Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - John O Roos af Hjelmsäter †, av Otto Forsman - Framtagning av informationer — »information retrieval», av WS - Plast eller metall i konstruktioner, av Wll - Ammoniakfabriken i Kvarntorp - Danmarks tredje atomreaktor - Argentinskt 600 MW tidvattenkraftverk? - Oljebrännare för högtemperatursmältugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 1930. Han blev ledamot av
Ingeniorsvetenskaps-akademien 1920.
För rekreation ägnade han sig åt segling och
rid-ning. Han var en särpräglad personlighet och icke
särskilt lättillgänglig. I tjänsten var han emellertid
alltid tillgänglig och sparade sig ingen möda att
noggrant sätta sig in i föreliggande problem. Med
sina omfattande och djupa kunskaper, klara
intellekt och stora erfarenhet var han alltid redo att
stödja och hjälpa sina medarbetare i deras arbete.
Otto Forsman
Framtagning av informationer — "information
retrieval" är ett område som nu utvecklas mycket
snabbt i USA. Den fullständiga benämningen är
"information storage and retrieval"; vad som avses
är metoder och hjälpmedel för att lagra och
återfinna informationer. Inom biblioteksvärlden och
liknande sammanhang är detta ett gammalt problem,
och flera typer av mekaniska och elektroniska
hjälpmedel har utvecklats för sådana
tillämpningsområden.
Ju snabbare produktionen utvecklas, desto
snabbare blir "omsättningen" av informationer och data,
och problemet att skaffa fram rätt information blir
allt mer brännande. Det synes som om
informations-framtagningen som disciplin för närvarande vore i
samma utvecklingsskede som den elektroniska
databehandlingen befann sig i för 7—8 år sedan: man
har inom industrin fått syn på de problem som
existerar inom området och kan skönja de stora
möjligheter man har för att lösa dem med
elektroniska hjälpmedel.
Det finns i dag långt utvecklade
databehandlingsmaskiner som kan göra en viss del av arbetet inom
informationsframtagningen; de måste emellertid
anpassas härför genom speciella don som lagrar och
ordnar informationerna på ett sådant sätt att dessa
snabbt kan spåras upp genom maskinens logiska
funktion.
En sådan maskin har konstruerats av en firma i
Los Angeles. Den använder 13 X 25 mm kort med
en magnetisk beläggning. På varje kort kan lagras
ca 40 000 bit information. Ordnandet och
sorteringen av korten utförs med en kombination av tre av
de hittills vanligaste minnestyperna: hålkort,
mag-nettrumma och magnetiskt band.
Vid utplockning av en viss information eller typ
av information transporteras korten — som ju är
ett slags "magnetiska hålkort" — på en snabbt
roterande trumma där de fasthålls pneumatlskt.
Korten ligger alltså som ett magnetband utanpå
trumman, men detta system har den fördelen framför
ett vanligt magnetband att informationernas
ordningsföljd kan blandas och brytas efter behag.
Informationerna på korten läses av ett magnethuvud
och jämförs elektroniskt med de givna
instruktionerna för sökningen.
För utsortering av korten har man flera trummor
som roterar nära varandra, och när rätt kort
kommer upp blåses det över till intill liggande
trumma av ett munstycke som pressar en snabb luftstöt
mellan kortet och trumman. Ju finare sortering
man vill nå i en enda körning, desto flera trummor
bör man ha. Den prototyp av maskinen som nu är
färdig har fyra trummor och kan sortera 300 kort
per sekund.
Med all sannolikhet kommer tekniken på detta
område ganska snart att ge näringslivet många nyttiga
hjälpmedel [E S Strandh i IVA Tidskrift för
tekniskvetenskaplig forskning 28 (1957) s. 334]. WS
Plast eller metall i konstruktioner. Plast kan
vid många tillfällen ersätta andra material, såsom
stål, metaller, glas, emalj, trä och läder. För att
man skall få goda resultat måste man emellertid
i varje särskilt fall noggrant specificera
plastmaterialet, så att man får det som passar bäst.
För plasterna gäller allmänt att de är goda
isolatorer för värme och elektricitet och att de har
god motståndsförmåga mot nötning och är
vibra-tionsdämpande. De är i många fall förträffliga ur
konstruktionssynpunkt. De är emellertid även
behäftade med olägenheter. De förstörs sålunda vid
hög temperatur och kan vara känsliga för låg
temperatur. De har mestadels sämre
hållfasthetsegenskaper än metallerna, är ej dimensionstabila och
ofta ej tillfredsställande väder- och
åldringsbeständiga samt kan vara brännbara.
Vid användning av plast i konstruktioner bör man
undvika underskärningar, ojämn godsfördelning,
skarpa invändiga hörn, hål nära godskant, tunna
plastskikt över eller omkring metallinsatser, avlånga
eller oregelbundet formade hål, försänkta tecken och
bokstäver, snäva toleranser, plana väggar
vinkelräta mot delningsplan, djupa hål med lika diameter
samt fina gängor, speciellt i fiberarmerade
material. Vidare bör man undvika att lackera på plast.
Plast kan i flera fall med fördel användas i olika
maskinelement, för undvikande av korrosion och
t.ex. i glidlager, som man inte kommer åt att
smörja. Användningen begränsas dock här av
plastens dåliga motståndsförmåga mot tryckbelastning
och dess dimensionsinstabilitet. Vid egglager kan
plast vara till fördel ur nötningssynpunkt.
Kugghjul av plast måste konstrueras speciellt, och
man kan i allmänhet inte ha samma moduler och
kuggarital som i motsvarande kugghjul av metall.
Många fördelar kan dock erhållas om plasternas
speciella egenskaper utnyttjas. För rörelselänkar kan
plastens nötningsmotstånd och oberoende av
smörjning komma väl till pass.
Användning av plast i kåpor, lådor och behållare
kan ha fördelar ur estetisk synpunkt eller ur
renhets- och korrosionssynpunkt. Plastlådor kan ofta
utformas mer ändamålsenligt än andra lådtyper. För
delar som skall passa i varandra kan emellertid
toleranserna utgöra vissa svårigheter. Handtag, rattar
och vred kan i plast utformas enklare och är på
grund av den goda värmeisoleringen behagligare att
handha än motsvarande av metall (Sveriges
Mekan-förbund, Tekniskt Meddelande Ko5, 1957). WIl
Ammoniakfabriken i Kvarntorp som sattes i
gång 1957, kommer att ge ammoniak motsvarande
en fjärdedel av landets behov av kvävegödsel och
ungefär hälften av den svenska produktionen av
dessa ämnen.
Danmarks tredje atomreaktor blir en
materialprovningsreaktor av Pluto-typ, modererad med
tungt vatten. Den är beställd i Storbritannien
varifrån även anrikat bränsle till den skall erhållas.
Reaktorn beräknas vara färdig vid slutet av 1958.
Argentinskt 600 MW tidvattenkraftverk! På
uppdrag av argentinska Direcciön Nacional de la
Energia skall franska tekniker undersöka
möjligheterna att på halvön Valdés i Sydargentina
uppföra ett tidvattenkraftverk på minst 600 000 kW.
Oljebrännare för högtemperatursmältugnar
skall helst ha tryckluftatomisering och liten
flam-vinkel. För att öka tryckluftens rörelsemängd
värmer man luften efter kompressorn till 200—300°C.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
