Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Nya metoder - Porösa jonbytare, av SHl - Nya material - Magnesium-toriumlegering, av SHl - Aluminiumklädd koppartråd, av SHl - Hårdlod med hög nickelhalt, av SHl - Silikonlegeringar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nylbensen. Det har nu visat sig att man genom
sulfonering av en viss jonbytare Duolite C-25 i
pärl-form kan erhålla en katjonbytare med stor
mikro-porositet utan att minska halten divinylbensen.
Produkten blir ljusbrun och praktiskt taget fri från
svaga syragrupper. Andra katjonbytare är
mörkbruna på grund av oxidation vid sulfoneringen.
Duolite C-25 är opak, medan andra jonbytare av
samma typ är klara. Den förra tar lätt upp
svavelsyra och kan sulfoneras med 92—96-procentig
svavelsyra vid 85—100°C, medan en annan jonbytare
av samma typ fordrar 96—100-procentig syra och
100—130°C. När sulfoneringen är slutförd är
hartset starkt svällt; dess volym har vuxit med ca 25 %>.
Svavelsyran skall nu förträngas med vatten varvid
jonbytarpärlorna kan bli utsatta för ett så högt
os-motiskt tryck att de sprängs. I vanliga fall måste
man därför hydratisera långsamt eller först
förtränga syran med en högkoncentrerad
elektrolytlös-ning. Duolite C-25 lär emellertid kunna hällas
direkt i vatten utan att den tar skada (Chemical &
Engineering News 2 juli 1956 s. 3296; J M Abrams i
Industrial & Engineering Chemistry sept. 1956
s. 1469—1472). SHl
nya material
Magnesium-toriumlegering
En lättmetall med hög brottgräns och
elasticitetsmodul vid mer än 300°C lär man ha funnit i en
magnesiumlegering, innehållande 3 %> torium och
0,75 o/o zirkonium. Detta material har vidare god
kryphållfasthet; det kan gjutas, värmebehandlas och
svetsas.
Legeringen är tillgänglig som plåt. För dennas
värmebehandling fordras en speciell ugn med
svaveldioxidatmosfär. Särskilda anordningar för
riktning och betning behövs också. Vid smältsvetsning
måste en viss teknik användas för att fullgoda
svetsar skall erhållas. Före svetsningen måste materialet
befrias från en starkt vidhäftande oxidhinna vilket
sker genom avfettning, doppning 10 s i en lösning,
innehållande 20 °/o Cr03 och 3 % KNOs, samt
av-spolning med hett vatten (Engineers’ Digest dec.
1956 s. 502). SHl
Aluminiumklädd koppartråd
I USA har man utarbetat en metod enligt vilken
koppartråd kan ges en tunn "hud" av aluminium.
Utanpå denna lägger man ett värmehärdigt
isoler-lack. Aluminiumskiktet skyddar kopparn mot
oxidation, varigenom tråden kan användas vid avsevärt
högre temperatur än koppartråd. Oxidationen
begränsar nämligen numera den tillåtliga
arbetstemperaturen för elmaskiner därför att man förfogar
över isolerlacker som tål avsevärt högre temperatur
än de tidigare använda.
Inget lackskikt blir fullständigt tätt, och luften når
därför fram till metallen och angriper kopparn, om
dennas temperatur är tillräckligt hög; kopparoxid
bildas under isoleringen, och denna bryts sönder
genom trådens volymökning. Samtidigt minskas trå-
dens konduktans, värmeutvecklingen blir större
och trådens förstöring påskyndas.
Aluminium har emellertid mycket större resistens
mot oxidation än koppar tack vare att det blir
överdraget med ett tätt oxidskikt. Detta behöver vara
bara 0,01 |x tjockt för att ge ett fullgott
korrosionsskydd. På en ca 1 mm koppartråd behövs bara ett
ca 60 fi tjockt aluminiumskikt. Trådens konduktans
blir då ca 85 %> av mjukglödgad koppartråds.
Vid tillverkningen försilvras trådämnet först. Det
träs därefter in i ett tunnväggigt aluminiumrör och
valsas till en tunnare stav som slutligen dras till
tråd (Metal Industry 11 jan. 1957 s. 32). SHl
Hårdlod med hög nickelhalt
Man har utarbetat fyra hårdlod, innehållande 93,
91, 82 och 72 °/o Ni, 3—5 °/o Si och 1—i °/o B, vilka
smälter vid 995—1 040°C. Till skillnad från silver-,
mässing-, koppar och bronslod lär nickelloden bilda
verkliga legeringar med grundmetallen vid
lödningen. De är särskilt lämpliga för hårdlödning av
austenitiska rostfria stål, värmehärdiga stål med
hög nickelhalt, utskiljningshärdande legeringar,
kolstål och icke järnmetaller med smältpunkter över
1 010°C.
Lodens mekaniska egenskaper, korrosionsmotstånd
och värmeresistens uppges nära likna rostfria ståls.
Inget flussmedel behövs, om lödningen utförs i
torrt väte, argon eller helium; med flussmedel kan
loden användas i luft eller i exoterma eller
endo-terma gasblandningar. Vanliga ugnar och saltbad
för ca 1 180°C kan användas vid lödningen.
Bätt konstruerade fogar lär få en brottgräns på
52—66 kp/mm2. Deras hållfasthet beror på
lödningsatmosfärens natur, fogens tjocklek och lodets
sammansättning. Loden tillverkas i form av gjutna
stavar, pulver, plastbundna ark och formstycken
av sintrat pulver. De används för fogning av
värmehärdiga delar till reaktions- och raketmotorer,
cellkonstruktioner, värmeväxlare och
korrosionsresistenta apparater inom livsmedelsindustrin och den
kemiska industrin (Materials & Methods dec. 1956
s. 166). SHl
Silikonlegeringar
En ny typ av material är "legeringar" av silikoner
med andra polymerer. De senare svarar för
produktens allmänna egenskaper, medan de förra ger
den nya egenskaper. Icke-silikonen kan vara
vinylplast, vinylsampolymerisat, polyetrar eller
eten-polymerer. Legeringarna uppges vara särskilt
lämpliga som isolatorer i elektriska och elektroniska
apparater samt som konstruktionsmaterial.
Silikonlegeringarna är termoplaster avsedda för
formsprutning, strängsprutning och
vakuumformning. Deras utmärkande egenskaper är stor seghet
och dimensionsstabilitet, god resistens mot
atmosfären och vatten, god yta och goda
bearbetningsegenskaper. Man tillverkar t.ex. en typ med 300
kp/cm2 brottgräns och en slagseghet enligt Charpy
på 131 kpcm/cm vid 23°C och 142 kpcm/cm vid
— 25°C. En annan typ har 450 kp/cm2 brottgräns
och en förlustfaktor på 0,0003 vid 1 MHz, 0,0026
vid 100 MHz och 0,0008 vid 9 375 MHz. En tredje
typ med brottgränsen 290 kp/cm2 har
formbeständig-hetstemperaturen 120°C vid 185 kp/cm2 spänning
och 160°C vid 46 kp/cm2.
Silikonlegeringar kan lätt tillverkas i vanlig
apparatur för drift i stor skala; komponenterna kan
kombineras i Banbury-blandare eller liknande
apparater. De kostar därför 70 ct/lb eller mindre, och
422 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
