Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Glidformar vid kraftstationsbygge, av Hans Hittenkofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glidformar vid
kraftstationsbygge
Förste avdelningsingenjör Hans Hittenkofer, Kilforsen
G9.057.528 : G27.W.SS
Vid utförandet av betongkonstruktioner för
Vattenfallsstyrelsens kraftstationsbyggen
halden konventionella lösvirkesformen ersatts
med serietillverkade standardelement.
Glid-formsmetoden har tillämpats vid gjutning av
hisschakt och väggar i underjordiska
kraftstationer. Dock utgör konstruktioner med konstant
planyta bara en bråkdel av kraftverksbyggenas
betongvolym. Vinsten med glidformsmetoden
har därför hittills varit blygsam.
I avsikt att ytterligare minska
formkostnaderna har Vattenfallsstyrelsen prövat
glidformsmetoden även vid uftörande av
danini-monoliter med lutande nedströmssida. Som
försöksobjekt utsågs till en början fem monoliter
i en lamelldamm vid Långbjörnsbygget i
Ånger-manälven. Monoliterna har T-formig basyta,
11 m breda vertikala frontväggar på
vattensidan och 3,30 m breda, 30 m långa
lamellväggar på luftsidan. Höjden är 24 resp. 32 m.
Bakväggarna lutar 10:6. LH-cement skulle
användas med hänsyn till sprickrisken och
cementhalten hållas vid 270 kg/m3.
Då glidformsgjutningar av denna art tidigare
inte hade utförts, inleddes försöken med en
miniatyrglidfornisgjutning för observation av
betongens beteende och för bestämning av
lämpligaste formhöjd. Provgjutningen av en
betongklump 4 x 1 m och 3 m hög visade att
att LH-cement mycket väl kunde användas.
Formhöjden bestämdes till 1,20 m. Den
möjliga glidhastigheten uppskattades till 14 cm/h.
Montering av glidformskonstruktionen
Avsikten var att alla vertikala ytor skulle
glid-gjutas på sedvanligt sätt enligt
Concretor-me-toden. Den lutande bakväggen skulle
formsättas etappvis med formluckor och reglar. Att
använda glidform även för den lutande
baksidan och att sammankoppla båda glid
rörelserna ansågs möjligt; dock skulle detta
föregås av speciellt och möjligen tidkrävande
utvecklingsarbete.
Den rörliga formen byggdes av trä. För
lamellväggen valdes trälämmar med 4,80 m
skarvlängder för lättare nedmontering under
Fig. 1. Montering av första glid formen och tre gjut
etapper med tvä dagars tidsintervall.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
