Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Bolidens försöksanläggning för anrikning, av John Hedlund - FN:s elstatistik, av Lr - Elransonering och industriproduktion i Norge, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1084
TEKNISK TIDSKRIFT
Personal
Driftpersonalen utgöres av två man per skift
för målning och flotation och två man på
dagskift för krossning, reagensberedning och
provberedning. Smärre reparationer sköts av en man.
Personalen är mycket mindre än i det äldre
försöksverket. För kontrollverksamheten krävs tre
ingenjörer, två förmän och ett räknebiträde.
Anrikningslaboratoriet
Laboratoriet, där de förberedande
anrikningsundersökningarna utförs, är utrustat med
mikroskop, flotationsapparater,
ytmätningsappa-rat, sedimentationsapparater och liknande.
Dessutom finns ett speciallaboratorium för
reagensundersökningar och grundforskning inom
flota-tionskemin. Särskilt viktiga undersökningar av
sulfidmineralens lösligheter och
reaktionsmekanism med xantater har genomförts här. I den
undre av laboratoriets fem våningar finns
gemensam provberedningsavdelning för
laboratorium och försöksverk.
Under ledning av en akademiker syseisätts vid
laboratoriet tre laboranter, två biträden och två
laboratorieingenjörer. För särskilda
serviceuppdrag inom driftverken finns dessutom en
ingenjör och en förman, vilka huvudsakligen sysslar
med specialutredningar och provtagning.
Försöksplanering oeh kostnader
Laboratorieförsöken utgör grunden för
experimentserier i försöksverket. En med olika
kombinationer, varande en till två dagar var,
genomförd anrikningskampanj tar i regel 4—6 veckor.
Den årliga kostnaden för försöksanläggningen
beräknas till ca 1 Mkr. Man kan då ställa frågan,
om de framtida resultaten av
försöksverksamheten kan motivera den betydande kostnad som
nedläggs på den.
Till detta kan bl.a. anföras att inom området
för ökat utbyte och förbättrade produkter finns
vinstmöjligheter på flera gånger den årliga
kostnaden. Erfarenheten från föregående år visar
också att förbättringar i driftverken, som
tillkommit på grund av resultat vid försöksverk,
flera gånger överstigit de nedlagda kostnaderna.
Förutom utbytes- och kvalitetsproblemens
lösande tillkommer den genom förbättrade
anrikningsmetoder ökade kvantiteten brytvärda
malmer. Försöksverket är dessutom betydelsefullt
för utbildningen av anrikningsingenjörer.
Denna förnämliga anläggning möjliggör inte
bara vidmakthållande och kontroll av de
nuvarande anrikningstekniska processerna utan
även en direkt och indirekt ökning av
malmtillgången. Försöksanläggningen vid Boliden är
dessutom av stor betydelse för hela landets
gruvindustri, eftersom de rön och upptäckter, som
görs vid den, bidrar till utvecklingen av
anrikningstekniken även vid landets övriga gruvor.
FN:s elstatistik. Internationell statistik över
elförsörjningen har icke saknats på senare år. Sådan har utgivits
såväl av Världskraftkonferensen (WPC), FN i New York,
den internationella elverksföreningen (UNIPEDE) samt
OEEC i Paris. Floran har nu ökats av FN:s ekonomiska
Europakommission i Genève, som börjat utge en
kvartals-rapport samt en årsrapport ("Annual", resp. "Quarterly
bulletin of electric energy statistics") över elförsörjningen
i Europas länder. De första rapporterna omfattar andra
kvartalet 1955 samt årsstatistik för 1938, 1951—1955.
Motivet till en utvidgning av den tidigare existerande
internationella elstatistiken har varit tvåfaldigt, dels att få
en officiell statistik direkt från resp. regeringar, dels att
få en statistik, som omfattar alla europeiska länder
inklusive öststaterna. Det första syftet har väl lyckats, men det
förefaller ej som om de nu insamlade uppgifterna skulle
nämnvärt skilja sig från tidigare existerande statistik, trots
att denna insamlats av olika privata organisationer.
I fråga om att få statistiken alleuropeisk har resultatet
för årsstatistikens vidkommande varit gott. De viktigaste
statistiska uppgifterna har således erhållits från praktiskt
taget alla europeiska länder. Det är veterligen första
gången som flertalet av de östeuropeiska staterna givit
officiella siffror från sin elförsörjning efter kriget.
Den insamlade statistiken ha med avsikt reducerats till
relativt få uppgifter. I årsstatistiken meddelas således
siffror på produktionen fördelad efter produktionskälla,
export och import, förbrukningen uppdelad på olika
konsumtionsgrupper, installerad effekt samt
bränsleförbrukning i ångkraftverken. I kvartalsrapporten ingår
månadssiffror på produktion samt export och import. Lr
Elransonering ocli industriproduktion i Norge. En
undersökning om inverkan på industriproduktionen av
elransoneringen vintern 1955—1956 har utförts i Norge och
omfattat ca 100 företag. Förlusterna på grund av minskad
produktion har uppskattats till 84,64 milj. nkr. På grund
därav minskade exporten med 76,31 milj. nkr. Samtidigt
ökades kraftomsättningen med 2,79 milj. nkr.
Ransoneringen drabbade i främsta rummet industrierna i östlandets
samkörningsområde. Bortsett från Nordmöre där AS
År-dal och Sunndal Verk led av svår vattenbrist har företagen
för övrigt i landet ej haft nämnvärda olägenheter.
Produktionsförlusterna träffade i huvudsak den kemiska
och elektrokemiska industrin med ca 61 milj. nkr., gruv-,
järn- och stål- och metallindustrin förlorade ca 9,7 milj.
nkr. och trävaruindustrin ca 8,6 milj. nkr. För övriga
industrier var förlusterna mindre betydande.
Femtio företag har skaffat reservkraftaggregat om
sammanlagt ca 10 MW till en kostnad av ca 5 milj. nkr. Dessa
företag återfinns huvudsakligen inom färdigvaruincjustrin
inom alla branscher, och reservkraftanläggningarna har
tydligen gjort god tjänst för att hålla
produktionsförlusterna låga.
Jämsides med de direkta produktionsförlusterna hade
företagen även diverse andra olägenheter. Enstaka företag
fick permittera arbetare för längre eller kortare tid eller
överföra dem till andra arbeten. Vidare var förflyttning av
semestertider, en viss omläggning av produktionen samt
överflyttning av arbetskraft till rena underhållsarbeten i
stor utsträckning nödvändig. Elransoneringen medverkade
också till att produktionen blev dyrare. Detta berodde till
stor del på att man sökte sysselsätta arbetarstammen samt
att de fasta kostnaderna ej minskar vid minskad
produktion.
För framtiden måste man ännu räkna med kraftbrist
och ransonering under vattenfattiga år tills Tokke
kraftverk kommer i gång 1961. Men detta tillskott räcker ej
länge, utan utbyggnaden av de verk som planlagts måste
påskyndas, samt nya verk planläggas och påbörjas. Vidare
måste ett stamlinjenät byggas, som kan överföra
tillräckligt med kraft från överskottsområden till
underskottsområden (Elektroteknisk Tidsskrift 1956 s. 356). Fö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
