Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Stadsplaneekonomi, av Gunnar Lindman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadsplaneekonomi
Arkitekt Gunnar Lindman, Stockholm
En stadsplans innehåll och form påverkar en
mångfald ekonomiska förhållanden, såsom den
enskilde fastighetsägarens
förmögenhetsställning, bostadskostnaderna, kostnaderna för
va-rudistributionen och den allmänna
kommunalskatten. Tyvärr är emellertid stadsplanens
ekonomiska konsekvenser ännu föga analyserade.
En av orsakerna härtill är svårigheten att i
ekonomiska analyser särskilja de
stadsplanetekniska faktorerna från andra faktorer. En
annan orsak är att kostnaderna bokföres och
betalas på olika sätt. En del ingår i
hyran, andra betalas med kommunalskatter. En
del varor och tjänster som är beroende av
stadsplaneformen, t.ex. allmänna
kommunikationer, vatten-, tele- och elavgifter, betalas i
samband med konsumtion, ehuru
konsumtionsavgiften i regel icke bestämmes enligt
självkostnadsprincip utan av kommunalpolitiska
överväganden. Ofta leder dessa till enhetstaxor,
soin innebär att de som bor i de tättbebyggda
delarna av en stad subventionerar de
glesbe-byggda områdena.
Det är väl dessa delvis dolda och i varje fall
sällan klart preciserade subventioner till
småhusområdena, som är förklaringen till att
många kommunala förtroendemän är mindre
intresserade av ett ökat småhusbyggande än
deras väljare. Icke minst torde många
drätselkammares och nämnders negativa inställning
till småhusbyggandet kunna förklaras av att
man hittills icke har och därför i fortsättningen
ej heller vi’1 av småhusbyggarna ta ut de
ersättningar till gatubyggandet, som man enligt
byggnadslagen har rätt att taga ut. Det kan
därför ifrågasättas, om det inte på lång sikt vore
klokt att i större utsträckning än nu låta
invånarna i småhusområdena betala
kommunernas självkostnader, även om en sådan politik
för dagen med nuvarande maximigränser för
statlig belåning skulle innebära en temporär
produktionsminskning.
Egentliga stadsplanekostnader
Den enda del av stadsplanens ekonomiska
konsekvenser — förutom dess inverkan på
husbyggnadskostnaderna — som något
systematiskt undersökts är de "egentliga stadsplane-
711.4
kostnaderna". I dessa brukar inräknas priset
på råmark samt kostnader för gator, parker
och avloppsledningar, alltså de anordningar
som kommun enligt byggnadslagen är skyldig
iordningställa, samt ränte- och
administrationskostnader. Däremot inräknas icke el-, gas-,
fjärrvärme- eller teleledningar och vanligen ej
heller vattenledningar. I kostnaderna för park
brukar man inräkna iordningställandet av
lekplatser men icke av bollplaner eller andra
idrottsanläggningar. Skolor eller andra
kommunala byggnader inräknas icke.
Ani
Fig. 1. Sambandet mellan vissa stadsplanekostnader
(anläggningskostnader för gator, avloppsledningar
och planteringar) och antalet lägenheter per ha
enligt en undersökning av fastighetskontoret i
Göteborg; E exploateringstal, kurva 1 totalkostnad med
berg, 2 totalkostnad utan berg, 3 kostnad för gator
och planteringar med berg, A kostnad för gator och
planteringar utan berg, 5 kostnad för avlopp med
berg, 6 kostnad för avlopp utan berg.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
