Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Tekniska skrifter: Styrkeforhold for store tankskip - Hänt inom tekniken - SEK 50 år - Privatistexamen för läroverksingenjörer? - Kontor 59 - Debatt: Vad är spommad axel? av Arne Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relse, broens plasering, blokk-koeffisient etc.
varie-res. På grunnlag av beregningsresultatene er det
mulig å låge et skipsarrangement som gir minst
mulig stillevannsmoment og derved en gunstig
stål-vekt.
Det beregningsmessige spenningsnivå i skip er
me-get høyt. Skal store og små havarier unngås, er det
ikke nok at skipets midtskipsseksjon har et
tilfreds-stillende nominelt motstandsmoment. Det er viktig
at detaljutformningen er slik at
spenningskonsentra-sjoner blir minst mulig. Likeledes må pläter og
profiler ha den nødvendige knekkstyrke.
Enligt överenskommelse med Den Norske Ingeniørforening
och Polyteknisk Förening äger STF:s medlemmar erhålla
den norska serien Tekniske Skrifter gratis under
utgivningsåret och därpå följande kvartal mot skriftlig rekvisition i
varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
hänt inom tekniken
SEK 50 år. Svenska Elektriska Kommissionen, den
organisation som har hand om den elektriska
standardiseringen i landet, firade den 21 november 1957
sitt halvsekeljubileum med en högtidssammankomst
på Tekniska Museet i Stockholm, anordnad i
samarbete med kommissionens moderorganisation
Sveriges Standardiseringskommission (SIS).
SIS:s ordförande Sven Dahlbäck framhöll i sitt
välkomsttal standardiseringens nya stora roll att
genom kvalitetsbestämmelser och
säkerhetsföreskrifter underlätta genomförandet av den planerade
västeuropeiska frihandeln.
SEK:s ordförande Ivar Herlitz talade om den
elektrotekniska standardiseringen under femtio år, dess
särdrag, resultat och aktuella problem.
Standardiseringsverksamheten organiserades redan i början
av 1900-talet, dvs. nästan samtidigt med att
elektriciteten började mer allmänt användas. Att
standardiseringen sattes i gång så snart var lika ovanligt
som det kom att bli betydelsefullt för hela
elektro-industrins framtida utveckling. Bland pionjärerna
bör J Sigfrid Edström och Axel F Enström ej få
bli onämnda. Det livliga samarbete som den svenska
elektriska standardiseringen alltid haft med sin
internationella motsvarighet, inom IEC, har lett till att
vår exportindustri har kunnat sälja samma
produkter såväl inom Sverige som utomlands.
Sveriges Standardiseringskommissions
förtjänstmedalj i guld, som utdelas vart femte år, tilldelades
följande tio personer, av vilka ett stort antal varit
verksamma inom det elektriska området: Harald
Berg, Eliud Bergström, Fredrik Dahlgren, Hugo
Edström, Helmer Finné, Carl Kleman, Åke Sahlin,
Filip Siwan, K Emil Stenkvist och Sten Tennander.
Privatistexamen för läroverksingenjörer!
Redan 1944 anhöll Hermods hos K.M:t att
privatistexamen skulle inrättas vid de tekniska läroverken
(jfr Tekn. T. 1951 s. 27). För studenter finns statlig
privatistexamen sedan 1862 och för
handelsgymnasister sedan 1947. Frågan om teknisk
privatistexamen hänsköts sedermera till 1948 års tekniska
skolutredning och Hermods synpunkter meddelades den-
na utrednings sakkunniga 1949. Ärendet skall enligt
uppgift dock ha bordlagts 1950.
För att få en officiell prägel på ingenjörselevernas
examen inlämnade emellertid Hermods en skrivelse
till K. Överstyrelsen för Yrkesutbildning med
begäran om att institutets ingenjörsexamen skulle
auktoriseras på de villkor överstyrelsen kunde
anse vara erforderliga, överstyrelsen tillstyrkte
framställningen men K.M:t avslog och återremitterade
ärendet till 1948 års skolutredning.
I väntan på att i någon form en statlig
privatistexamen även för läroverksingenjörer skulle komma
till stånd har Hermods, gemensamt med Högre
Tekniska Läroverket i Stockholm, ordnat en
privatexamen enligt fordringarna för de statliga högre
tekniska läroverken. Examinatorer är HTL:s egna
lektorer och adjunkter, och examensvittnen är
professorer från KTH och Uppsala Universitet.
Hittills har dessa privatistingenjörer fått dispens
till högskolor och universitet men vägen till KTH
och CTH har för dem varit stängd. De har upptagits
i Tekniska Läroverkens Ingenjörsförbunds matrikel
och tillerkänts rätt att bära TLI-ringen.
Man räknar med att en statligt sanktionerad
teknisk privatistexamen skall kunna förverkligas 1958,
vilket med tanke på teknikerbristen är minst sagt
önskvärt.
Kontor 59, en utställning av vad
kontorsmaskin-fabrikanterna har att bjuda i elektronmaskinväg för
de mindre kontoren, anordnas den 26 september—
5 oktober 1958 i S:t Erikshallen i Stockholm av
Svenska Civilekonomföreningen och
Kontorsmaskinhandlarnas Förening.
I samband med utställningen anordnas kurser,
vilka indelas i tre grupper: allmän orientering i
branschens nyheter med speciella demonstrationer
i synnerhet för företagsledare; specialkurser inom
olika grundfunktioner på kontor, bl.a. lokal- och
inredningsplanering, kommunikationer, skriv- och
räknearbete, arkivering och automatisering;
metodologiska kurser omfattande t.ex. arbetsanalys,
ar-betsmätning och arbetsförenkling på kontor,
lönsamhetsbedömning och kostnadskalkylering av
maskinköp.
Upplysningar om kurserna erhålles genom Svenska
Civilekonomföreningen, Nybrogatan 3, Stockholm ö,
tel. 62 71 72, och om utställningen genom
utställningskommissarien Walter Wall-Horgen,
östermalmsgatan 34, Stockholm ö, tel. 20 40 43.
debatt
Vad är en spommad axel!
Radar, fiskpinne, transistor, rymdraket, plast,
television, drive-in-bank, burka, telex, kybernetik,
av-hästning, motell, avelsreaktor, hoppjerka — allt
detta låter nu gammalt och vant, och vi har
accepterat orden, tacksamt, likgiltigt eller motvilligt.
I många fall då vi möter ett nytt ord möter vi
samtidigt ett nytt begrepp, men inte sällan är det
välbekanta företeelser som dyker upp i ny ord-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 1Q7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
