Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Iakttagelser i en tömd kraftstationstunnel, av Olof H:son Gellerstedt - Andras erfarenheter - Fabriksgjord och platstillverkad betong, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bottnen är för övrigt förvånansvärt jämn och
fin. På många ställen är berget helt synligt. På
vissa delar av raksträckan uppströms kurvan
ligger en grus- och makadamsträng mitt i
tunneln. Den ser ut som en vägbana med 2,5—3 m
bredd och ligger kanske 1 dm över
angränsande botten men någon väg lär dock ej ha
lämnats vid rensningen av tunneln.
Till slut kan nämnas att man fick synliga
bevis på vattnets rörelse vid utstickande hinder.
I hörnet vid vänstra falsen vid utloppet har
tydligen uppkommit en virvel med påföljd av
att stenarna på botten blivit avrundade. Även
bergväggen hade avrundade kanter upp till
några meters höjd.
Tunneln har klarat åtta och ett halvt års drift
betydligt bättre än väntat.
Olof H:son Gellerstedt
andras erfarenheter
Fabriksgjord och platstill verkad betong
Den fabrikstillverkade betongen har fått en allt
större avsättning inom byggnadsindustrin i vårt
land. Den sammanlagda produktionen motsvarade
1953 ca 3,5 °/o av den på landets byggen totalt
gjutna kvantiteten, 1957 uppgår den till ca 10 °/o
eller omkring 1 milj. m3.
Det är svårt att ånge när det lönar sig att börja
med fabrikstillverkad betong. Det finns stationer för
alla produktionsvolymer. Den minsta stationen med
någorlunda tillfredsställande kvalitet kostar knappt
100 000 kr.; den stora betongfabriken av permanent
karaktär kan kosta över 1 Mkr. Hur mycket den
skall få kosta är en fråga om vilka mekaniseringar
som är rationella. Viktigast är dock att tillverkaren
skall kunna leverera betong av kvalitet.
En årsproduktion av 25 000 m3 betong till byggen
inom 4—6 km avstånd från betongstationen har i
flera fall visat sig motivera en etablering.
Tillverkaren måste emellertid i detalj väga sina möjligheter
mot byggets: det är ett arbete som skall flyttas över
från bygget, och skall han lyckas måste han göra
detta arbete bättre än byggaren. Stora avstånd till
grustag är i och för sig inte något hinder för
fabrikstillverkning. Tvärtom bör stora avstånd inbjuda till
en transportrationalisering som ger lägre kostnader
och bättre kontroll.
För att man skall kunna utnyttja den
fabrikstillverkade betongens fördelar, måste samarbetet
mellan tillverkare och byggare vara det bästa.
Byggaren skall utnyttja fabrikstillverkningens fördelar
och undvika dess nackdelar. Han bör ordna
flyttbar mottagning så att transporterna på bygget blir
så korta och snabba som möjligt och skaffa
mottagningsficka som’ rymmer betong för en halv
timmes gjutning. Han bör vid betongbeställningen
använda betongbestämmelsernas terminologi, ånge
även beräknad gjuthastighet och ändringar i denna,
räkna rätt på kvantiteterna, meddela fabriken
omedelbart om stopp, nya raster osv., färdigställa be-
Fig. 2. Avlagringarna i kurvan på tunneln.
sad från sugrören och en god bit nedströms
den övre vallens läge, varför massorna i denna
måste ha kommit dels från älven och dels från
bergytorna i tunneln.
En del block har lossnat vid tunnelutloppet,
fig. 3. Berget, som där är ganska dåligt, kan
ha utsatts för frostsprängning, som medverkat
till lossbrytningen av blocken. En mindre
betongförstärkning av berget hade utförts där.
Vidare finns tre stora stenar på ca 1 m3 samt
en del mindre (20—50 cm diameter), vilka
har fallit på andra ställen i tunneln. Alla stora
stenar och de flesta mindre har lossnat från
väggarna och endast enstaka från taket. Som
tidigare nämnts var översta uppströmsdelen av
tunneln väl rensad. Även i denna del var dock
bottnen täckt av sten av makadam- och
skärvtyp, som alltså bör ha kommit från bergytorna.
Fig. 3. Högra bergväggen vid utloppet med nedfallna
Menar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
