Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1956 - Hänt inom tekniken - Ikama 1957 - TNC: 20. Betydelsebesläktade ord, av JW - Debatt: Aerotermopressor till gasturbiner, av Robert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1068
TEKNISK TIDSKRIFT
Ikama 1957 (Internationaler Kongress mit Ausstellung
für Messtechnik und Automatik) är en internationell
utställning och kongress för mätteknik och automatisering,
som anordnas den 2—10 november 1957 i Dusseldorf.
Upplysningar erhålles genom Nordwestdeutsche
Ausstellungs-Gesellschaft, Ehrenhof 4, Düsseldorf.
TNC
20. Betydelsebesläktade ord
När det som allmän princip framhålles att man i den
tekniska nomenklaturen bör undvika synonymer kunde
man få intrycket av ett visst ordöverflöd. I verkligheten
är vårt språk snarare ordfattigt. Detta innebär att man
inom tekniken och andra fackliga områden inte har råd
att kasta bort några termer; i stället söker man skärpa den
lilla betydelseskillnad som oftast finns även mellan s.k.
synonymer, för att på detta sätt få en mera differentierad
terminologi.
Som exempel kan nämnas avsyning och besiktning.
Orden är i det närmaste synonyma, men avsyning har
kommit att användas företrädesvis om tillverkarens slutliga
kontroll av egen produkt, medan besiktning främst
innebär kontroll av varan hos köparen före och under dess
användning. Skillnaden i innebörd har av TNC med stöd
av fackmännen ytterligare preciserats i de definitioner som
återfinnes i TNC 10, Ordsamling.
Ett annat typiskt fall är lim och klister. Här blev
betydelsefrågan efter grundlig diskussion löst så, att lim
visserligen angavs som det vidare begreppet: bindemedel för
adhesionsförband, men med tillägget: grundbetydelsen är
en animalisk produkt, som ger en stark förbindning. För
klister blev angivet: grundbetydelsen är en vegetabilisk
produkt, som ger en förhållandevis svag
adhesionsförbind-ning. Skarpare gränsdragning har varken krävts eller varit
mödan värd att söka upprätthålla, särskilt som verben
limma och klistra ej kunnat definieras till full
överensstämmelse med substantiven. När det gäller att förbinda
trä med trä säges "limma", men papper "klistras" vid
papper även om bindemedlet är fisklim. Orden lim och
klister blir ibland, delvis genom påverkan från engelskan,
förväxlade med kitt och cement, som även inbördes kan
komma i konflikt; se härom TNC 24 s. 24.
Andra ur TNC-spalterna hämtade fall, där sådana ord
definierats som har delvis gemensamt betydelseområde, är
ordparen platta och skiva, redskap och verktyg, kedja och
kätting, sikt och såll, skruv och bult, kontur och profil,
rät och rak, bjälke och balk, förråd och lager, standard
och norm. För definitionerna hänvisas till TNC:s skrifter.
Ibland har TNC i stället, i fråga om ord som är utsatta
för förväxling, fått framhålla det ena begreppet som ett
specialfall av det andra. Sålunda är (i en av sina
betydelser) tub ett slags rör, krän ett slags ventil; pressa är ett
specialfall av trycka, nämligen trycka så att plastisk
formändring uppstår; klämmer är ett slags parentes, kärl ett
slags behållare, definition ett slags ordförklaring,
reservdel ett slags ersättningsdel (nämligen som hålles i reserv);
hur klister förhåller sig till lim har redan nämnts här
ovan.
I vissa ordpar, där de korrekta betydelserna är så väl
åtskilda att utbyte alltid måste undvikas, har snarlikheten
i ordens form ofta visat sig orsaka förväxling. Exempel:
betsa, beta; material, materiel; ideal (adj.), ideell; barlast,
ballast; kapsel, kapsyl; prestanda, prestation; process,
procedur; hit kan väl också räknas ordgruppen avsats, ansats,
anslag. I andra fall är det inte likhet i ordformen utan
andra associationer som föranleder otillåtlig förväxling,
t.ex. i följande fall: vikt, tyngd; cement, betong; motstånd,
resistans; blankett, formulär; snitt, sektion (= avsnitt);
utgåva, upplaga; bekräfta, erkänna; identisk, lika; begrepp,
benämning; komprimera, packa. — TNC:s skrifter
rekommenderas för närmare studium av de enskilda fallen. JW
Debatt
Aerotermopressor till gasturbiner
I Tekn. T. 1956 s. 857 beskrevs en anordning att genom
insprutning av vatten i avgaserna från en gasturbin få ett
högre tryck på gasen och därigenom bättre verkningsgrad
och högre turbineffekt.
Principen är inte ny, den angavs första gången 1903 av
Eugen Dolder1 i Winterthur. Dolder föreslog att använda
principen vid ångturbiner på så sätt att avloppsångan,
medan den strömmade med stor hastighet genom en rörledning,
kyldes indirekt och sedan fick återvinna tryck i en
diffusör. Teoretiskt är det möjligt, så underligt det än låter, att
på så sätt få tillbaka ångan till ursprungliga trycket, ehuru
med lägre temperatur. En sådan ångturbin skulle få en
mycket god verkningsgrad om avloppsångan kunde kylas
med små friktionsförluster. Lindmark hade 1902
patenterat ett förfarande (DRP 142 964) till tryckåtervinning
genom att låta avloppsångan från en ångturbin
komprimeras i en diffusör, men Dolders nya tanke var att
dessförinnan kyla ångan medan den strömmade med stor
hastighet.
Dolder publicerade sina beräkningar tillsammans med en
kritik av A Stodola, som bekräftade att det var en ny och
mycket originell idé. Emellertid framhöll Stodola att
friktioner, ångstötar och framförallt kondens på kylytorna
skulle ge så stora förluster att någon praktisk användning
inte kunde väntas. Svårigheten med kondens på kylytorna
undgås om man arbetar med en gas. Dolders princip
föreslogs i sin omvända form som kylmaskin i ett tyskt patent
(307 359), dock utan att få någon praktisk användning.
En närmare utredning om möjligheterna till ett praktiskt
utnyttjande publicerades 1919 av R Mollier2. Han kom till
resultatet att friktionsmotstånden var för stora och att de
skulle äta upp hela vinsten.
Ären 1915—1918 experimenterade Richard von
Dallwitz-Wegner i Heidelberg med "Röhren-Wärmeverdichter" och
kunde i någon mån praktiskt vederlägga Molliers senare
publicerade åsikt att friktionsförlusterna skulle sluka hela
den beräknade vinsten3. Dallwitz-Wegner använde Dolders
princip för att förstärka draget i ett plåtrör från en kamin
till skorstenen. Han experimenterade även med
fotogenlampor. Den anordning han använde kan närmast beskrivas
som ett venturirör med förlängd och indirekt vattenkyld
mittdel. Trots att denna mittdel innebar en strypning till ca
en tiondel av den ursprungliga rörsektionen kunde
Dallwitz-Wegner konstatera att draget blev bättre när
vatten-kylningen påkopplades och att draget dessutom blev något
bättre än utan denna strypning och kylning. Ett vanligt
venturirör medför alltid en tryckförlust men i
Dallwitz-Wegners anordning strömmade gasen utan mekaniska
hjälpmedel mot ett högre tryck, vilket är ganska märkligt.
Emellertid var den praktiska nyttan av Dallwitz-Wegners
försök synnerligen problematisk. Han räknade dock ut att
man genom insprutning av vatten kunde uppnå samma
verkan som av en rökgasfläkt men med betydligt mindre
kraftförbrukning, och samtidigt kunde man erhålla
varmvatten. Med de nutida gasturbinerna har användbarheten
av Dolders princip kommit i ett annat läge. Det är
intressant att notera hur sådana gamla uppslag, som tidigare
bara betraktats som värmetekniska kuriosa, kan få
praktisk användning när nya förutsättningar tillkommer.
Dolders princip är väl värd att tas under allvarligt
övervägande just för gasturbiner. Robert Engström
Litteratur
1. Dolder, E: Theoretische Betrachtung über eine neue Art der
Umsetzung von Dampfenergie in mechanische Arbeit. Kritik av A
Stodola. Schweizerische Bauzeitung 43 (1904) h. 3 s. 34—36.
2. Mollier, R: über die Anivendung von Düsen an Stelle von
Zy-lindern oder Kreiselrädern. Z. VDI 63 (1919) s. 830—833.
3. von Dallwitz-Wegner, R: Kreisprozesskunde. Wittenberg 1926,
s. 376—381.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
