Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Atomkraft för fartygsdrift, av Lennart Swenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 november 1956
1069
Atomkraft för fartygsdrift
Direktör Lennart Swenson, Göteborg
Studier av atomdrift för fartyg påbörjades i
USA redan i slutet av andra världskriget. En
atomdriven ubåt "Nautiius" har varit i drift
sedan januari 1955 och gett mycket värdefull
erfarenhet, som tyvärr ännu icke blivit tillgänglig.
Ytterligare en ubåt "Sea Wolf" beräknas gå till
sjöss 1956. I USA har man för närvarande ett
omfattande byggnadsprogram för atomdrivna
ubåtar. Likaså föreligger beslut att bygga en
atomdriven kryssare, som skall vara färdig 1960,
och dessutom planeras ett hangarfartyg.
Det är anmärkningsvärt, att det amerikanska
programmet för atommaskinerier för marinens
fartyg, som omfattar totalt flera hundra tusen
hästkrafter axeleffekt och kostar tusentals
miljoner dollar, har vuxit upp så snabbt och trots
bristen på praktisk erfarenhet. Skälet torde vara
de stora fördelar, som atomdrift för örlogsfartyg
i oceanflottor kan ge i jämförelse med
konventionell drift. Flera auktoriteter förutspår, att
inom tio år alla amerikanska ubåtar och större
örlogsfartyg kommer att byggas för atomdrift.
I Storbritannien planerar man nu också att
bygga en flotta av atomdrivna ubåtar, men det
torde dock dröja ännu flera år, innan den första
ubåten blir färdig. Vad som sker i Ryssland på
det sjömilitära området är icke känt. För den
franska marinen ingår en atomdriven ubåt i
programmet.
Organiserade studier över atomdrift för
handelsfartyg började först för några år sedan. Nu
bedrivs de i ett flertal länder. I mars 1956
inlämnades från amerikanska firmor till US
Mari-time Administration tretton anbud på 20 000 hk
axeleffekt atommaskineri för ett tankfartyg. Två
amerikanska oljebolag har också anmält sig
villiga att bygga två tankfartyg på 38 000 t vardera,
oin staten betalar atommaskinerierna.
Den 6 augusti 1956 undertecknade USA:s
president en lag, som ger tillstånd till byggande av ett
atomdrivet handelsfartyg. Kongressen har också
beviljat medel härför. Ett av de starkaste skälen
för detta beslut torde ha varit en önskan att USA
skulle få det första atomdrivna fartyget i
världen. Från Sovjetunionen har nämligen
meddelats, att man håller på att bygga en
atomdriven isbrytare.
Sammandrag av Rapport nr 7 från Stiftelsen för
Skeppsbyggnads-teknisk Forskning, Göteborg 1956.
Reaktortyper för fartyg 621.039:629.12
Någon erfarenhet av verkliga kraftreaktorer
föreligger ännu inte, möjligen med undantag
från "NautiIus"-projektet. Även 0111 maskineriet
måste uppfylla vissa fundamentala krav, är det
svårt att avgöra vilken reaktortyp som är den
lämpligaste för fartygsdrift. Termiska
tryckvatten- eller kokarreaktorer torde vara de typer,
som på teknikens nuvarande ståndpunkt ligger
närmast till hands för en fartygsinstallation.
Dessa reaktorer kan drivas med naturligt uran
som bränsle, men får då mycket stora
dimensioner. Reaktorstorleken minskar med bränslets
anrikningsgrad. Anrikat bränsle medför avsevärt
större frihet vid val av moderator, kylmedel och
konstruktionsmaterial. Det har ännu icke helt
klarlagts vilken anrikningsgrad hos
atombränslet som ger den lämpligaste reaktorstorleken för
fartyg.
I termiska reaktorer med atombränslet i fast
form som stavar kan bränsleelementen kylas
antingen med vatten, gas eller flytande metall,
såsom natrium. Av förekommande kylmedier har
vatten stora fördelar, då det skapar färre nya
problem.
Givetvis är det för den termiska processen
önskvärt att temperaturen hos sekundärkretsens
arbetsmedium och därmed hos det från reaktorn
utgående kylmediet är så hög som möjligt. Vid
användning av metalliskt uran i heterogena
reaktorer måste den högsta temperaturen i
bränsleelementen dock underskrida uranets
omvandlingstemperatur ca 660°C. Uranoxid är i detta
avseende fördelaktigare, då högre
elementtemperatur kan tillåtas.
Vid tryckvattenreaktorer och kokarreaktorer
begränsas emellertid kylmediets temperatur till
250—300°C på grund av det tryck för vilket
tryckkärlet lämpligen kan konstrueras.
Temperaturen är alltså avsevärt lägre än i moderna
ångkraftstationer.
Högre temperatur, 400—550°C, och därav
följande gynnsammare termisk verkningsgrad
synes kunna nås vid gaskylning eller kylning med
flytande metall. Samtidigt kan trycket i
kylkret-sen väljas fullt oberoende av temperaturen. De
lämpligaste gaserna för reaktorkylning torde
vara helium, koldioxid och kväve. Gaser har
emellertid låg volymetrisk värmekapacitet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
