Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Nybyggen - Finland bygger 380 kV kraftöverföring, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1090
TEKNISK TIDSKRIFT
Nybyggen
Finland bygger 380 kV kraftöverföring. Det svenska
380 kV kraftöverföringssystemet, vars första länk togs i
drift 1952, var den dittills högsta överföringsspänningen i
världen. Först 1956 har Sovjetunionen färdigställt en
kraftöverföring med samma höga spänning. Härefter
kommer emellertid i snabb följd 380 kV spänningen att
införas i flera andra länder, i Frankrike och i Västtyskland
1957 och i Finland 1958.
Det finländska kraftöverföringssystemet har många drag
gemensamma med det svenska. Elproduktionen baseras
huvudsakligen på vattenkraft. Större delen av de
outnyttjade vattenkraftresurserna ligger i norra Finland, medan
belastningen huvudsakligen är koncent&erad till södra
delarna av landet. Efter kriget har flera stora
vattenkraftstationer färdigställts i Ule och Kemi älvar, bl.a.:
Pyhäkoski .......................... 120 MW
Nuojua .............................. 80 MW
Pälli ................................ 50 MW
Jylhämä ............................ 50 MW
Isohaara ............................ 68 MW
Ytterligare andra nordfinländska vattenkraftstationer är
under utbyggnad, av vilka de största är Petäjäskoski på
125 MW i Kemi älv och Utanen på 55 MW i Ule älv.
Redan 1956 överförs 300 MW över de två befintliga 200
kV ledningarna, som är ca 500 km långa (fig. 1).
Överföringsbehovet beräknas stiga raskt och inom en
15-års-period uppnå ca 1 500 MW. Inför detta perspektiv har
gjorts en grundlig undersökning av den lämpligaste
överföringsspänningen för framtiden. Denna visade att 380 kV
skulle ställa sig ca 25 °/o billigare än en fortsatt
utbyggnad av nya 200 kV ledningar. Det beslöts därför att redan
den tredje överföringsledningen skulle byggas för denna
spänning. Denna ledning påbörjades 1954, och den norra
sektionen tas i drift 1956. Under två år drivs den dock
med 220 kV, och full drift med 380 kV spänning upptas
först då ledningen färdigställts i hela sin sträckning, 650
km, från Petäjäskoski vid Kemi älv till Hikiä
transformatorstation strax norr om Helsingfors, fig. 1. I ett senare
utbyggnadsstadium fordras en andra 380 kV ledning med
1 stort sett samma sträckning som den första.
Överföringsförmågan på det parallellarbetande 380/220 kV systemet
beräknas då uppgå till 1 600 MW, vilket kan höjas till
2 000 MW genom installation av seriekondensatorer.
380 kV kraftledningen förses med två stålaluminiumlinor
per fas med en total ekvivalent koppararea på 710 mm2.
Ledningen är av portaltyp med stagade stålstolpar.
Konstruktionen är synnerligen enkel och stålstolparna väger
endast 14,5 t/km. Noamalstål av typ St. 37 användes.
Fun-damenten gjutes av betong. Stålstolparna består av tre
hopsvetsade delar, som hopbultas på platsen före
resningen. f
Systemets isolationsnivå för stötsänning har valts
relativt hög, ca 1 600 kV, beroende på den långa
ledningslängden i förhållande till den i första utbyggnadsstadiet
relativt låga kortslutningseffekten. Längre fram räknar man
med att kunna sänka isolationsnivån för nya anläggningar.
Samtliga 380 kV transformatorer direktjordas samt
skyddas av avledare. Kraftledningen förses med genomgående
jordlinor. Stolparnas jordningsresistans beräknas till 10—
85 ohm, beroende på markens ledningsförmåga.
De första transformatorerna är samtliga sparkopplade
380/220 kV enfasenheter med en tredje utjämningslindning.
Till denna tredje lindning anslutes generatorer och
reaktorer i kraftstationerna samt faskompensatorer i
mottagningsstationerna, fig. 2. Senare kommer även direkt
transformering 380/110 kV att anordnas i Kangasala. För att
minska de totala överföringsförlusterna insättes en
tvär-spänningstransformator mellan de parallellkopplade 380
och 200 kV näten. Spänningen regleras parallellt mellan
Fig. 1. Det finländska ledningsnätet för 380, 220 och
110 kV.
111
Fig. 2. Kopplingsschema för Finlands 380 kV system i
första utbyggnadsstadiet tillsammans med det
parallellarbetande 220 kV nätet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
