Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Nya metoder - Kalciummetafosfat i gödsel, av SHl - Andras erfarenheter - Effektivering av insektsbekämpare, av SHl - Framställning av radioisotoper med linjära acceleratorer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalciummetafosfat i gödsel
1 en amerikansk fabrik, som beräknas komma i
drift mot slutet av 1958, skall man tillverka
kalcium-metafosfat Ca(P03)2 för användning som gödsel
enbart eller i blandgödsel. Produkten är en
högkoncentrerad växtnäring hållande G2—65 °/o citratlöslig
P./),. Den har sedan 1938 provats av Tennessee
Valley Authority som levererat sammanlagt 450 000 t
av den, till största delen i Mellanvästern och Södern.
På sura till neutrala jordar ger kalciummetafosfat
ungefär samma resultat som annan fosfatgödsel. På
alkaliska jordar ger det sämre resultat än mera
lätt-löslig fosforgödsel.
Den största fördelen med kalciummetafosfat
uppges vara att det sparar frakt- och lagringskostnader.
Med det kan man nämligen påföra ca 40 °/o mera
växtnäring än med samma mängd trippelsuperfosfat.
Den nya fabriken ligger nära en råfosfatfyndighet
2 000—2 500 km från marknaderna i Mellanvästern
och man anser att kalciummetafosfat ger det bästa
sättet att transportera fosforn från fyndorten till
avnämarna. Andra konstgödseltillverkare är
emellertid skeptiska.
Vid tillverkning av metafosfatet bränns fosfor,
framställd av råfosfat i elektrisk ugn, till
fosfor-pentoxid som i en ugn bringas att reagera med
rå-fosfatpulver. Man får en viskös smälta av
kalciummetafosfat som efter stelnandet mals till pulver och
sedan är färdigt för användning (Agricultural &
Food Chemistry 11 nov. 1957 s. 799—800). SHl
andras erfarenheter
Effektive ring av insektsbekämpare
Pyretrum är ett av de få naturliga insektbekämpare
som alltjämt kan konkurrera med de syntetiska.
Trots dess snabba verkan på många insekter och
ringa giftighet för varmblodiga djur skulle
pyretrum dock på grund av sitt höga pris (ca 500 kr/kg)
ha en mycket begränsad marknad, om inte dess
effekt kunde ökas kolossalt genom vissa ämnen,
synergister. Denna ökning kan åstadkommas utan
nämnvärd ökning av pyretrums giftighet för
varmblodiga djur. Det har vidare visat sig att upprepad
Fig. 1. Formler för sesamolin och sesamin.
användning av pyretrumpreparat inte framkallar
hög resistens hos insekterna.
Pyretrum innehåller fyra aktiva ämnen, pyretriner,
och de syntetiska pyretroiderna, t.ex. alletrin och
cykletrin, är också blandningar av flera ämnen.
In-sektbekämparnas komponenter kan aktiveras olika
mycket av synergisterna. En viss kombinations
effektivitet kommer att bero på för vilken insekt
den används och t.o.m. på dennas
utvecklingsstadium.
De bästa synergisterna för pyretriner och
pyre-troider är amider och metylendioxifenylderivat av
vilka de senare är mycket effektivare än de förra.
Ämnen, innehållande metylendioxifenvlgruppen
blev aktuella som synergister 1942 genom
upptäckten av sesamoljas aktivitet (Tekn. T. 1947 s. 489).
Senare fann man att dess synergistiska verkan
praktiskt taget belt beror på dess halt av sesamin och
sesamolin (fig. 1). Som synergist för pyretrum mot
husflugan har den senare visat sig vara ungefär
fem gånger så effektiv som den förra.
Man har nu i USA framställt mer än 200
metylendioxifenylderivat och provat dem som
pyretrum-synergister på husflugor. Härvid fann man att av
100 estrar 57, av 33 etrar 27 (82 °/o) och av 31
ace-taler 30 (97 °/o) hade någon effekt. Alla andra
sub-stituenter gav sämre resultat. Alla de bästa
synergisterna hör till de nämnda tre grupperna, och
de är flerfunktionella, dvs. polyetrar, eteracetaler
eller eterestrar. Av någon av dessa typer är de
kom-mrsiella synergisterna piperonylbutoxid
ILC
O
CH2O(CH2)2O(CH2)2OC1H0
piperonylsulfoxid och piperonyl (M Beroza & W F
Barthel i Agricultural & Food Chemistry nov. 1957
s. 855—859). SHl
Framställning av radioisotoper med
linjära acceleratorer
En linjär elektronaccelerator kan utnyttjas som
källa för termiska neutroner vid framställning av
kortlivade radioisotoper på användningsplatsen.
Vidare kan den ge y-fotoner i form av bromsstrålning,
om elektronerna riktas mot ett lämpligt mål, t.ex.
0,75 mm guld. Vid minst 20 MeV energi kan
elektronerna överföras till fotoner med ca 50 °/o
verkningsgrad.
Vanligen är absorptionstvärsnitten för fotoner 100
gånger så stora som för elektroner. Fotoner med
tillräckligt hög energi ger (7, 12)- eller [y, p)
-reaktioner. Man har med dem framställt 84 radioisotoper
av vilka 58 inte kan erhållas i en reaktor genom
(n, 7)-reaktion. Av de 26 återstående har 17
halveringstider mindre än 3 dygn varför det är lämpligast
att framställa dem på användningsplatsen. Bara 14
av de 84 isotoperna är upptagna i Oak Bidges
katalog.
För all fotonernas energi skall bli tillräckligt stor
måste elektronenergin överstiga 15 MeV; vid 25 MeV
blir isotopproduktionen större än vid 20 MeV, men
vid mer än 25 MeV växer den i allmänhet inte
mycket med växande elektronenergi.
Prodidvtions-hastigheten blir vanligen en storleksordning mindre
med linjär accelerator än med cyklolron, men i
enstaka fall kan den bli 10 gånger så stor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
