Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Elkonsumtion och industriellt framåtskridande, av Sven Lalander och Nils Holmin - Pumpkraftverk komplement till atomkraft, av P G Edblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 6. Detaljförbrukning av elenergi per
invånare och år i vissa länder 1956
kWh/invånare
Norge ..............................................................2 170
Schweiz ..........................................................1 115
Sverige ..........................................................938
Storbritannien ..............................................690
Danmark (1955) ..........................................465
Frankrike ......................................................209
Belgien ..........................................................196
Grekland (1955) ..........................................56
Turkiet (1955) ..............................................23
Tabell 7. Elförbrukningens fördelning i ett
svenskt medelhushåll 1955
kWh/hushåll
och år %>
Elspis .................... Belysning ................ Kylskåp, inkl. frysbox..... Tillskottsvärme ........... 450 250 220 ..... 40 39 22 19 3,5
Tvättmaskiner ............ ..... 40 3,5
Radio .................... ..... 30 3
Diverse .................. ..... 120 10
1 150 100
sive radio) och resterande 10 % såsom
motorkraft, huvudsakligen inom jordbrukshushållen.
Omräknat till dagens prisnivå var elpriserna
i elektrifieringens barndom mycket höga,
1,50—2,50 kr/kWh. Trots detta steg
konsumtionen snabbt. Detta visar elenergins höga
konkurrenskraft för nödvändig belysning och
motorkraft. Därefter har priserna kunnat sänkas
mycket kraftigt ned till ca 10 öre/kWh vid
mitten av 1950-talet, dvs. med ej mindre än 95 %.
Detta beror huvudsakligen på den
teknisk-ekonomiska utvecklingen av elproduktion och
eldistribution. Produktionskostnaderna har
kunnat sänkas, dels genom effektivare
anläggningar, dels genom allt större produktionsenheter.
På distributionssidan har framför allt den
ökade belastningen per ledning och per
transformatorstation inverkat. Det är med andra
ord massproduktionens kostnadssänkande
verkan som ansvarat för större delen av
besparingen. Denna faktor fortsätter att verka. Ännu
i dag är distributionskostnaderna ofta
ansvariga för 75 % av de totala kostnaderna för
el-leveranserna till detaljförbrukarna. På
distributionssidan kan man räkna med en fortsatt
kostnadssänkning i takt med ytterligare
stigande förbrukning.
Pumpkraftverk komplement till atomkraft.
Enligt ett i början av 1957 offentliggjort program
kommer 1965 ca 15 % av eleffekten och 25 °/o av
elenergin i Storbritannien att produceras av
atomkraft. Det kan förmodas, att efter denna tid
nybyggnad av konventionella värmekraftverk icke
kommer att ske. På grund av belastningens tidsvariation
kan emellertid denna slutsats icke accepteras utan
inskränkningar. Även med en så hög
utnyttjnings-faktor som 70 °/o (nu är den endast 40—50 °/o)
kommer de dagliga minimibelastningarna endast att
uppgå till 40-—50 °/o av de maximala.
I ett atomkraftverk är anpassning till varierande
belastning tekniskt genomförbar. För närvarande
innebär dock en sådan vissa risker, eftersom de
ständiga temperaturväxlingarna minskar den
mekaniska hållfastheten i reaktorkärlet och höljena
till bränsleelementen. Det är sannolikt att dessa
svårigheter kommer att bemästras, men det torde
vara ofrånkomligt, att varierande belastning i ett
atomkraftverk medför försämrad ekonomi.
För närvarande är anläggningskostnaden för ett
kraftverk med grafitmodererad, gaskyld reaktor
inklusive kostnaden för den första bränslemängden
ungefär tre gånger så stor som för ett
konventionellt värmekraftverk. För att atomkraftverket skall
ge samma energikostnad fordras att
utnyttjnings-faktorn är lägst 70—80 %>. Även om
anläggningskostnaderna för atomkraft så småningom kommer
att sjunka, är det sannolikt att atomkraftverk även
i framtiden kommer att fordra hög utnyttjning för
att ge god ekonomi. Det är dock troligt, att en
reduktion av anläggningskostnaderna kommer att
åtföljas av ökade driftkostnader genom att
anläggningarna fordrar anrikat bränsle.
För att man skall kunna tillgodose en belastning
med normal tidsvariation kan det således bli
nödvändigt att icke endast behålla befintliga
konventionella kraftverk utan även att bygga nya
parallellt med atomkraftverken.
Ett alternativ utgör utbyggnad av pumpkraftverk
anslutna till vattenmagasin. Sådana finns redan nu i
drift och erfarenheterna av dem är goda både ur
ekonomisk och driftteknisk synpunkt. Bl.a.
beroende på framstegen vid konstruktion av
konventionella kraftverk har emellertid pumpkraft hittills
endast utbyggts i begränsad omfattning.
Redan när produktionen i atomkraftverken ej är
större än att de kan drivas kontinuerligt är det
troligt att pumpkraftverk kan visa sig förmånligare än
konventionella kraftverk. Det största behovet
uppstår emellertid, när atomkraftproduktionen
överskrider behovet under låglasttid. Andelen
pumpkraft blir beroende av den framtida utvecklingen i
fråga om anläggnings- och driftkostnader, men den
kommer med säkerhet att bli av ansenlig storlek.
Det kan då även bli aktuellt att ersätta äldre utslitna
anläggningar med pumpkraftverk. För
pumpkraftverk talar även att start- och stopptiderna är
mycket korta och att de lätt kan fjärrstyras. De utgör
således en väl tillgänglig generatorreserv till
avsevärt lägre pris än ett uppeldat värmekraftverk. I
själva verket är den senare synpunkten så
väsentlig att den ensam kan motivera pumpkraftverk i ett
system som försörjes från konventionella
värmekraftverk.
Pumpkraftverken bör placeras i belastningens
tyngdpunkt. Närhet till atomkraftverken är mindre
nödvändig, eftersom effektinmatning kommer att
ske vid låg last på överföringsnätet. Pumpkraftverk
kan anläggas även utan tillgång till naturliga
vattendrag t.ex. genom pumpning från havet eller en
större sjö. De erforderliga magasinsvolymerna blir
relativt små. Vid pumpning med 100 MW i sex
timmar fordras t,ex. ca 73 000 m3, om
pumpverkningsgraden är 84 °/o.
Anläggningskostnaden har preliminärt uppskattats
till 35—50 £ (500—720 kr. per kW generatoreffekt.
Stora stationer och enheter ger de lägsta
kostnaderna. Den totala verkningsgraden för pumpning
pius generering blir 65—70 % (W Szwander i
Elec-trical Times juni 1957 s. 881—885). P G Edblad
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
