Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Andras erfarenheter - Fusionsliknande kärnreaktioner vid rumstemperatur, av SHl - Siffermaskinen Gamma med trumminne, av O Perers - Syntes av silikoner genom bestrålning, av SHl - Fosfin som gödsel, av SHl - Böcker - Sveriges ekonomi, av Nils Helleberg - Företagsarkiven, av Björn Helmfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längd är mycket liten (ca 2 |xs). Vidare kan
^-meso-ner framställas bara genom kollision mellan
partiklar som givits mycket stor hastighet i
cyklotroner eller andra dyrbara maskiner (Chemical &
En-gineering News 14 jan. 1956 s. 22). SHI
SifFermaskinen Gamma med trumminne
Siffermaskinen Gamma (Tekn. T. 1956 s. 315) har
försetts med magnetiskt trumminne, vilket avsevärt
ökar maskinens användbarhet. Minneskapaciteten
hos maskinen var tidigare maximalt 372 siffror.
Med trumminne på 8 192 ord och 71 ord
snabbminne är kapaciteten 99 156 siffror, en ökning med
266 gånger.
Antalet instruktioner som kan lagras är för
maskiner utan trumma 128 och med trumma 24 000, vilket
möjliggör 190 gånger så långa program. Den större
maskinen är därför speciellt lämpad för problem,
som kräver stort inre minne eller som innebär långa
och komplicerade program, t.ex. tekniska
beräkningar, kontorsautomation och operationsanalys
med tillämpningen vetenskaplig företagsledning (enl.
Compagnie des Machines Bull, Paris). O Perers
Syntes av silikoner genom bestrålning
Man har funnit att alkyltriklorosilaner kan
framställas genom bestrålning av en blandning av
kisel-tetraklorid i överskott och kolväten med 1 MeV
elektroner från ett katodstrålar. Bestrålningen
utförs i vätskefas vid rumstemperatur. Härvid ersätts
väteatomer i kolvätet med triklorosilylradikaler.
Man har nått 20—40 %> utbyte av silaner med
bensen, cyklohexan, cyklohexen, isopentan och
neo-pentan.
En liknande syntes har gjorts med
hexaklorodisi-lan i stället för kiseltetraklorid och med användning
av en koronaurladdning, som ger elektroner med
låg energi. Bestrålning kan också användas för
tvärbindning och härdning av silikoner. Man lär t.ex.
kunna överföra silikonoljor och silikonelaster till
olösliga geler resp. silikongummi (Chemical &
Engineering News 1 okt. 1956 s. 4773). SHI
Fosfin som gödsel
Då ammoniak visat sig vara högst tillfredsställande
som kvävegödsel, är det förvånande att man inte
provat den analoga fosforföreningen, fosfin, som
fosforgödsel. Visserligen har det giftiga och
gasformiga fosfinet uppenbara olägenheter, men dess
fosforhalt är mer än tio gånger så hög som
superfosfats. Hanteringen av fosfin bör inte erbjuda
större praktiska svårigheter än användningen av de
starkt giftiga fosforhaltiga insektsbekämparna.
Ett orienterande växthusförsök har gjorts i
Storbritannien med rädisor och vete varvid man funnit
att fosfin inte är giftigt för dessa växter. Först vid
tillsats av en mängd motsvarande 2,25 t/ha
superfosfat iakttogs någon missfärgning av bladen. Fosfin
hålls inte kvar i jorden på långt när lika bra som
ammoniak, men vid normal gödsling bör dock inga
förluster uppstå.
Vid prov med rädisor, gödslade ined 0,187 ocli
0,375 kg/ha superfosfat eller fosfin till samma
fosformängder, iakttogs ingen skillnad mellan de båda
fosforföreningarna i gödslingseffekt. Vid starkare
gödsling togs nästan dubbelt så mycket fosfor upp
ur fosfin som ur superfosfat. Detta antyder att det
förra inte fixeras i jorden lika mycket som det
senare (F Hunter & I Thornton i Nature 20 okt.
1956 s. 866). SHI
böcker
Sveriges ekonomi, av Erik Westerlind. Svenska
Telegrambyråns skr. 6, Lund 1956. 62 s., 7 diagr.
3,50 kr.
I denna skrift redogöres på överskådligt sätt för
Sveriges ekonomiska utveckling 1946—1955 med
stöd av en mångfald siffervärden, tabeller och
diagram, varvid den närmaste förkrigstiden 1938/39
medtagits för jämförelse. Förutom faktiska
uppgifter får läsaren en god orientering om den konkreta
bakgrunden för nationalekonomin och dess
arbetsuppgifter.
Förf. behandlar tillgängligt statistiskt material på
ett föredömligt sätt med hänsyn till uppgiften att ge
upplysning om vissa huvuddrag utan alltför
vetenskapliga krav på exakthet och nyansering. Skall
man vara kritisk på någon punkt, så kan man
anmärka på en viss överbetoning i optimistisk
riktning i framställning och slutsatser. En sådan
inställning är i och för sig intet fel, men det
förefaller, som om den föranlett, att vissa mindre
tilltalande drag i utvecklingen fått komma i
skymundan. Det gäller t.ex. penningvärdesförsämringens
inverkan på penningspararnas realförmögenhet och
reala ränteutbyte och åtföljande dämpning av den
enskilda sparviljan. Icke heller de senaste årens
desorganisation av kapitalmarknaden och de hot för
utvecklingen, som den innebär, kommer med i
bilden. Nils Helleberg
Företagsarkiven, redigerad av Jan Magnus
Fahlström. Industriens Upplysningstjänst, Stockholm
1956. 233 s., ill. 12 kr.
Hösten 1954 anordnade Industriförbundets
arkivkommitté i samarbete med Industriens
Upplysningstjänst en kurs (Tekn. T. 1954 s. 881) för sådan
personal, som inom företagen omhänderhar
arkivvården.
Föreliggande skrift innehåller ett koncentrat av
föreläsningarna vid kursen. Den är avsedd som en
orientering om modern arkivorganisation och är
icke en lärobok eller ett kompendium.
Enstaka uppsatser — Åke Kromnows
"Handlingarnas väg genom företaget" och Holger Wichmans
"Den sekundära arkivordningen —
Proveniensprincip och arkivförteckning" — är synnerligen
utförliga och behandlar grundläggande frågor. Andra är
främst tänkta att inleda diskussioner, t.ex. Curt
Näsmans "Registrering av åtkomsthandlingar,
juridiska dokument, kartor och ritningar", samt de
bägge studierna i gallringsfrågor av Nils F Holm
och Björn Helmfrid. Återstående uppsatser ger
kortfattade orienteringar i skilda specialproblem.
Kontorstekniska hjälpmedel, dokumentteknik, papper
och skrivmaterial, konservering av handlingar,
fotografiska metoder, arkivfilmning, arkivinredning
tillhör de behandlade ämnena.
Skriften inleds av riksarkivarie Ingvar Andersson
med en skiss över det svenska arkivväsendets
nuvarande organisation och avslutas med en
förteckning över aktuell arkivlitteratur.
424 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
