Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - Skiv- och backbromsar för bilar, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiv-och backbromsar
för bilar
621-592
629.113-592
Utvecklingen av bilarna mot allt större
medelhastighet och för lastbilar även större vikt
ställer ökade krav på bromsarna. Det är
därvid värmeproblemen, som blir svårlösta. I
stort sett är det alltid möjligt att få tillräcklig
bromskapacitet för enstaka bromsningar till
stillastående, då samtliga hjul är försedda med
bromsar. Men den ökade trafiken kräver ofta
återkommande serier av inbromsningar med
korta intervall och för de tunga lastbilstågen
blir bromstiderna i längre nedförslutningar
ofta mycket långa.
För bromskapaciteten under en enstaka
stopp-bromsning är det i första hand storleken av
bromsarnas metallmassa för energiabsorption,
som har betydelse. Den är i regel fullt
tillräcklig för såväl bromsar av konventionell typ med
trumma och bromsbackar som för
skivbrom-sar av olika utföranden. Efter en sådan
broms-ning hinner hjulbromsarna vanligen svalna
tillräckligt före nästa bromsning.
Vid ofta upprepade starkare inbromsningar
och i långa nedförslutningar, där
motorbroms-ning icke är tillräcklig ens vid låg växel, blir
emellertid värmebortledningen — kylningen —
ett väsentligt problem för hjulbromsarna. Det
är under sådana förhållanden som risk för
ånglås i de hydrauliska bromsarnas ledningar
och stark utvidgning av bromstrumman
uppstår, varigenom vid otillräcklig "pedalreserv"
bromspedalen trampas i botten utan
bromseffekt.
Mest oläglig och även trafikfarlig är
emellertid bromsbeläggens fädning (Tekn. T. 1953
s. 336), varigenom de förlorar sina
friktionsegenskaper, antingen under pågående
bromsning eller efter avsvalning. Bättre bromsoljor
och bromsbelägg är därför en utväg att få
nuvarande bromskonstruktioner att bättre
motsvara de skärpta kraven på bromseffekt.
Förbättrad kylning erhålls vid övergång från
backbromsar till skivbromsar på grund av de
senares relativt stora och för kylluft
exponerade bromsytor. Tidigt hade skivbromsar
börjat användas för flygmaskinernas
landningsställ och de på detta område utvecklade
bromskonstruktionerna lär vara de mest effektiva
maskinerierna som finns för omvandling av
kinetisk energi i värme. Betingelserna för
bilbromsarna är dock väsentligt olika mot
flygmaskinernas, särskilt i fråga om de förras
kyl-problem, då man för bilarna nuförtiden icke
kan som vid flygmaskinernas landning räkna
med en enstaka hård inbromsning och där-
efter gott om tid för avsvalning. Dessutom
kräver bilarna ljudlös bromsning.
Tidigare utförda skivbromsar för bilar —
sådana som förekom redan före världskriget,
särskilt för sportvagnar — hade en eller flera
med hjulen roterande järnskivor, vilka vid
periferin klämdes mellan parvis anordnade
bromsplattor eller bromsblock med invändiga
bromsbelägg. De manövrerades hydrauliskt. En
jämförelsevis liten bromsbeläggyta verkar här
mot en stor bromsyta av järn, vilket självfallet
ger en överlägsen kylningseffekt i förhållande
till de konventionella trumbromsarna med
bromsbackar, som verkar mot trummans
cylindriska inneryta. Dennas bredd är ju också
starkt begränsad på bilhjulen. Även andra
fördelar kännetecknar skivbromsarna. Bl.a.
bortfaller bromstrummornas inverkan på
pedalreserven vid värmeutvidgning, de hydrauliska
cylindrarna kan förläggas utanför bromsen
utan komplicering med mekaniska
manöveranordningar etc.
I praktiken har detta utförande dock medfört
vissa nackdelar, i synnerhet korrosionsrisk,
som varit tillräckliga att försvåra marknaden
för denna bromstyp. Under senare år har man
därför i rätt stor utsträckning börjat utnyttja
helt inkapslade skivbromsar liknande de
vanliga trumbromsarna men utnyttjande
"trummornas" flata sidor som bromsytor.
Bromsplattorna får här expandera mot bromstrummans
inre ändytor. Kylflänsar av lättmetall kan även
Fig. 1. Den kombinerade
skiv- och backbromsens
tre friktionsytor A, B, C i
bromstrumman.
Fig. 2. Princip för bromstryckförstärkning med
användning av lutande plan och kula för expandering
av tryckplattor i skivbromsar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
