Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 13 - Minnen i elektroniska siffermaskiner, av Carl-Ivar Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter och offerter från olika tillverkare antogs
för kärnminnet i Besk och Facit EDB har en
omslagstid av ca 1 jxs vid en stigtid hos
driv-pulsen, som är mindre än 0,3 us.
Signalspänningen är ca 100 mV för en etta och 12 mV
för en nolla vid nominell drivström, som är
0,82 A.
Minneskapaciteten i Facit EDB är 2 048
helord, som lagras i 40 rektangulära matriser
(64 x 32) vardera innehållande 2 048 kärnor.
Matrisen är dubbelvikt, stommen består av
superpertinax och samtliga ledningar är
fyrdubbelt emaljerad koppartråd nr 32.
Lind-ningssättet är sådant, att mycket liten
magnetisk koppling finns mellan läsledning och
drivledningar. Anslutningarna till matrisen
består av små lödtorn placerade med 5 mm
delning. Matrisens storlek har bestämts av det
minsta möjliga avståndet mellan lödtornen. Vid
monteringen har jordade skärmplåtar
placerats mellan matriserna. Denna åtgärd har visat
sig reducera störnivån. De 40 hopkopplade
matriserna upptar en volym av 19 X 22 X 62
cm.
Kretsteknik
Enbart den centrala delen av Facit EDB
innehåller 2 000 elektronrör. För att uppnå god
driftsäkerhet i ett så omfattande system har
man måst vara ytterligt omsorgsfull vid
dimensionering och utarbetande av kretsarna. a
Endast komponenter av högsta kvalitet får
användas, och de får inte utsättas för större
påfrestningar (spänning, effekt, temperatur etc.)
än att en betryggande säkerhetsmarginal finns
i förhållande till av fabrikanterna uppgivna
data.
Pulstider och spänningsnivåer måste väljas
så att kretsarnas goda funktion inte äventyras
för de största och mest ogynnsamma
ändringar i komponenternas värden, som
rimligen kan förutses (genom temperatur, åldring
osv.). Elektronrörens emission skall
exempelvis kunna nedgå till 50 % utan risk för fel.
Eftersom elektronrören svarar för den
ojämförligt största delen av maskinfelen, lönar det c
sig att under konstruktionsarbetet försöka
begränsa antalet rör i möjligaste mån. Några
exempel på kretsar i kärnminnet skall i det
följande diskuteras med utgångspunkt från
blockschemat (fig. 7).
Drivledningarna genom de 40 seriekopplade
matriserna har en avsevärd impedans för
driv-pulsernas snabba vågfronter. Varje ledning är d
ju en transmissionslinje av ca 16 m längd, på
vilken 2 560 magnetiska kärnor sitter
uppträdda. Den induktans som kärnorna
representerar är starkt olinjär och dessutom
beroende av fördelningen mellan ettor och nollor
i minnet. Om alla positionerna i det utvalda
helordet är ettor, blir den motelektromotoriska
kraft som genereras av 40 kärnor lika med
4 V. Vid den erforderliga stigtiden av 0,3 [is
hos drivpulsen Im = 0,41 A) tillkommer ca
25 V motelektromotorisk kraft från linjen
själv och de 2 520 halvpulserade kärnorna.
Fig. 10.
Principschema för
drivsteg.
Drivpulsen skall vara fri från
insvängningsfenomen i form av översving, dess stigtid bör
vara kortare än 0,3 ^is och densamma för alla
drivlinjer, pulstoppen skall vara plan och
puls-amplituden slutligen bestämd till bättre än
± 3 %.
Fig. 11. Vågformer i kärnminne;
skala: ordinatan 2 V per delstreck,
abskissan 1 /us per delstreck; a
X-puls, b Y-puls, c Z-puls för nolla,
d Z-puls för etta.
Fig. 12. Vågformer i kärnminne;
skala: ordinatan 10 V per
delstreck, abskissan 1 [xs per
del-streck; a spänning från signalför
stärkaren för nolla, b samma
spänning för etta, c inspektionspuls, d
spänning från signal förstärkare
under drift.
312 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
