- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
292

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Andras erfarenheter - Framställning av radioisotoper med linjära acceleratorer, av SHl - Solugnar av plast, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Natrium 22, som kan erhållas genom bestålning av
^Na med fotoner, iir av intresse t.ex. vid
bestämning av natrium i aluminium. Vid
neutronbestrålning täcker nämligen reaktionen 27Al(n, <*)24Na, den
önskade 23Na(n, y)24Na, varigenom natriumhalten inte
kan bestämmas på detta sätt; ^Na kan däremot
utan svårighet identifieras. Vid University of
Birmingham i Storbritannien tillverkas 40 mC/år ^Na
i cyklotron.

Fluor 18 med halveringstiden 112 min är av stort
intresse för tandforskningen. Den kan inte erhållas
i reaktor men i gott utbyte genom fotonbestrålning.

Järn 53, halveringstid 8,9 min, kan med fördel
användas vid nötningsmätningar i stället för ^Fe. Det
tar nämligen flera dygn eller veckor för att aktivera
stål i en reaktor genom reaktionen ^Fefn, y]^Fe,
medan 53Fe kan erhållas snabbt genom
fotonbestrålning. Dess halveringstid är tillräckligt lång för
nötningsprov, som tar bara några sekunder, men så
kort att ett verktyg kan aktiveras och provas
upprepade gånger. Kort tid efter provningen finns ingen
kvarstående aktivitet.

Nickel 57, halveringstid 36 h, förefaller särskilt
användbar för nötningsprov vid vilka en isotop med
längre halveringstid behövs. Isotopen kan inte
framställas i reaktor men i gott utbyte genom
foton-bestrålning (M H MacGregor i Nucleonics nov. 1957
s. 176—180). SHl

Solugnar av plast

Små solugnar för matlagning bör vara av stort värde
i icke industrialiserade områden med torrt klimat.
Vid National Physical Laboratory of India har man
sålunda konstruerat en solugn med parabolisk
aluminiumspegel. Produktionsmodeller har sålts för ca
75 kr. men hade ingen kommersiell framgång. I
USA har man emellertid konstruerat speglar av plast
som bör bli billigare än aluminiumspeglar.

Två typer av de amerikanska ugnarna eller snarare
solkokarna koncentrerar solstrålningen 100—400
gånger; för högtemperaturugnar är motsvarande
siffra upp till 40 000. Den ena kokaren, som är
avsedd för dagligt bruk, har en stel parabolisk spegel
1 100 mm i diameter och med 460 mm brännvidd
(fig. 1). Den är gjord av 1,25 mm tjock, seg
poly-styren med radiella förstyvningar och är klädd med
aluminerad Mylar-folie (polyester). Den ger ca 650 W
till en kastrull eller stekpanna vid direkt
solstrålning och 80 »/o reflektivitet hos spegelytan.
Monteringen är enkel; spegeln riktas in manuellt.

Den andra kokaren, som konstruerats för
utflykter, har en paraplyliknande spegel (fig. 2) av
aluminerad Mylar-folie på baksidan förstärkt med
väv-armerad PVC. Materialet är skuret så att ett axiellt
snitt genom två motstående sektioners mittlinjer
blir en parabel. Den hopfällbara spegelns yta har
något mindre reflektivitet än den stela spegelns och
dess koncentrationsförhållande är avsevärt mindre.
Genom att dess diameter är 1 370 mm ger den dock
lika stor effekt som den stela spegeln.

Både aluminerad Mylar och försilvrat
cellulosa-acetatbutyrat har provats som reflektor. Den förra
anbringades antingen genom laminering med den
plana polystyrenskivan före formningen eller
genom limning vid det formade skalet. Efter 1,5 års
exponering utomhus hade reflektiviteten avtagit från
87 till 60 °/o, huvudsakligen genom att Mylar-folien
grumlats. Den försilvrade cellulosafolien gav
mindre reflektivitet genom att det ytterst tunna
silverskiktet skadades vid formningen. Bättre resultat
bör uppnås med tjockare silverskikt, och
cellulosafolien torde vara hållbarare än Mylar-folien.

Fig. 2.
Sol-kokare med
hopfällbar
reflektor.

Fig. 1.
Sol-kokare med stel
reflektor.

Man har gjort speglar också av glasfiberarmerad
polyester, men seg polystyren, på lämpligt sätt
skyddad av det reflekterande skiktet på framsidan och
genom målning på baksidan, anses vara det mest
lovande materialet. Polystyrenens formbeständighet
vid förhöjd temperatur provades genom
upphettning till 80 och 85°C under 4 h. Vid 80°C kunde
ingen mätbar formändring iakttas, vid 85°C hade
spegeln delvis plattats ut.

Då den hopfällbara spegeln är parabolisk radiellt
men polygonal i omkrets, måste den göras i ca 16
sektioner för att dessa inte skall bli för breda och
därmed koncentrationen av strålningen för liten.
Med 740 mm långa spröt erhålls en spegel med
1 370 mm diameter. Vid 70 °/o reflektivitet ger den
960 W kokeffekt.

Den snabbhet varmed mat kan kokas upp i en
solugn beror också på kokkärlets förmåga att
absorbera strålningen och på den hastighet varmed

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:26:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free