Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Nya metoder - Pulvermetallurgiskt framställda bronsfilter, av SHl - Värmning av formsprutningsmaskiners sprutcylinder, av SHl - Lokal elektrolytisk metallutfällning, av SHl - Andras erfarenheter - Krypning vid excentrisk belastning, av Å I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Totala
antalet
genomsläppta
partiklar i
10 ml filtrat
från -
pappersfilter
och–-
bronsfilter.
persfiltret släpper igenom ungefär dubbelt så många
partiklar som bronsfiltret (fig. 1). Av partiklarna i
filtratet från det senare var bara ca 4 °/o större än
16 n, och hälften av dem var mindre än 5 |x.
Sintrade bronsfilter är alltså betydligt effektivare än
pappersfilter.
Vid tillverkningen av bronsfilter utgår man från
ett kopparpulver med så jämn kornstorlek som
möjligt. Detta beläggs med en tenn-kopparlegering
enligt en speciell metod. Pulvret placeras i en form
som skakas varefter den upphettas till ca 870°G i
reducerande atmosfär. Härvid smälter
tenn-kopparlegeringen och bildar en flytande fas som binder
samman kornen. Samtidigt diffunderar tennet in i
kopparn och legeras med denna. Det är därför
önskvärt att upphettningen till legeringens
smältpunkt går så snabbt att tillräcklig mängd flytande
fas uppstår innan tennet diffunderat in i
kopparkornen (J Haertlein i Journal of Metals mars 1957
s. 326—330). SHl
Värmning av formsprutningsmaskiners
sprut-cylinder
Vid formsprutning av plast beror maskinens
effektivitet till mycket stor del på sprutcylinderns
konstruktion (jfr Tekn. T. 1956 s. 880) och
uppvärmning. Den senare måste ske så att en tillräcklig
värmemängd tillförs på så kort tid som möjligt och
så att temperaturen kan regleras noggrant.
Elektrisk motståndsupphettning med en spole,
lindad kring cylinderväggen är den i dag vanligaste
uppvärmningsmetoden. Inga hittills gjorda
utförings-former av denna upphettningsmetod kan dock anses
fullt tillfredsställande.
Induktionsupphettning av cylinderväggen med
ström av nätspänning och nätfrekvens erbjuder
fördelen att värmet alstras i cylinderväggen och därför
inte behöver överföras genom isoleringen mellan
spole och vägg. Det är emellertid svårt att utföra en
tillfredsställande isolering för hög temperatur vid
den relativt höga spänningen, och energikostnaden
blir 3—4 gånger så stor som vid
motståndsupphettning.
Dessa olägenheter har man emellertid undvikit
genom en konstruktion vid vilken
induktionsspolar-na matas med ström av låg spänning,
nedtransfor-merad från nätspänningen. Enligt uppgift finns
ingen övre temperaturgräns. Spolens livslängd sägs
vara obegränsad. Upphettningstiden är kortare och
energiförbrukningen mindre än vid
motståndsupphettning; cylindertemperaturen kan regleras
noggrant med vanliga till- och frånslående pyrometrar
(C K Marklew i British Plastics maj 1957 s. 190—
192). SHl
Lokal elektrolytisk metallutfällning
En utveckling av en tidigare utarbetad metod för
elektrolytisk metallutfällning på små, begränsade
ytor (Tekn. T. 1954 s. 800) är användning av en
cyanidfri elektrolyt för beläggning med
tenn-zinklegering. Metallerna ingår som komplexföreningar
med organiska aminer. Arbetsstycket görs till katod
och som anod används en stav, i den fria ändan
försedd med en med elektrolyt genomdränkt sudd.
Denna förs mot den yta på vilken metall skall
fällas ut. Beläggningen får ungefär samma egenskaper
som tenn-zinklegering utfälld ur cyanidbad (Tekn.
T. 1954 s. 102), men är något finkornigare.
Samma metod kan nu användas för utfällning av
en tenn-blylegering med 7 %> Sn och 93 °/o Pb på
lagerskålar. Denna legering har bättre resistens mot
smörjoljors sönderdelningsprodukter än rent bly
och lika goda vätningsegenskaper som detta. Man
kan sätta upp lagerskålarna i en svarv och fälla ut
ett 20—50 it, tjockt skikt och lär härvid utan
svårighet kunna innehålla en tolerans på 2,5ii (Metal
In-dustry 22 mars 1957 s. 231). SHl
andras erfarenheter
Krypning vid excentrisk belastning
Excentricitet i belastningen är en ofta
förekommande och ofta underskattad felkälla vid krypprov.
På grund av bristfälligheter i centreringen får man
en överlagrad böjspänning i provstaven, som i
ogynnsamma fall kan uppgå till 50 °/o eller mera
av dragspänningen. Då sambandet mellan
kryphastigheten v inom sekundärområdet och spänningen
Fig. 1.
Schematisk krypkurva;
Ee elastisk
töjning, e(0)
primär-krypning, v t [-sekundärkryp-ning.-]
{+sekundärkryp-
ning.+}
790 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
