- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1038

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Nya metoder - Acetylen genom krackning av kolväten, av SHl - Kontinuerlig jonbytesprocess, av SHl - Fram- och återgående rörelse med elkraft, av GAH

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

digt selektivt utan löser också andra ämnen, såsom
koldioxid. Denna och andra föroreningar måste
drivas av före acetylenen. Andra produkter, framför
allt högre homologer till acetylen, är mera lösliga
än denna och måste avlägsnas efter den för att
lösningsmedlet skall kunna användas på nytt.

Dimetylformamid och butyrolakton är dyra. Vid
en italiensk process använder man därför metanol
vid — 70°C och 14 at tryck. Den lösta acetylenen
drivs av genom uppvärmning till 20°C. Koldioxiden,
som följer acetylenen, skils från denna genom
tvättning med utspädd ammoniak. Högre acetylener
avlägsnas ur metanolen genom destillation. Restgasen
från absorptionen i metanol fraktioneras för
utvinning av eten. Genom kylning till — 160°C
kondenseras metan som återförs till krackningen. Den
återstående koloxid-väteblandningen används till
metanolsyntes.

Vid en belgisk process används flytande, vattenfri
ammoniak som absorptionsmedel. Den är billig och
ett högst specifikt lösningsmedel för acetylen.
Gaserna från brännaren passerar först ett
elektrostatiskt filter för avlägsnande av kolpartiklar;
koldioxid, högre acetylener och vatten tvättas bort, och
acetylenen absorberas i kall ammoniak vid
atmosfärstryck. Ur lösningen utvinns sedan acetylenen
genom destillation. Eten absorberas inte av
ammoniak utan utvinns eventuellt ur restgasen (Chemical
& Engineering News 17 juni 1957 s. 76, 78, 80). SHl

Kontinuerlig jonbytesprocess

Man har föreslagit flera sätt att göra
jonbytesprocessen kontinuerlig (Tekn. T. 1953 s. 968; 1955 s.
347; 1957 s. 188). En vid Atomic Energy
Commis-sion konstruerad apparat tycks emellertid vara
åtminstone en av de första som blivit kommersiellt
tillgänglig. Den möjliggör en kontinuerlig
motströmsprocess utan uppoffring av den stora
avverkning och låga steghöjd som utmärker den
periodiska processen med fast jonbytarbädd.

Apparaten uppges vara lämplig för alla typer av
jonbytesprocesser. Tillflöde och utflöde kan ordnas
t.ex. så att kontinuerlig återvinning och
koncentration av en jon kan uppnås eller så att två jonslag
kan skiljas från varandra. Apparaten lär kunna
användas lika väl vid vattenrening i stor skala som
vid hydrometallurgi i liten, t.ex. separering av
lan-tanoner. Både klara lösningar och ofullständigt
filtrerade vätskor lär kunna behandlas. Vätskan
strömmar nedåt genom jonbytarbädden varigenom man
undviker faran för dennas fluidisering, vilken finns
vid de flesta andra förslagen till kontinuerliga
jon-bytarprocesser.

I dag kan man bygga apparater av denna typ i
storlekar från laboratorieapparater till industriella
med upp till 3 m höga kolonner 0,9 m i diameter.
Vätskeflödet kan vara upp till ca 80 m3/nr h. Det
avbryts under perioder på bara 3—5 s, under vilka
jonbytaren transporteras.

I kolonnen finns två stationära täta
jonbytarbäd-dar, skilda åt av en ventil i kolonnens mitt (fig. 1).
I den övre bädden absorberas en jon och i den
undre elueras den. Ett rör för cirkulation av
jonbytaren förenar kolonnens topp och botten. En
pump, ansluten till röret, ger hydrauliska impulser
med jämna mellanrum varigenom jonbytare setsvis
transporteras genom den slutna kretsen.

Vid det första steget i en period (fig. 1 t.v.) står
pumpen stilla och ventilerna är ställda så att
tillflöde rinner genom den övre bädden och
eluerings-vätska genom den undre. Efter flera minuter stängs
vätskeströmmarna och ventilerna ställs om. Under

detta steg (fig. 1 i mitten), som varar i 3—5 s, drar
pumpen vätska uppåt genom kolonnen och nedåt
genom sidoröret. Härvid glider jonbytaren uppåt som
en kolv i en cylinder, varvid de enskilda partiklarna
behåller sina lägen i förhållande till varandra.

Under det tredje steget (fig. 1 t.h.), som varar i
flera minuter, står ventilerna i samma läge som
under det första, vätskeströmmarna flyter ånyo, och
pumpkolven återgår till sitt utgångsläge. Den propp
av jonbytare, som vid det föregående steget dragits
över till sidoröret, faller härvid ned och förs in
nedtill i jonbytarkolonnen vid nästa pumpslag.
Jonbytaren transporteras alltså från absorptionszonens
övre del till elueringszonens nedre och från dennas
övre del till absorptionszonens nedre.

Apparaten manövreras automatiskt med ett
kopp-lingsur. Jonbytarströmmens hastighet kan regleras
exakt, och materialet hanteras skonsamt, praktiskt
taget utan nötning (Chemical Engineering juli 1957
s. 184, 186). SHl

Fram- och återgående rörelse med elkraft

I de flesta verktygsmaskiner och
transportanordningar använder man pneumatik eller hydraulik för
att få fram- och återgående rörelser för verktyg,
pressdynor och stegande förflyttningar. En i USA
utvecklad elektrisk motor som växlats ned, som via
en excenter driver lasten och som försetts med
läges-brytare på den utgående axeln, har visat sig ge
många fördelar. Man behöver endast elkraft för
alla operationer i en anläggning och undviker
luft-eller oljesystem med deras komplicerade
ledningsdragning och risk för läckor, varigenom också
underhållet minskar. Man slipper tryckförluster i
stillastående och väntan på uppbyggnad av trycket.

Den elektriska motorn ger en enkel periodisk
rörelse med en sinusformad hastighetskurva, fig. 1,
och kan användas för upp till 1 200 rörelser per
timme. Manöverdonen blir enkla, och maskinen kan
bromsas både mekaniskt och elektriskt, varvid det
senare sättet ger fördelar av enklare uppbyggnad
och mindre underhåll. Motorn kan också kopplas så
att bromsenergi återföres till det elektriska systemet
(Westinghouse Engineer juli 1957 s. 126). GAH

Fig. 1. Apparat
för kontinuerlig [-jonbytesprocess;-]
{+jonbytespro-
cess;+} från v.t.h.
cle tre stegen
under en period.

Fig. 1. Kurvor
för, –
hastighet och–-

acceleration hos
last förflyttad
med en
nedväx-lad elmotor med
lägesbrytare
inställda för stopp
vid axellägena 0
och 180°;
motorn börjar
bromsas vid
165 och 345°.

1038 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free