Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 2 - Konsten att ge order, av Curt Dahlgren - Nya metoder - Svetsning och gjutning av grafit, av SHl - Vakuumbrytare inom starkströmstekniken, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
muntliga order. Skriftliga order användes dock
med fördel under följande förhållanden:
När mottagaren är en person som har lätt att
glömma eller svårt att förstå.
När ordern innehåller många detaljuppgifter
som är nödvändiga för arbetets utförande.
När ordern är av den betydelse, att den måste
följas i detalj.
När order från högre chef skall
vidarebefordras.
När ordern berör flera personer och personer
på annan plats.
Den skriftliga ordern äger alltid vissa
fördelar i förhållande till den muntliga. Den blir
som regel bättre genomtänkt och bättre
formulerad och eliminerar därigenom i väsentlig
grad risken av missuppfattning. Den skrivna
ordern utgör dessutom ett kvitto på, att den
blivit mottagen, och genom orderkopior är det
lätt att orientera andra chefer som skall
samarbeta med mottagaren eller på annat sätt är
berörda av orderns innehåll.
Oberoende av den yttre formen måste en
order språkligt formuleras så, att den är lätt att
uppfatta och lätt att hålla i minnet. Den får
inte innehålla några svävande uttryck eller
främmande ord, som mottagaren ej förstår. Det
skall vara ett lätt förståeligt vardagsspråk som
passar mottagarens person och allmänbildning.
Orderns meddelande
Det sista ordertekniska kravet som man måste
ställa på ordergivaren är, att han skall kunna
meddela ordern på ett sådant sätt att den blir
utförd villigt och med intresse. Detta är en icke
obetydlig konst och den ställer betydande krav
på ordergivarens ledarförmåga och personliga
uppträdande, ty hur förhållandena än är, skall
ordergivningssättet alltid vara redigt,
övertygande och intresseväckande.
Redigheten kräver av ordergivaren ett säkert,
lugnt och behärskat uppträdande, en klar och
bestämd röst samt ett lätt förståeligt
vardagsspråk med tydlig betoning av orderns
viktigare moment, varigenom ordern blir lättare
att hålla i minnet. Om en chef uppträder så,
att man ser att han vet vad han vill, och att
han menar vad han säger, blir ordermottagaren
nog i flertalet fall övertygad om orderns
nödvändighet och genomförbarhet.
En chef med ett osäkert och tveksamt
uppträdande samt en dålig behandling av det svenska
språket, vilket t.ex. kan visa sig i sökandet
efter ord eller i ett hackigt och stammande
framförande, verkar aldrig övertygande och
han har även svårt att väcka intresset för
orderns snabba genomförande. Sak samma blir
förhållandet, om order ges i vredgat eller
upprört sinnestillstånd. Man kan träffa chefer som
blott och bart genom sitt uppträdande, sitt
sätt att tala och att se på folk kan ha en så pass
ogynnsam inverkan på sina medarbetare och
underlydande, att dessa endast motvilligt
utför hans order. Hos den gode ordergivaren
finner man alltid lugn, trygghet och ett vän-
ligt sinne. I företag, där ordergivningen genom
det högre arbetsbefälets föredöme präglas av
klarhet och lugn, förtroende och vänlighet
samt människoförståelse växer alltid fram god
anda, disciplin och samhörighetskänsla.
Jag skulle så till slut vilja sammanfatta de
personliga kraven på en god ordergivare sålunda:
Han måste vara säker på sin sak.
Han måste vara självständig och lita på sig
själv.
Han måste uppträda med auktoritet.
Han måste visa lugn och självbehärskning.
Han måste äga energi och arbetsglädje.
Han måste klart och tydligt kunna uttrycka
sina tankar i ord.
Han måste kunna leva ett intensivt och
människoförstående liv.
Vad nu blivit sagt om order och ordergivning
är intet nytt för den erfarne chefen.
Ordergivningen är emellertid en konst av stor praktisk
betydelse, och den bör därför ägnas noggrann
uppmärksamhet vid utbildningen av
arbetsledare, ty endast genom övning, god
handledning, erfarenhet och en efter hand förvärvad
människokännedom blir man dess herre.
nya metoder
Svetsning och gjutning av grafit
Orsaken till att grafit inte kan smältas och därför
inte gjutas eller svetsas är att den vid upphettning
under atmosfärstryck förångas innan den smälter.
Man har emellertid nu funnit att grafit kan smältas
under högt tryck.
Härvid läggs arbetsstyckena samman i en
argon-atmosfär under högt tryck, och likström skickas
genom dem. De skiljs sedan något från varandra
så att en ljusbåge uppstår. Denna ger det värme,
som fordras för materialets smältning, och
arbetsstyckena kan svetsas samman. Det uppges att en
liknande teknik kan användas för kontinuerlig
gjutning av grafit, varvid stora stycken erhålls
genom stelning från flytande tillstånd.
Den på detta sätt erhållna grafiten uppges ha
betydligt mindre fel i kristallstrukturen än hittills
erhållen, konstgjord grafit. Dess struktur är jämförlig
med den bästa naturliga grafitens. Trådar av grafit,
mindre än 2,5 i diameter, har också framställts
enligt den nämnda metoden (Engineers’ Digest okt.
1956 s. 408). SHl
Vakuumbrytare inom starkströmstekniken
Högt vakuum är den bästa elektriska isolator som
man känner till. För 30 år sedan publicerades
resultat från experiment med strömbrytning under
vakuum, men dessa har icke utnyttjats i brytare för
starkström. Inom radiotekniken har däremot
vakuumbrytare använts sedan tio år tillbaka för både
radiofrekvent och 60 Hz-ström samt likström vid
alltmer ökade spänningar och strömmar.
fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
