Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Den svenska vägplanen 1957, av G Lbg - 750 MW ångturbineffekt - Fastsvetsning av tuber - Iakttagelser i en tömd kraftstationstunnel, av Olof H:son Gellerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 1 m vägrenar dimensioneras för 80 km/h.
I kuperad terräng bör på tvåfiliga vägar i
svårare stigningar utläggas särskilda krypfiler
för den långsamgående lastbilstrafiken.
Såsom motorvägar föreslås:
Stockholm—Jönköping, Malmö—Göteborg—Uddevalla, Malmö
Tjörnarp, Göteborg—Borås—Toarp, Göteborg
—Floda, Örebro—Västerås—Stockholm samt
Stockholm—Uppsala—Läby.
Riksvägarna skall ge goda transportleder
mellan större råvaruområden, gruvor, industrier
och hamnar dvs. på bästa sätt sammanbinda
landets viktiga produktions- och
konsumtionsområden, vidare sammanknyta särskilda
regioncentra med läns- och landsdelscentra samt
anknyta det svenska vägnätet till det
internationella. Avsikten är att samordna ett
rationellt vägsystem med ett effektivt näringsliv.
Planen innebär att i södra och mellersta
Sverige blir praktiskt taget alla tätorter med 8 000
eller flera invånare anknutna till riksvägnätet.
I Norra Sverige blir gränsantalet invånare för
anknytning 1 500—2 000.
Länsvägarna bör så långt som möjligt få
samma bärighetsstandard. Delegationen bedömer
det som ett oeftergivligt krav att länsvägnätet
upprustas parallellt med riksvägsutbyggnaden
och att de länsvägar som är av synnerligen
stor betydelse för näringslivet, befolkningen
och riksförsvaret blir föremål för
totalupprustning snarast möjligt, samtidigt som
betydande arbeten vidtas på övriga länsvägar.
De fördelar som vägförbättringarna medför
för trafikanterna är svårt att bedöma. En
överslagsberäkning för riksvägarna visar att
vägarbeten för 8 000 Mkr. genom enbart
vägför-kortningar, högre hastigheter och nya
beläggningar kan spara 10 000 Mkr. för trafikanterna.
G Lbg
750 MW ångturbineffekt tror man kan uppnås
1980 i ett aggregat för 500 at tryck och 750°
ångtemperatur.
Fastsvetsning av tuber i matarvattenförvärmare
ökar; 1956 användes i USA svetsning till 35 % av
förvärmarna, och för 1970 räknar man med 70 %.
Iakttagelser i en tömd
kraftstationstunnel
627.86
Avloppstunneln i Forsmo kraftstation, fig. 1,
togs i drift i februari 1948. Vattenhastigheten
är vid utbyggnadsvattenföringen ca 1,7 m/s.
Bergarten är leptit. En del krosszoner och
ler-slag finns, men de har ej varit av sådan
beskaffenhet att några förstärkningar behövt
vidtagas. Huvuddelen av tunneln är dragen i sned
vinkel mot bergets huvudstrykningsriktning.
I samband med andra utbyggnaden måste
tunneln sommaren 1956 tömmas, varigenom man
fick tillfälle att granska tunneln, som varit i
drift åtta och ett halvt år. Första intrycket vid
inspektionen var att inga förändringar skett,
sedan den togs i drift. Inga nämnvärda ras
hade inträffat, bottnen var i huvudsak fin osv.
En närmare granskning gav dock en del
detaljer, som kan vara av intresse.
Tunneln har nära nedströmsänden en kurva
med 300 m radie. I innerkurvan har lagrats
grus och småsten till en höjd av ca 1 m, medan
berget är renspolat i ytterkurvan. Två sådana
förhöjningar finns, en i kurvan och en just
vid utgången ur kurvan, fig. 2. Det är det enda
stället där man kunnat märka någon
vågbildning av materialet på botten.
Där sugrörsförlängningarna förenar sig till en
tunnel gör denna en ganska tvär krök. Ca 25 m
nedströms krökens slut ligger en vall av löst
material utefter högra väggen. Denna vall
skiljer sig från den förra genom att den är
mycket kortare och åtminstone i ytan innehåller
betydligt större stenar. I den förstnämnda har
de största stenarna ca 50 mm diameter och i
den sistnämnda ca 150 mm diameter. Enligt
uppgift skall tunneln ha varit mycket väl ren-
Fig. 1.
Tunnelns sträckning
samt sektion
genom tunneln
vid Forsmo
kraftstation.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
