Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 27 november 1956 - Bostadsbyggande i Sverige 1956—1965, av Einar Eriksson - Andras erfarenheter - Energi ur luften, av SHl - Hörselskydd mot industribuller, av Gideon Gerhardsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1038
TEKNISK TIDSKRIFT
Nyproduktionen av bostäder har under senare år
uppskattningsvis utgjort ca 15 °/o av de totala
bruttoinvesteringarna. Även om ramen för bruttoinvesteringarna
förut-sättes oförändrad, skulle en ökning av kostnaderna för
nyproduktion av bostäder med 4—5 °/o betyda en ökning
av deras procentuella andel av de totala investeringarna
med endast 0,60—0.75. Bostadsbyggandets andel av
landets investeringar sjunker i den mån det blir möjligt att
även i fortsättningen liksom hittills öka
bruttoinvesteringarna totalt. Rationaliseringen av bostadsproduktionen ger
förhoppningar om en ytterligare reduktion, vilken dock
inte nu torde kunna siffermässigt uppskattas.
Rationaliseringen har emellertid tagit ett väsentligt steg framåt under
första hälften av 1950-talet. Det finns anledning att
betrakta detta endast som en god början. Det bör vara
möjligt att även under den kommande femårsperioden
vidareutveckla och sprida rationella byggnadsmetoder, icke
minst i fråga om småhusproduktionen.
Litteratur
"Bastadsbyggnadsbehovel under ären 1956—65." K.
Bostadsstyrelsen, Stockholm 1956.
Andras erfarenheter
Energi ur luften. I de övre luftlagren bildas atomärt
syre genom solstrålningens inverkan. Den energi, som på
detta sätt magasinerats, har frigjorts vid ett
raketexperiment i USA. Man sände härvid upp en raket till ca 100 km
höjd där den sprutade ut 8 kg kväveoxid. Denna
katalyserar bildning av molekylärt syre ur atomärt. Kväveoxiden
gav därför ett ljusfenomen som först såg ut som en
stjärna med en ljusstyrka nära två gånger Venus. På
mindre än 10 min hade "stjärnan" vidgats till en
skenbar diameter ungefär fyra gånger månens.
Samma process sker ständigt, men atmosfärens halt av
kväveoxid är så liten att det ljus som uppstår kan
upptäckas bara på natten med känsliga instrument. Man har
vid det nämnda experimentet, som utfördes i dagsljus,
också funnit att det genom solljusets verkan på gasen
bildas ett artificiellt moln av elektriskt laddade partiklar,
vilket liksom jonosfären reflekterar radiovågor.
Man anser tänkbart att den energi, som det atomära
syret kan ge, skall kunna utnyttjas för raketdrift och att
konstgjorda jonmoln skall kunna användas för förbättring
av radiokommunikationer över stora avstånd (Chemical
& Engineering News 2 april 1956 s. 1554). SHl
Hörselskydd mot industribuller. Det för människan
viktigaste frekvensområdet, talområdet, ligger mellan ca
300 och 3 000 Hz. Genom laboratorieförsök med rena toner
har man funnit att en hörselnedsättning blir störst för
frekvenser som ligger Vs—1 oktav högre än den ton som ger
upphov till skadan.
Det är inte möjligt och inte heller nödvändigt att helt
avlägsna bullret. Ofta är det tillräckligt att reducera
ljudtrycksnivån med 5—6 dB i ett eller flera oktavband.
Bullerbekämpning måste föregås av en noggrann
kartläggning och analys (Tekn. T. 1949 s. 149). Efter varje
buller-bekämpande åtgärd bör effekten studeras med förnyade
mätningar. Vissa krav på bullerkontroll bör ställas vid
inköp av nya maskiner. Om arbetsgivaren skall hållas
ansvarig för hörselnedsättningen bland sina anställda så bör
tillverkarna av maskinerna till en del få ansvar för
bullerkontrollen. De vanligaste hörselskydden är proppar,
vanligen av mer eller mindre mjuk plast som stoppas in i
mynningen av hörselgången (Tekn. T. 1954 s. 740). De
flesta av de godtagbara propparna på marknaden ger 10—
15 dB dämpning under 1 000 Hz och 15—40 dB över
1 000 Hz.
Hittills har öronproppar inneburit ett bättre hörselskydd
än öronkåpor. En ny typ av öronkåpor kan emellertid an-
Fig. 1. Öronkåpor
för hörselskydd.
vändas upp till bullernivåer så höga som 155 dB. I dessa
har kåpvolymen ökats samtidigt som öppningen för
ytter-örat gjorts så liten som möjligt, fig. 1. Detta ökar
dämpningen över hela frekvensområdet, fig. 2. Den nya typen
uppges vara bättre än de bästa öronpropparna.
Huvudband utövande olika tryck mot kåporna finns och
på en del av dem kan man bekvämt justera in ett lämpligt
tryck. Kåporna har burits många timmar i följd utan
större besvär. Totalvikten är ca 350 g.
Benledningen, dvs. ljudets fortplantning genom
benstommen i huvudet ökar när öronproppar användes. Med
kåpor synes det därför vara möjligt att pressa gränsen för
benledning och hörselskyddets läckage för olika
frekvenser under de värden som är maximalt möjliga för
öronpropparna.
I många verksamhetsgrenar med kraftigt buller innebär
arbetarens förbindelse med yttervärlden ett stort problem.
Vanligen användes hörlurar som måste anbringas så att
de skyddas från omgivningens starka buller. I sådana fall
är öronkåpor att föredra framför öronproppar. Man lär
ha fått ett tillfredsställande resultat med hörlurar
inmonterade i nämnda öronkåpor vid så höga bullernivåer som
155 dB (reamotorer med efterförbränningskammare).
Det tar alltid tid att uppfostra folk att använda nya
personliga skydd och att bära dem utan ständiga
anmaning-ar. Olyckligtvis är hörselnedsättningen en långsamt
förlöpande process, och med tilltagande dövhet känner
vederbörande allt mindre obehag av bullret. Det är egentligen
endast vid bullerstyrkor i närheten av smärtgränsen som
folk frivilligt bär hörselskydd. När det gäller att få
arbetarna att bära hörselskydd får därför det personliga
föredömet och den ständiga propagandan inte förtröttas
(In-dustrial Hygien Quarterly mars 1956 s. 17—60).
Gideon Gerhardsson
Fig. 2. Dämpning genom hörselskydd vid olika frekvenser;
- • - äldre typ av öronkåpor,–-öronproppar, -
öronkåpor enligt fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
