Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1956 - Bränsleförsörjningen i atomåldern, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1098
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Energiförsörjningens framtidsperspektiv vid
rådande utvecklingstendenser; A flytande importbränslen, C
fasta importbränslen för gasverk, hyttor och gjuterier, B
övriga fasta importbränslen, D vatten- och atomkraft samt
atomvärme, E ved, Skåne-kol, torv och skiffer.
om utvecklingen går efter nu rådande tendenser
få en skrämmande ökning av oljeimporten, fig.
1. Denna skulle då växa från nuvarande 7—8
Mt/år till det dubbla någon gång mellan 1965
och 1970 och bli tre gånger så stor 1980.
Oljeimporten skulle då täcka drygt 70 % av våra
energibehov. Detta skulle få allvarliga följder
såväl handelspolitiskt som beredskapsmässigt.
Vi måste också räkna med att i framtiden täcka
våra importbehov av bränslen direkt eller
indirekt från utomeuropeiska marknader.
Behovet av en aktiv energipolitik
En fortsatt ökning av bränsleimporten enligt de
nu rådande tendenserna skulle medföra en årlig
ökning av belastningen på vår handelsbalans
med ca 100 Mkr/år. Denna ökning måste täckas
genom tillväxt av investering, arbetskraft och
materialförbrukning inom exportindustrin.
Man kan inte generellt avgöra om man bäst
hushållar med våra produktionsfaktorer genom
att inrikta dem på ökad export i stället för ökad
’ inhemsk energiproduktion. Utvecklingen mot
ökad bränsleimport måste emellertid föra
samhällsliv ocli näringar i ett synnerligen riskabelt
beroende av ostörd bränsletillförsel utifrån. En
fullständig och långvarig avspärrning av
bränsleimporten skulle få katastrofala följder, och
drastiska ingrepp i samhällsfunktionerna skulle
bli ofrånkomliga. En aktiv energipolitik fram-
står därför som en ovillkorlig förutsättning för
fortsatt välståndsutveckling.
För att få en grundval för energipolitiken har
utredningen först gjort en inventering av våra
resurser och vad som kan göras för att öka den
reguljära inhemska energiproduktionen. En
annan viktig fråga är att undersöka möjligheterna
att förbättra energins utnyttjning för att
därigenom minska bränsleimporten.
Inhemska energikällor
Vid inventeringen av de inhemska
energikällorna har utredningen först gallrat ut en del
möjligheter, som inte kan väntas få annat än
begränsad tillämpning under den tid som avses.
Sådana energikällor är stenkolsförekomsterna i
Skåne, som vid nuvarande brytningstakt
uppskattas räcka endast 60—70 år,
grafitförekoms-ter i Norrland, olja och naturgas, skifferfälten i
Skåne, vindkraften, tidvattenenergin och även
solvärmet. De råvarukällor som är av väsentlig
betydelse för vår energiförsörjning är skogen,
torven och oljeskiffrarna, särskilt med hänsyn
till framställning av atombränsle.
Skogsprodukter
Avverkningen av skog omfattar nu ca 40 • 10a m" fast
mått under bark, men den beräknas ur
skogsvårdssyn-punkt kunna ökas till 50 • 10G m3 nu och till 55—60 • 10" m8
under 1980-talet. Värmevärdet av det nu möjliga
veduttaget utgör ca 130 • 109 kWh och 145 • 109 kWh om ett
par decennier. Dessa värden motsvarar 70 °/o av det
nuvarande och 40 o/o av det beräknade energibehovet. För
närvarande används ungefär 15 °/o av den avverkade
skogen som bränsle, och resten utgör en ytterst värdefull
råvara för cellulosa- och pappersindustrierna, sågverk och
olika förädlingsindustrier. Dessa industrier svarar för en
tiondel av hela bruttonationalprodukten och över 40 °/o
av exportvärdet.
Den årliga brännvedsförbrukningen var vid början
av-seklet 20 ■ 100 ni3 travat mått och förbrukningen av kolved
9 • 10° m3. Före andra världskriget var motsvarande siffror
16 106 och 4 • 10", och nu har man endast 11-10° m3
brännved och 1 • 10° m3 kolved, motsvarande sammanlagt
15 • 109 kWh. Träkolet anses nu ha spelat ut sin roll inom
järnhanteringen, och kolvedsförbrukningen väntas därför
praktiskt taget upphöra.
Även om brännveden spelar en mindre roll för
energiförsörjningen är den dock av stor ekonomisk betydelse då
den lättar vår handelsbalans med ca 200 Mkr/år, och detta
belopp skulle kunna ökas väsentligt utan olägenhet för
skogsindustrin. Genom tillvaratagande av avfalls- och
klenvirke samt spån och annat avfall från förädlingsindustrier
skulle man kunna minska bränsleimporten med ca 300
Mkr/år. Tillvaratagandet av dessa produkter är emellertid
förenat med stora organisatoriska problem vid
uppsamling, transport och eldning.
Ur beredskapssynpunkt är skogen givetvis en mycket
värdefull tillgång, men knapphet på skogsarbetare och en
kraftig minskning av hästbeståndet gör att framskaffning
av brännved vid en avspärrning nog inte kan gå så snabbt
som tidigare.
För att en ersättningsproduktion av brännved skall
komma till nytta måste det emellertid finnas eldstäder soin
passar för vedeldning. Eftersom utvecklingen går mot
ökad användning av olja måste man konstatera att
konsumenterna kommer att få det svårare att utan särskilda
åtgärder övergå till vedeldning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
