Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Bultpistoler och bultgevär, av Bengt Springfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnas ett skydd för skjutning intill vägg eller
fläns, vilken står i vinkel mot inskjutningsytan.
För speciella skjutningar, då dessa
skyddskappor ej ger tillräcklig täckning kring
inskjutningsstället, bör specialskydd användas (fig.
10). Den normala typen av splitterskydd skall
ha minst 50 mm avstånd mellan centrum och
kant. Skyddet skall vara tillräckligt kraftigt för
att fånga upp rikoschett och splitter. För att inte
mellanrummen mellan underlaget och skyddets
underkant skall bli för stort, får pistolen med
normalt splitterskydd ej kunna avlossas, om
den lutar mer än 7° mot vertikalen till
inskjutningsytan.
Rekylen vid skjutning med bultpistoler får
ej vara besvärande för skytten. Vidare skall
pistolens knall vara beaktad vid
konstruktionen, så att skadligt buller så långt möjligt ej
uppkommer.
Bult, spik o.d. skall vara utförda av sådant
material, att de vid rumstemperatur och vid
— 10° C utan ytbrott kan böjas över en rund
stång av samma diameter som bultens eller
spikens stam till en vinkel, som anges i
anvisningsförslaget.
Med varje bultpistol skall följa
skyddsglasögon med kraftigt splitterfritt glas och med
sidoskydd. De skall vara av en typ som
provats mot mekanisk åverkan, enligt ett
förfarande angivet av Nordiska Arbetsutskottet för
Personlig Skyddsutrustning. Glasögonen skall
därefter ha godkänts av
arbetarskyddsmyndighet.
Säkerhetsföreskrifter
I locket på den låda, där bultpistolen
förvaras, skall finnas säkerhetsföreskrifter med
en viss, angiven lydelse. I dessa föreskrifter
sägs bl.a. att bultpistol inte får utlämnas till
eller användas av annan person än den som
fyllt 18 år, är lämplig för arbetet och väl
insatt i säkerhets- och skötselföreskrifternas
innehåll. Han skall vidare ha fått noggranna
instruktioner och gjort erforderliga
provskjutningar.
Före skjutning skall tydliga varningsskyltar
uppsättas på lämpliga ställen i närheten av
skjutplatsen. Vid skjutning skall skytten bära
skyddsglasögon och i regel även hörselskydd.
Laddning av pistolen skall ske med
försiktighet och utan att pistolen riktas mot någon
persons kroppsdel. Handen får inte hållas framför
mynningen. Vid avlossning skall skytten stå
stadigt och så vitt möjligt hålla sig bakom
pistolen.
Skjutning får inte utföras i sprött eller hårt
material (t.ex. gjutjärn, granit eller kakel)
eller så nära kant att risk finns för
genomskjutning, rikoschett eller splitter. Dessutom
får man inte skjuta i lokal, där gnistbildning
kan medföra brand eller explosion.
I säkerhetsföreskrifterna fästes stor vikt vid
rengöring och kontroll av bultpistol. Varje dag
innan skjutning påbörjas skall kontrolleras att
pistolens mekanism fungerar utan anmärkning.
Pistolen skall då så är påkallat — dock minst
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
en gång om året — underkastas revision. Sådan
revision får utföras endast av tillverkaren eller
ombud, som av tillverkaren fått skriftligt
tillstånd till detta. Efter revision skall intyg
häröver lämnas till beställaren.
Anvisningar för bultgevär
Några särskilda föreskrifter för bultgevärs
konstruktion och utförande har ej utarbetats i
vårt land. I marinens dykeritjänstinstruktion10
finns ett kapitel med bl.a. materielbeskrivning,
arbetsbeskrivning och säkerhetsföreskrifter för
bultgevär med tillbehör.
Säkerhetsföreskrifterna har ej gjorts fullt så utförliga som de förut
nämnda bultpistolsanvisningarna.
Slutord
Det är att vänta, att nya konstruktioner av
bultpistoler och bultgevär kommer fram, som
kanske både ökar effekten och minskar
riskerna.
Man har försökt nedbringa tiden för de
mest tidskrävande delarna av skjutningen,
nämligen laddning och uttagning av patroner.
På sina håll har försök gjorts med bultpistoler
innehållande revolveranordning för
laddningen. Ett sådant verktyg får dock tendens till att
bli för tungt. Automatiska
utkastaranordning-ar för tomhylsor finns men fungerar oftast
dåligt. Utskjutning av bult med en dorn, som
löper i pipan och drivs av en sprängladdning,
är en annan konstruktion, som kanske får sin
lösning.
Litteratur
1. Schulz, W: Verfahren zur rechnerischen Ermittlung von
Gasdruck und Geschossgeschwindlichkeit aus den
Relativ-werten des Druck-Zeit-Diagrammes. Explosivstoffe 1956 h. 3
s. 50—52.
2. Ebert, K A, Hofmann, W & Seitz, G: Einige
Beobach-tungen heim Einschiessen von Setzbolzen in Metall. Z.
Me-tallkunde 1956 h. 1 s. 24—28.
3. Koetschau, W: Das Bolzensetzwerkzeug. Die
Berufs-genossenschaft 1952 h. 6 s. 206—211.
4. Erdheim, B: Försök med fastsättning av bultar med
bultpistol i sprutbetongvägg. Kungl.
Fortifikationsförvaltningen, befästningsbyrån, forsknings- och försökssektionen.
Rapport 121: 2 1955.
5. Bergman, S G A: Utstötnings- och genomslagsfenomen
vid pansarbrytande projektilers och bombers anslag mot
armerade betongplattor. Tidskr. för Fortifikationen 1951 h. 1.
6. Powder-acluated hand tools. National Safety Council’s
Data Sheet h. 11 nov. 1948.
7. Schneider, H: Bolzensetzwerkzeuge. Unfälle und
Er-fahrungen bei ihrer Anwendung. Bau-Berufsgenossenschaft
Wuppertal 2 (1954) 5 mars s. 24—26.
8. Springfeldt, B: Skyddsföreskrifter för bultpistoler.
Arbetarskyddet 1956 h. 5 s. 106—107.
9. Springfeldt, B: Vad skall man göra med äldre
bultpistoler. Arbetarskyddet 1956 h. 10 s. 231.
10. Tung dykerimateriel. Dykeritjänstinstruktion för
marinen, del III: A (1953).
Fig. 10.
Specialtyper av
splitterskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
