Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Stockholms flygplats — en försutten chans? av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir storflygplats med den sannolika — enligt
min övertygelse säkra — chansen att detta
framdeles visar sig vara en allvarlig
felinvestering, som dessutom hämmar civilflygets
utveckling och snedvrider Stockholms framtid
som ett bra luftfartscentrum.
För att alternativet "Barkarby först" skall
hinna genomföras, måste 1957 års höstriksdag
fatta beslut, att tvärbanan skall byggas ut till
2 500 m längd till 1960. önskvärt är även —
med hänsyn till erforderlig ändring av det
preliminära avtalet mellan kronan och SAS —
att principbeslut samtidigt fattas, att Barkarby
på längre sikt skall byggas ut till storflygplats
i stället för Halmsjön.
En svårighet med detta alternativ är, att
övningarna på vissa skjutfält nordost om
tvärbanan redan snart måste helt eller delvis
flyttas till ett nytt område. Denna fråga om
kompensationsmark måste emellertid finna sin
lösning även vid Halmsjö-alternativet, enär
tvärbanan även då har påfordrats av
myndigheterna.
Vid alternativet "Bromma först" vore det —
om det blott var fråga om förlängning av
Brommabanan — möjligt att uppskjuta
beslutet till vårriksdagen 1958. Emellertid får
det anses angeläget, att sådan klarhet redan
hösten 1957 vinnes om flygplatsfrågan, att man
ser denna av SAS föreslagna utbyggnad av
Bromma som en integrerande del i en god
totallösning på flygplatsfrågan, detta bl.a. med
tanke på uppförande av reamotorverkstaden,
som vid det senare alternativet av flera skäl
torde böra förläggas till Bromma.
Av denna anledning synes det vid detta
alternativ vara nödvändigt, att höstriksdagen
beslutar, att alternativets första etapp —
utbyggnaden av Bromma — skall genomföras. Detta
bör så mycket lättare kunna beslutas, som
Bromma-utbyggnaden redan är tillräckligt
utredd.
Då man vid det senare alternativet liksom vid
Halmsjö-alternativet — möjligen kan uppskjuta
påbörjandet av tvärbanan vid Barkarby
ungefär ett halvår, har man en längre tidsfrist för
att lösa frågan om förflyttning av
skjutövningarna. Med hänsyn härtill synes det vid detta
alternativ vara möjligt att uppskjuta
principbeslutet om storflygplatsens slutgiltiga
förläggning till vårriksdagen 1958 förutsatt att beslut
nu fattas, att avtalet med SAS skall överföras
att i huvudsak gälla, vare sig storflygplatsläget
blir Halmsjön eller Barkarby.
Alternativet "Bromma först" synes sålunda i
det trängda läget vara lättare genomförbart.
För en omedelbar utbyggnad av Bromma talar
även starkt både flygsäkerhets- och bullerskäl.
Anläggningskostnad
En preliminär beräkning för
Barkarby—Brom-ma-projektet i jämförelse med propositionens
uppgifter för Halmsjö-alternativet har gjorts
för alternativet "Bromma först", tabell 1.
Halmsjö-projektet kan beräknas kosta totalt
217 Mkr. vari ingår enligt chefen för
Flygvapnet och Luftfartsstyrelsen erforderliga 12 Mkr.
för en 2 000 m lång tvärbana på Barkarby samt
ca 25 Mkr. för vid detta alternativ nödvändig
förflyttning av Rosersbergs skjutskola.
Barkarby—Bromma-projektet blir alltså 46
Mkr. billigare än Halmsjö-alternativet, trots
att vid det förra även en utbyggnad av Bromma
för 35 Mkr. kommer till stånd. Fråndras för
Barkarby—Bromma mervärdet av Brommas
utbyggnad, ca 29 Mkr. (byggnader och
parkeringsplats på Barkarby kan vid
Brommautbyggnaden göras 6 Mkr. billigare), blir
kostnadsskillnaden ca 75 Mkr. till Barkarby—
Bromma-projektets fördel.
Betraktas blott de nyinvesteringar, som
behöver göras, blir
Barkarby—Bromma-projektet 21 Mkr. billigare, men då bör det givetvis
beaktas att man, trots denna lägre investering,
fått till stånd en mycket värdefull utbyggnad
av Bromma.
Arbetskraftsbehov
Enligt propositionen kommer den vid
Halmsjö-alternativet nödvändiga forceringen av
arbetena på riksväg 13 att medföra, att under
den närmaste femårsperioden sammanlagt ca
30 Mkr. behöver förbrukas för denna väg
utöver de belopp, som innefattas i Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens flerårsplaner. Ehuru
detta — till 24 Mkr. — är ett tidigareläggande
av planerad medelsförbrukning, kommer det
att de närmaste åren belasta den tillgängliga
vägbyggnadskapaciteten. Vid Halmsjön
fordras även ett avsevärt bostadsbyggande vid
Märsta.
Båda dessa arbetskraftsbehov bortfaller vid
Barkarby—Bromma-projektet, som dessutom
har fördelen av att flygplatsbyggnaderna —
tack vare Brommas ökade kapacitet — icke
behöver vara helt färdiga förrän tidigast 1967.
Tabell 1. Kostnadsberäkning för en utbyggnad
av först Bromma flygfält och senare Barkarby
flygfält till storflygplatser
Bromma Mkr.
Banförlängning m.m............................................18
Förstärkningar, utvidgning av bilparkering
m.m........................................................................7
Byggnader ..............................................................5
Diverse och oförutsett ........................................5
Barkarby
Huvudbana ............................................................40,0
Tvärbana ................................................................10,0
Stations- och hangarområde..............................17,5
Byggnader ..............................................................27,0
Huvudkulvertar samt vatten och avlopp .... 3,5
Vägar och parkeringsplatser ............................4,1
Belysning ................................................................5,0
Teleinstallation, landningshjälpmedel ............7,0
Fordon, maskiner, redskap................................3,0
Oförutsett ..............................................................11,3
Administration ......................................................7,6
Summa 171
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
