Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 9 - Andras erfarenheter - Produktionsplanering inom rysk kraftverksindustri, av Lr - Bot mot titans hopskärning, av SHl - Konservering av livsmedel med antibiotika, av SHl - Transistorn som kretselement, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
ningen, eftersom elektriciteten ej kan lagras.
Produktionsplanen för ett större område baseras därför
på en viss förbrukningsprognos. Den verkliga
elförbrukningen avviker i allmänhet från det
prognose-rade värdet, dels av metereologiska skäl, eftersom
elförbrukningen är beroende av temperatur,
molnighet m.m., dels på grund av svårigheten att även i
ett samhälle med fullt genomförd planhushållning
i förväg exakt beräkna elbehoven.
Bränslemarknaden kan under planeringsperioden
undergå oväntade ändringar, så att
bränsleöverskott kan uppstå hos vissa värmekraftstationer och
bränslebrist hos andra. Elproduktionen hos de
individuella kraftstationerna måste av denna
anledning ändras från produktionsplanen.
Oekonomisk produktionsfördelning blir ofta
följden av de fasta produktionsplanerna. Om
elproduktionen hos ett värmekraftverk av en eller annan
anledning, t.ex. ett driftavbrott, underskrider
produktionsplanen under en viss tid, måste elproduktionen
ökas hos övriga kraftstationer anslutna till samma
elkraftsystem. Detta leder till en i förhållande till
produktionsplanen försämrad bränsleekonomi,
eftersom den ursprungliga planen förutsett en optimal
produktionsfördelning. Under efterföljande period
försöker kontrolltjänsten hos den tidigare
felbehäftade kraftstationen inhämta
produktionseftersläpningen för att uppfylla årsplanen. Därigenom måste
övriga kraftstationer minska produktionen och man
bibehåller härigenom i onödan en avvikelse från
den i förväg planerade optimala
produktionsfördelningen. Eftersom på ett stort elkraftsystem
driftavbrotten sker ganska ofta, kan systemet endast mera
sällan arbeta med den i förväg beräknade mest
ekonomiska produktionsfördelningen (Elektritjeskie
Stantsii 1956 h. 9 s. 18). Lr
Bot mot titans hopskärning
De svårigheter, som uppstår vid bearbetning och
användning av titan och titanlegeringar på grund av
deras benägenhet för hopskärning, kan undanröjas
genom anodoxidation i sur eller alkalisk elektrolyt
eller doppning i ett bad innehållande fluorvätesyra.
De omvandlingsskikt som härvid bildas håller
nämligen fast smörjmedel mycket effektivt varigenom
risken för hopskärning undanröjs eller åtminstone
minskas. Båda dessa förfaranden ger kristallina
skikt som lär ha mycket god adhesion till
grundmetallen och kan avlägsnas genom betning utan för
stor förlust av metall.
Det bästa badet för anodoxidation uppges vara
5 °/o natriumhydroxidlösning. Man elektrolyserar
vid 95°C med 5,4 A/dm2 strömtäthet under 20 min.
Det erhållna ytskiktet är troligen lika hållbart och
effektivt som det omvandlingsskikt som fås genom
doppning, men denna metod är billigare och i
praktiken enklare; den har därför ägnats mest intresse.
Man har härvid funnit att hållbara
omvandlingsskikt kan erhållas på titanlegeringar genom
doppning i bad med följande sammansättning:
Bad NasPCV KF- 50,3 ®/o HF pH Tem- Dopp-
12H20 2H20 pera- nings-
tur tid
g/1 g/1 g/1 °C min
A 50 20 11,5 5,1—5,2 85 10
B 50 20 26 <1,0 27 1—2
C 40 18 16 6,3—6,6 85 20
Analys av det omvandlingsskikt, som erhölls med bad
A, gav 39 »/o F, 3 °/o PO„ 25 °/o K och 17 % Ti, vilket
visar att ett kalium-titan-fluoridkomplex bildas.
Försök har bl.a. visat att omvandlingsskikt,
erhållna i bad A och C, medger rördragning med upp
till 65 »/o reduktion, om ett lämpligt smörjmedel
används. I ett fall erhölls 66,5 °/o reduktion vid
dragning av ett Ti-75A-rör i fyra steg varvid svaga
tecken på hopskärning kunde iakttas först i sista
steget. Omvandlingsskiktet avlägsnas efter
dragningen genom betning 30 s i ett
fluorväte-salpetersyra-bad av rumstemperatur (P D Miller, R A Jefferys
& H A Pray i Metal Progress maj 1956 s. 61—64).
SHl
Konservering av livsmedel med antibiotika
Food & Drug Administration (FDA) i USA har
tilllåtit användning av oxitetracyklin (Terramycin) för
konservering av höns; 1955 tilläts klorotetracvklin
(Aureomycin) för samma ändamål. I Kanada
används samma antibiotika i fiskindustrin, och man
har därför i USA begärt att FDA skall tillåta
Aureomycin även för fiskkonservering.
I USA har man vidare funnit att nötkötts
hållbarhet kan ökas avsevärt genom behandling med
Aureomycin och Terramycin. Inga problem tycks
uppstå genom resistenta bakterier. Vid Department
of Agriculture har man använt Anisomycin för att
skydda bönor mot mögel, och på andra håll har
man behandlat grönsaker med antibiotika.
Strepto-mycin tycks hindra att potatis och äpplen ruttnar.
Det återstår emellertid att undanröja faran för
uppodling av antibiotikaresistenta
sjukdomsalstran-de bakterier genom förtäring av de antibiotika som
finns på de behandlade livsmedeln. Inget sätt att
avlägsna dem från råa produkter finns. De flesta
förstörs eller inaktiveras emellertid vid livsmedlens
kokning. Vidare begränsas antibiotikas
användbarhet av att livsmedlens förstöring inte enbart beror
på bakteriers verksamhet. Man har t.ex. funnit att
mögelväxt t.o.m. gynnas av antibiotika genom att
de dödar bakterier som normalt bekämpar
svamparna. På enzym har antibiotika vidare ingen verkan.
Man har funnit att behandling med antibiotika
tillsammans med röntgenbestrålning högst väsentligt
ökar vissa köttsorters hållbarhet. Kostnaden för
bestrålningsapparaturen torde emellertid avsevärt
försvåra utnyttjandet av denna metod (Chemical &
Engineering News 5 nov. 1956 s. 5392). SHl
Transistorn som kretselement
Arbetet på utveckling av kretsar med transistorer
som aktiva element pågår världen runt. I princip är
transistorn ett strömstyrt element i motsats till
elektronröret som är ett spänningsstyrt element.
Hittills har man sökt använda transistorer i
elektronrörs ställe, vilket icke alltid varit så lyckat.
Betydande framsteg kan väntas då nu kretsar
utvecklas som anpassas till transistorns egna
förutsättningar.
I småsignalkretsar kan transistorns roll liknas vid
en analogiräknemaskin. Utsignalen skall här vara
Fig. 1. Enkel oscillator med transistor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
