Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1956 - Ståls väteförsprödning vid elektrolytisk metallbeläggning, av Uno Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1053
Cyankaliumhalt
Fig. 4. Katodisk behandling i 5 N NaOH, upptill o utan
• med 0,2 gli HgSOt nedtill med varierande mängd
och
KCN;
stål A,–-stål B,
stål C.
provbitarna i rinnande kallt vatten och avströks
på filtrerpapper samt vägdes varefter bockprov
utfördes.
Varje angiven bocktalsförlust eller
bristningsvinkel utgör medeltalet av minst fyra
bestämningar. Reproducerbarheten var god vid
bock-talsförluster över 50 %, däremot var spridningen
rätt stor vid små bocktalsförluster.
Förbehandling
Katodisk avfettning i ren 5 N
alkalihydroxidlös-ning med rennickelanoder och konstant
strömtäthet medför som väntat ökad väteförsprödning
vid ökad behandlingstid (fig. 2). I
litiumhydr-oxid fås största sprödhet och i kaliumhydroxid
den minsta. Vid 80°C blir sprödheten betydligt
större än vid 20°C (fig. 2 nedtill). Om den
genomgångna strömmängden hålles konstant och
relativt liten (7,5 Amin), blir sprödheten mindre
ju större strömtätheten är (fig. 3 upptill). Även
i detta fall ökas sprödheten med temperaturen
(fig. 3 nedtill). Det finns en viss tendens till
ökad sprödhet med ökad alkalikoncentration.
Vissa föroreningar i elektrolyten medför en
kraftigt ökad sprödhet. Vid små tillsatser av
kvicksilversalter (0,2 g/1 HgS04) uppstår en
svart finkornig fällning, som länge kan hållas
uppslammad i elektrolyten. Vid katodisk
avfettning i dylik lut ökas sprödheten avsevärt (fig. 4
upptill). Kaliumcyanid och kaliumrodanid även
i mycket små mängder (0,1 g/1 KCN) medför en
tydlig sprödhetsökning (fig. 4 och 5). Cyanider
rekommenderas ofta för alkalisk avfettning men
är ur försprödningssynpunkt olämpliga.
En jämförelse mellan de olika stålens vätehalt
vid närvaro av kvicksilver (fig. 6) visade att den
i vakuum vid 200°C avgående vätemängden icke
är proportionell mot materialens sprödhet.
Den fördelaktigaste behandlingen vid katodisk
avfettning är alltså kort behandlingstid (ca 25 s)
med hög strömtäthet (20 A/dm2) i svag
kaliumhydroxid (2,5 N) vid rumstemperatur. Katodisk
avfettning var betydligt vanligare förr, då man
ansåg att vätgasblåsorna understödde
avfett-ningsprocessen. Man använder numera andra
av-fettningsmetoder.
Katodisk betning i svavelsyra med
renblyano-der medförde mycket stor försprödning av
samtliga provade stål. Sprödheten ökar med
syrakoncentrationen. Under lika förhållanden blir den
Fig. 5. Katodisk behandling i 5 N NaOH, o utan tillsats,
• och u med tillsats av 50 resp. 0,02 gli
KSCN;-bristningsvinkel, — stålets vätehalt.
Vätehalt
Fig. 6. Stålets vätehalt efter katodisk behandling i 5 N
NaOH, o utan och • med 0,2 gli HgSOt; - stål A,
- - - stål B,–-stål C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
