Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Korttidsprovning av golvmaterials avnötningshållfasthet, av Nils Sundén - Andras erfarenheter - Byggeriets måttnoggrannhet, av Ingemar Nyquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
form av accelererad åldring. För detta ändamål
finns ett antal metoder, vilkas värde dock för
närvarande är osäkert. De grundar sig i
allmänhet på att provet växelvis utsättes för
ultraviolett bestrålning, värme, köld och
vatten. Beroende på avvägningen mellan de olika
behandlingarna erhålles olika resultat. Det är
därför ett mycket tidsödande arbete att välja
en för detta ändamål lämplig metod.
Ett enklare förfarande, som sedan länge
använts för undersökning av gummits åldring,
består i att provet lagras vid 70° C under viss
tid. Det anses att sju dygn vid denna
temperatur motsvarar ca 5 år under mest gynnsamma
förhållanden. Denna metod användes också för
provning av en del plastmaterial.
För tillfället torde denna metod vara den
tillförlitligaste. Då den ju inte ger någon
uppfattning om vattens inverkan på materialet, bör
den kompletteras med en bestämning av
vat-tenabsorptionen. Man kan anta, att ett material
med hög vattenabsorption skadas mera av
vattenbehandling än ett med låg. Den höga
vatten-absorptionen medför ofta stor svällning, vilket
orsakar spänningar och rörelser i materialet.
Upprepade behandlingar med vatten kommer
därför att försämra de mekaniska
egenskaperna.
Hög vattenabsorption medför också, att
rengöringsmedel kan sugas in i materialet och
påskynda nedbrytningen.
Reproducerbarhet
Då den specifika avnötningen i
golvprovnings-maskinen är ganska ringa, kommer
reprodu-cerbarheten att påverkas av en del yttre
faktorer, främst fuktabsorption.
I gynnsamma fall, dvs. för material med stor
avnötning och ringa fuktabsorption, är
repro-ducerbarheten ofta bättre än 10 %. Under
ogynnsamma betingelser kan den bli avsevärt
sämre. I regel torde man dock kunna räkna
med att resultaten är reproducerbara inom
15 %.
Ogynnsamma material ur
reproducerbarhets-synpunkt är framförallt de med porig yta, i
vilken slipmedlet fastnar och förrycker
resultaten. Även en del hygroskopiska material kan
bereda svårigheter, vilka dock delvis kan
övervinnas genom lång lagring i konditionerat
rum.
Slutord
De redovisade försöken visar, att det har varit
möjligt att konstruera en apparat som för ett
antal golvmaterial av mycket olika typer gör
det möjligt att bestämma
avnötningshållfast-heten.
Även om metoden har vissa begränsningar är
den dock för tillfället den som bäst uppfyller
de krav som kan ställas. Statens
Provningsanstalt och Chalmers Provningsanstalt
kommer därför att på anmodan utföra provningar
enligt denna metod.
andras erfarenheter
Byggeriets måttnoggrannhet
Det moderna bygget tenderar alltmer att likna en
sammansättningsfabrik. Fabrikstillverkade
byggnadsdelar används i allt större utsträckning.
Byggnadsindustrin har därmed fått ett toleransproblem, vilket
accentueras vid byggen där inte blott
kompletterande byggnadsdelar (trappor, balkonger, fönster,
dörrar, inredningar osv.) utan även stommens delar helt
eller delvis är förtillverkade.
Måttnoggrannhet krävs hos ett byggnadselement
för att montering utan individuella justeringar skall
bli möjlig, för att montering av efterföljande
element och installationer skall kunna göras samt för
att bygget skall erhålla tilltalande utseende utan
omfattande ytbehandlings- och fogningsarbeten.
Byggerationaliseringsudvalget inom Dansk
Ingeniør-forening har utfört mätningar av betongelement,
gjutna i horisontella formar, och statistiskt bearbetat
resultaten. Med ledning därav har man uppskattat
vilka toleranser man kan vänta sig kunna hålla vid
olika formtyper, diskuterat inverkan av olika
felkällor samt angett hur toleranskrav och
tillverkningskontroll kan utformas.
Resultat från mätningar på 10 element från samma
form ger en uppfattning om resultatet, tabell 1.
Om man bortser från att en så liten serie ger
relativt stor osäkerhet hos medelvärde och spridning (i
praktiken samlar man flera mätserier från samma
formtyp), kan man enligt Gauss
normalfördelningslag bestämma produktionsgränserna (99,7
"/o-gränserna) till 4 011 ±3 s = 4 011 ±3- 2,2^4 011 ±7
_l_ g
= 4 010_g (mått i mm).
Tabell 1. Resultat au måttnoggrannhetsbestämning
på 10 i samma form gjutna betongelement
Element nr längd l mm avvikelser v mm v2
1 ............ ........... 4 010 — 1 1
2............ ........... 4 012 + 1 1
3............ ........... 4 013 + 2 4
........... 4 011 0 0
5............ ........... 4 014 + 3 9
6............ ........... 4 008 — 3 9
7............ ........... 4 011 0 0
8 ............ ........... 4 011 0 0
9 ............ ........... 4 013 + 2 4
10 ............ ........... 4 007 — 4 16
Summa 40 110 0 44
Medelvärde 4 011 mm
Tillverkningsmått 4 010 mm
Medelvärde — tillverkningsmått + 1 mm
I IS V2
Spridning s = J/ = 2,2 mm
Största avvikelse från tillverkningsmått
Största avvikelse från medelvärde
[-{-{i-]
{+{-
{i+}
4 mm
3 mm
3 mm
4 mm
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
