Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Korttidsprovning av golvmaterials avnötningshållfasthet, av Nils Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att draghållfasthet och brottöjning har det
nämnda inflytandet på materialens
nötningshållfasthet är naturligt. Däremot kan
hårdhetens inverkan förefalla egendomlig. Om man
emellertid tänker sig ett större antal sandkorn
i press mellan sulmaterial och golvbeläggning,
kommer sandkornen att tryckas djupast in i
det mjukaste materialet och vid glidning
mellan de båda ytorna kommer det största antalet
sandkorn att vara i vila i förhållande till det
mjukare materialet. Nj|jtningspåkänningen
kommer därför att bli störst för det hårdare
materialet. Det är däremot inte nödvändigt att
ett hårt material måste ha dålig slitstyrka, då
den av hårdheten betingade större
påfrestningen kan kompenseras på annat sätt. Dessutom
tillkommer den faktorn, att sandkornens
avnöt-ningsförmåga sjunker då det provade
materialets hårdhet börjar närma sig kvartsens.
Erfarenheter som delvis hämtats från prover
utsatta för naturlig slitning, visar att den
sannolikt enda riktiga konstruktionsprincipen för
en apparat av här avsett slag är användning
av ett löst slipmedel och ett sulmaterial med
samma hårdhet som den som normalt sulläder
antar efter en tids användning. Till detta
kommer, att värmeutvecklingen under provningen
måste hållas så låg som möjligt, då många
material är termoplastiska.
Sulmaterialet kan erbjuda vissa svårigheter,
då dess yta till en början kan förändras
avsevärt. Detta kan dock i viss mån undvikas,
genom att nya slitsulor inköres innan de tas i
bruk för provning. Sulmaterialets inflytande
på provningsresultaten innebär också, att en
allmän övergång till annat material för
skosulor måste medföra en förändring av
relationen mellan olika golvmaterials slitstyrka.
Linoleum, som på grund av sin stora
vattenkänslighet ej kunde tas med vid
kalibrerings-försöket, ger i vaxat skick slitningsvärden- som
är något högre än de för gummi. Ovaxad
linoleum ger däremot värden som snabbt ökar —
som gränsvärde erhålles värden som ligger upp
till tio gånger värdet för vaxad linoleum.
Även en del golvlacker har i samarbete med
Färg- och Fernissindustriens
Centrallaboratorium undersökts i maskinen. I en del fall har
överensstämmelsen med praktiska försök varit
god men i andra fall tyvärr dålig. Detta kan
delvis bero på att ett lackskikts livslängd inte
endast beror på lackens egentliga
avnötnings-hållfasthet utan även på vidhäftning,
underlagets beskaffenhet, appliceringssättet,
tidsrymden mellan applicering och ibruktagande
m.m. Dessutom ligger golvlackernas slitstyrka
inom ett mycket snävare område än
golvbeläggningsmaterialens, varför de
experimentella felen får större betydelse. Arbetet inom
detta område fortsätter.
Inverkan av åldring
Provning av golvbeläggningsvaror sker av
naturliga skäl i regel på relativt nytillverkat
material. Man måste vid bedömningen även ta
Fig. A. Jämförelse mellan avnötning i □
golvprovning smaskinen, Ull tunnelbanespärren. De vågräta
strecken i staplarna änger medelvärden samt högsta
och lägsta värde vid minst tre bestämningar.
hänsyn till att nötningshållfastheten liksom
materialets övriga egenskaper förändras med
tiden. Denna åldring kan ha olika orsaker
beroende på materialets uppbyggnad. Den
vanligaste orsaken är en långsamtgående
oxidation, som yttrar sig i en tilltagande hårdhet
och sprödhet hos materialet. För
plastmaterialen tillkommer även, att det använda
mjuk-ningsmedlet långsamt avdunstar, vilket även
medför en ökning av hårdheten.
Golvmaterialen kommer dessutom under sin användning
att utsättas för inverkan av vatten och
rengöringsmedel, vilket bidrar till materialets
nedbrytning.
Det vore därför önskvärt att man
kompletterade slitningsundersökningarna med någon
Tabell 2. Samband mellan av
nötningshållfasthet mätt på provbana i en tunnelbanestation
och några andra mekaniska egenskaper
[-Drag-hållfasthet-]
{+Drag- hållfasthet+} kp/cm2 [-Brott-töjning-] {+Brott- töjning+} °/o Hårdhet kp/cm2 [-Av-nötning-] {+Av- nötning+} mm
A ..... 39 103 90 0,20
rs ..... 56 32 140 0,35
D ..... 60 75 300 0,40
F, ..... 55 30 300 0,52
F ..... 147 2 300 0,73
G ..... 72 < 1 500 1,10
1048 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
