Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1956 - nim 5, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1148
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Föredrag om jordbruk
och boskapsskötsel på
Sydlandsslätten.
sin glans på grund av det mulna vädret, gavs en
orientering om jordbruk och boskapsskötsel i Island, fig. 10.
Ungefär 10 %> av befolkningen sysslar i dag inom denna
näringsgren. På grund av klimatet kan man odla bara
härdiga växter. Tidigars odlades korn, men man har slutat
därmed utom i försöksskala. Jordbruket är därför helt
grundat på vallväxtodling. Härav produceras 296 000 t/år.
Landets husdjur är huvudsakligen får, kor och hästar;
1955 hade man 47 000 nötkreatur, 37 000 hästar, 635 000
får och 80 000 höns. Hästarna tycks föra ett lättjefullt liv,
ty man använder traktorer även på relativt små gårdar.
Köttproduktionen uppgår till 13 000 t/år varav två
tredjedelar är fårkött. Mjölkproduktionen är 85 000 t/år.
Fårstammen minskades för några år sedan nästan till hälften
genom en föga känd lungsjukdom som man fick in med
importerade avelsgumsar. Såvitt man vet har sjukdomen
nu utrotats, och fårstammen växer ånyo.
Huvuddelen av jordbruksprodukterna förbrukas inom
landet; man exporterar bara litet ull och skinn, och
exporten av fårkött har återupptagits sedan fårstammen
vuxit.
Skogsbruket bestod en gång i hänsynslös skövling; i dag
lägger man ned mycket arbete på skogsplantering. Vid
Tumastaöir, 6 km väster om Hliöarendi, har staten en stor
Fig. 10. Putsning av rödfiskfiléer hos Isbjörnin H/F i
Reykjavik.
plantskola, och skogsplanteringsföreningar arbetar i många
områden. Man planterar ca 750 000 träd om året av arter
som tidigare inte funnits i Island, t.ex. tall från Nordnorge,
sibiriskt lärkträd och sitkagran från Alaska. Dessutom
planteras björk och rönn som är inhemska.
Fisket är en viktig isländsk näringsgren, men bara 11 °/o
av befolkningen är sysselsatt inom den. På bankar vid
Islands kuster och i Atlanten fångas mer än 130 olika
fiskslag, men bara 15 av dem har större betydelse, och
sex, nämligen sill, torsk, kungsfisk, gråsej, kolja och
havskatt utgör huvuddelen av fångsten. Fiskeflottan har till
största delen förnyats efter andra världskriget. Antalet
båtar har ökats med bara 3 %>, men det sammanlagda
tonnaget med 95 °/o. Man har lagt an på att skaffa större
båtar som kan användas för fiske på relativt stort avstånd
från Island.
Industrin har under 1900-talet utvecklats snabbt i Island.
Vid sekelskiftet arbetade bara 5 °/o av befolkningen inom
hantverk och industri; största delen av den levde
fortfarande på jordbruk. År 1940 sysselsatte industrin 20 °/o
och 1956 närmare 35 %> av isländarna. Den är alltjämt
ganska outvecklad, men man har börjat att bygga upp
storindustrier. Sillfabrikerna i Nordlandet var en början,
men deras betydelse har blivit mindre än väntat på grund
av bristande tillgång på sill. Landets modernaste fabrik är
kvävegödselfabriken på Gufunäs 6 km öster om Reykjavik.
Den ger ca 18 000 t/år ammoniumnitrat som till största
delen förbrukas inom landet.
Bearbetningen av fiskfångsten är en av de största
industrigrenarna; djupfrysta fiskfiléer, torkad fisk och andra
fiskprodukter är i dag Islands viktigaste exportvaror. Vid
denna hantering utnyttjas ännu handarbete i stor
utsträckning, fig. 10, men man strävar efter att få fram
tillfredsställande maskiner.
Mejeriindustrin är en annan betydande rörelse; dess
produkter konsumeras inom landet. Nio mejerier är i drift;
1955 tog de emot 54 000 t mjölk. Knappt hälften av den
distribuerades för konsumtion; av resten tillverkades
mejeriprodukter. Yllefabriker har funnits i Island sedan
mitten av 1700-talet; de är nu tre och bearbetar huvudsakligen
isländsk ull.
Island har gott om vattendrag. De är dels jökelälvar med
slamrikt, grumligt vatten, dels älvar med klart vatten som
kommer från sjöar eller lavamarker. Bland de förra finns
Islands båda största vattendrag Pjörså (237 km, i
genomsnitt 400 m3/s) -och Hvitå-ölfuså (188 km, i genomsnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
