Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 2 - Nya metoder - Vakuumbrytare inom starkströmstekniken, av FÖ - Polysulfid som vulkmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Genomslagsspänning mellan två 9,5 mm
vol-framkontakter i luft och i vakuum vid olika
kontaktöppningar.
Då kontakterna öppnar i en vakuumbrytare, stiger
den elektriska hållfastheten över brytsträckan
omkring 1 000 gånger så hastigt som i en vanlig
brytare. Strömmen bryts vid dess första
nollgenom-gång, och några återtändningar förekommer ej. På
grund av vakuumets höga isolationshållfasthet
behöver kontakterna ej öppna mer än några få
millimeter; en kontaktöppning av 2,5 mm håller för 140
kV, vilket ger en spänningsradient av 56 kV/mm,
fig. 1.
Den metallgas som bildats av ljusbågen sprids
mycket hastigt, emedan den ej hindras av andra
gasmolekyler, och kondenseras på vakuumkärlets
Fig. 2.
Vakuumbryt-element.
väggar så att ljusbågsvägen hinner avjoniseras på
10 [is. Vid normal öppningshastighet av ca 3 m/s
håller kontaktöppningen 100 kV efter 1 ms.
Prov har gjorts med brytare uppbyggda av
bryt-element bestående av en evakuerad glaskolv med en
fast och en rörlig kontakt, fig. 2. Tätningen kring
den rörliga kontakten består av en metallbälg som
är skyddad för ljusbågen av en metallskärm, vilken
även uppbär ett glasrör på vilket de vid brytningen
bildade metallångorna kondenseras. Detta hindrar
metallångan från att kondensera på glaskolven,
vilket förr eller senare skulle leda till överslag.
Ett högt vakuum måste vidmakthållas även sedan
brytaren har utfört ett antal brytningar. Den
fungerar säkert så länge trycket understiger 10~4 mm
Hg men brytelementen evakueras från början till ett
avsevärt lägre tryck. Det är även viktigt att
metallytorna och elektroderna är noggrant avgasade vilket
sker genom induktiv uppvärmning under
evakueringen. Det är praktiskt omöjligt att avgasa ett
bryt-element fullständigt, vilket gör att trycket i
elementet stiger efter ett antal brytningar, men om ett
bryt-element tål 50 000, 10 000 eller i speciella fall endast
1 000 brytningar erbjuder det ändå vissa fördelar
gentemot de brytelement som hittills använts i
starkströmsbrytare. Livslängden för brytelementet i
fig. 2 uppskattas till över 10 000 brytningar vid 50 A,
5 000 brytningar vid 100 A och 2 000 brytningar vid
250 A. Om glaskolven görs större, ökar livslängden.
En brytarpol har använts för in- och urkoppling
av ett 300 kVA, 4,2 kV trefas kondensatorbatteri.
Efter mer än 10 000 slutningsbrytningsoperationer
fungerar den fortfarande utan återtändningar vid
brytning.
På grund av den korta kontaktrörelsen i
vakuumbrytaren blir manöverdonet mycket mindre och
billigare än för en vanlig brytare.
Då vakuumbrytaren är billig och så gott som
un-derhållsfri, fortsättes utvecklingsarbetet. Den väntas
få sin största användning som kopplingsbrytare för
kondensatorbatterier, men även inom andra
områden bör en billig och underhållsfri brytare visa
sig ekonomisk, även om den ännu ej kan användas
för brytning av kortslutningar (Electrical
Engineering 1956 h. 4 s. 350—354). FÖ
Polysulfid som vulkmcdel
Genom att använda en polysulfid i stället för svavel
som vulkmedel för naturgummi och syntetiskt
gummi lär man få ett vitt gummi som inte gulnar genom
att fritt svavel vandrar ut mot ytan. Vidare uppges
att det polysulfidvulkade gummit åldras mindre vid
förhöjd temperatur än det svavelvulkade.
När omättade elaster vulkas med bara svavel
reagerar detta till stor del inte eller genom
sidreaktio-ner som inte leder till de önskade tvärbindningarna.
Svavels effektivitet som vulkmedel är därför liten.
Den kan visserligen ökas genom tillsats av
acceleratorer, men något svavel förblir alltid fritt. Det
reagerar med elasten efter vulkningen, särskilt vid
förhöjd temperatur, varvid materialets förlängning
och brottgräns minskas.
Då polysulfiden är flytande, kan den lätt
finfördelas i gummit varigenom en intim kontakt uppnås
mellan detta och vulkmedlet.
Oftast vulkar gummi, försatt med polysulfid och
vanliga acceleratorer, vid för låg temperatur varför
man måste använda ett fördröjningsmedel. För
svarta produkter är härvid n-nitrosodifenylamin
lämplig, för vita rekommenderas en
ftalsyraanhy-dridfördröjare (Chemical & Engineering News 24
sept. 1956 s. 4698). SHl
fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
