Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Bultpistoler och bultgevär, av Bengt Springfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9.
Riko-schetterande
bult i betong.
byggnadsdelar etc. medan den gängade bulten
utgör fäste för allehanda detaljer, som själva
är fästanordningar för elektriska ledningar
m.m. (fig. 5, 8).
Rikoschetter
Rikoschett uppstår då bulten träffar ett
underlag, som är så hårt, att den ej kan tränga in.
Vanligen orsakas rikoschetter av sten i betong.
När bulten träffar en större sten, kan den
antingen böja sig och kastas tillbaka rakt mot
skjutriktningen eller snett utåt (beroende på
anslagsvinkeln mot träffytan) eller slås sönder,
varefter bultdelarna kastas bakåt eller utåt.
En brusten bult synes ge större (flera) risker
för olycksfall än en bult som håller vid
anslaget. Därför är det ett arbetarskyddsintresse, att
bulten ej är för hård och spröd.
Splitterskyddet omkring pistolens mynning
bör vara stort nog att fånga upp de allra flesta
av de bultar, som ej fäster i väggen utan
riko-schetterar. Helt kan man inte skydda sig med
splitterskydd på grund av att bulten kan ha
träffat på en sten relativt långt under
betongytan, river upp betongen och tränger ut under
splitterskyddets kant (fig. 9). Den energi, som
en rikoschett har, är visserligen betydligt
mindre än bultens ursprungliga energi (ca V10)
men räcker likväl till för att bulten skall
tränga in i en människokropp.
Bultpistol eller bultgevär, i vilka bulten
hejdas av ett mynningsstycke, ger små risker för
utflygande hela bultar. Men om bulten bryts
av, när den träffar grundmaterialet, synes
risken för att delar kastas ut vara lika stor som
vid andra typer.
Tabell 2. Bultpistolsolycksfall, som rapporterats till
Arbetarskyddsstyrelsen under åren 1953—1956
Olycksfall eller orsak
1953 1954 1955
1956
Sammanlagt
1953—1956
Skadade bultpistolsskyttar
Vid laddning, undersökning
efter klickat skott etc........ 3 3 3 9
Rikoschetterande bult i betong 2 1 1 l1 5
Genom knall (hörselskador) ... 1 1
Skadade medhjälpare eller
utomstående
Rikoschetterande bult i betong 2 2
Genomskjutning av vägg ...... 1 1 2
Summa olycksfall 8 2 4 5 19
1 Dödligt olycksfall.
Risker vid skjutning med bultpistol och
bultgevär
Stora och mycket speciella risker finns vid
användning av bultpistoler och bultgevär3-6> \
Olycksfallen har nästan uteslutande orsakats
av rikoschetter i betong, genomskjutning av
vägg och oavsiktlig avlossning vid laddning
eller undersökning efter klickat skott.
Under åren 1953—1956 har till
Arbetarskyddsstyrelsen rapporterats 19 olycksfall vid
användning av bultpistol (tabell 2). Av dessa
har 8 orsakat huvud- eller halsskador, 10
handskador och 1 benskada. Olycksfall genom
användning av bultgevär är sällsynta.
Eftersom långt ifrån alla olycksfall vid
skjutning med bultpistol har inrapporterats, kan
man räkna med att det i verkligheten
inträffat betydligt flera olycksfall och framför allt
olyckstillbud.
Anvisningar för bultpistoler
För att öka säkerheten vid användning av
bultpistoler har Nordiska Maskinkommittén, som
består av representanter för
arbetarskyddsmyndigheterna i Danmark, Norge och Sverige,
utarbetat och till resp. länder avlämnat ett
förslag till anvisningar för bultpistoler och
tillbehör8,8. Redan tidigare har
Arbetarskyddsstyrelsen meddelat preliminära föreskrifter för
bultpistoler. De slutliga föreskrifterna kommer
att utfärdas av arbetarskyddsmyndigheterna i
de nordiska länderna — även Finland och
Island väntas gå med.
Bultpistolsanvisningarna gäller sådana
bultpistoler, som är avsedda för
byggnadsverksamhet och liknande arbeten. Det är alltså inte
meningen att anvisningarna skall tillämpas på
bultgevär.
Enligt bultpistolsanvisningarna skall
bultpistol, liksom även patroner, bult, spik och
annan tillbehör, ha underkastats
typundersökning vid officiell provningsanstalt och vara
godkända av vederbörande
arbetarskyddsmyndighet (i Sverige av Arbetarskyddsstyrelsen).
För att en bultpistol ej skall kunna avlossas
utan avsikt, skall den ha minst två säkringar
mot avlossning, vilka är oberoende av
varandra. Om något fel uppstår på säkringarna,
får pistolen inte kunna avlossas. Patronläget
skall vara utfört så, att patronens bakre del ej
går utanför patronlägets plana yta. Patronen
får ej klämmas i flänsen.
Avlossningsmeka-nismen skall vara så anordnad, att slagstiftet
inte kan komma i beröring med patronen
förrän vid avlossning. Mekanismen får ej vara
känslig för rost eller inträngande smuts.
Eftersom de flesta olycksfallen vid skjutning
med bultpistol har orsakats av att pistolen
använts utan splitterskydd eller att den haft
olämpligt splitterskydd, har föreskrivits att
pistolen inte får kunna avlossas utan att
splitterskydd är påsatt. Med pistolen skall följa
splitterskydd av sådan utformning att de
lämpar sig vid normal skjutning. Utom det
normala, runda eller kvadratiska skyddet skall
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
