Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Pansar och Pansarvärn, av Mirco Rolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Rysk
me-deltung stridsvagn T 54,
36 t, en 10 cm
kanon, en 12,7
mm
luftvärnskulspruta, en
7,62 mm
kulspruta, 48 km/h.
Fig. 2. Brittisk
tung stridsvagn
Conqueror, 65 t,
en 12 cm kanon,
en kulspruta, 35
km/h.
Fig. 3. Svensk
medeltung
stridsvagn Strv
81, 50 t, en 8,4
cm kanon, två
kulsprutor, 35
km/h.
Fig. 4. Svensk
lätt stridsvagn
Strv 74, 25 t, en
7,5 cm kanon,
två kulsprutor,
45 km/h.
Fig. 5. Svensk [-stormkanonvagn-]
{+stormkanon-
vagn+} ikv 103,
8,8 t, en 10,5 cm
kanon, 53 km/h.
Överstelöjtnant Mirco Rolf, Stockholm
623.438
623.442.52
623.453-519
Utvecklingen efter krigets slut har gått mot ett
ökat antal pansrade bandfordon —
stridsfordon och fordon för transport av personal och
materiel. Antalet pansarförband har också
ökats på bekostnad av antalet infanteriförband.
Den ryska ockupationsarmén i Östtyskland kan
betraktas som en ren pansararmé. Pansrade
fordon erbjuder ett väsentligt skydd för
personal och materiel mot skador vid
atombombanfall. Pansarförbandens rörlighet i terräng gör
dem också särskilt användbara i strider, där
taktiska atomstridsmedel kommer till
användning.
Stridsvagnar
Stridsvagnen är i dag ett i öppen och
småbru-ten terräng oumbärligt stridsmedel, statt i stark
utveckling. I sådan terräng kan icke något
annat stridsmedel med så liten insats av
personal snabbt och i huvudsak självständigt
anfalla en i ringa grad försvarsberedd fiende —
t.ex. vid luftlandsättning — eller vid anfall mot
försvarsställning in i det sista lämna det
stormande infanteriet ett kraftigt verkande
eldunderstöd med kanoner och kulsprutor.
Viktiga operationsområden i södra och
mellersta Sverige består av öppen eller småbruten
terräng. I Skåne är terrängen i stor utsträckning
öppen. Även i övre Norrland förekommer öppen
terräng särskilt i det operativt viktiga
kustlandet; vintertid blir sjöar, myrar och tidvis
även havet framkomliga för pansarfordon.
Huvuddelen av de stridsvagnar, som
förekommer i de större utländska arméerna, är
medeltunga med en vikt av 35—50 t, fig. 1. Dessutom
finns ett begränsat antal tunga om 55—-70 t,
fig. 2, samt lätta i regel under 25 t.
Bestyck-ningen utgörs i regel av en kanon (12,2—7,5
cm), en grovkalibrig luftvärnskulspruta (12
mm) och en markkulspruta (8 mm). Vid
medeltunga stridsvagnar kan pansartjockleken på
vitala delar, t.ex. tornets framsida, uppgå till
200—300 mm i det vertikala pansaret medan
den exempelvis i bottnen blott är 20—30 mm.
Besättningen utgörs i regel av 3—4 man. De
tunga stridsvagnarna används företrädesvis
som stöd åt de medeltunga, medan de lätta
främst används för spaningsändamål. De
stridsvagnar, som ingår i luftlandsättningsförband,
är av transportskäl ännu små (8—20 t).
Pansar och
pansarvärn
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
