkar, är av två huvudtyper, nämligen med
rörligt bord och stationära fräsmotorer och med stillastående
bord och fräsmotorerna monterade på en släde, som rör
sig på en gejd vid sidan om bordet.
På den förra typen måste gejden på vilken bordet rör sig
vara dubbelt så lång som bordet, resp.
detaljen-balkbom-men, på den senare typen blir bäddens längd lika med
detaljens längd pius två gånger slädens längd. Vid mycket
långa detaljer blir därför den senare typen mest
ekonomisk, men den har vissa nackdelar. Dels måste
maskinskötaren vid bearbetningen vandra fram och tillbaka efter
bädden och följa släden med fräsmotorerna för att iaktta
arbetsförloppet, dels måste den förses med löpskenor i
taket för tillförsel av elkraft till motorerna och tryckluft
till manövercylindrarna.
Vid den förra typen, som mest liknar de konventionella
långfräsmaskinerna, står maskinskötaren stilla medan
bordet rör sig. De cylindrar som är monterade i bordets
fast-spänningsfixtur måste dock tillföras tryckluft eller
tryckolja från en rörlig anordning i taket.
Vid Saab har konstruerats en konturfräsmaskin av typen
rörligt bord med stationära fräsmotorer.
Maskinens konstruktion
Konturfräsmaskinen, fig. 1, tog något mer än lVa år att
konstruera och bygga och blev färdig att tas i bruk i
början av 1954. Den är utförd som en tvåpelarmaskin
med en 16,2 m lång bädd, på vilken är rörlig ett bord av
Fig. 1. Konturfräsmaskin för normalt 70 mm, maximalt
115 mm fräsdiameter; maximalt varvtal 6 000 rim.
Fig. 2. Anordning
för axialrörelse; A
mall, B kopierings
rulle, D cylinder
för axialrörelse.
Fig. 3. Fräsning av T-pr o fil.
8,5 m längd och 860 mm bredd. Pelarna är försedda ined
vertikala gejder på både fram- och baksidan. På båda
sidor är upphängd en tvärslid, som uppbär två horisontala
fräsmotorer på framsidan och en på baksidan.
Tvärslider-na är rörliga i vertikal led på pelarna, vilket tillåter
fräsning av detaljer med mycket varierande höjd upp till
500 mm.
De båda fräsmotorerna på framsidan är monterade på
kraftigt dimensionerade svängbara armar, upphängda på
frässlider som med elevatorskruvar är inställbara i sidled
på gejder på tvärsliderna.
Förutom kopiering i vertikal led kan frässliderna
samtidigt, om så fordras, utföra en axiell rörelse. Detta är
nödvändigt om t.ex. en T-profil samtidigt skall fräsas på
den vertikala och den horisontala flänsen och fräsningen
på båda dessa ytor skall ökas kontinuerligt eller stegvis
från basändan till toppändan, fig. 3.
Frässpindlarna kan alltså röra sig i två mot varandra
vinkelräta plan. Den axiella rörelsen åstadkommes genom
att muttern för tvärrörelsen öppnas och en horisontell
mall anbringas på grundfixturen, fig. 2. Mot denna mall A
löper en vertikal kopieringsrulle B, som är anbringad på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
