Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Automatiskt 10 MW gasturbinkraftverk, av Jan R Schnittger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. Blockschema över turbinautomatikens funktion under
startförloppet. Tidsfördröjningar, återställningar och skyddsfunktioner har ej
medtagits.
Fortsatt impuls når icke vidare förrän
lageroljetryck och bränslets temperatur efter
förvärmare (genom rundpumpning i
bränslesystemet, fig. 10) nått tillräckliga värden. Då
inkopplas emellertid den beskrivna
startluftan-ordningen (blåstid ca 25 s), varefter
huvudventilen (snabbstängningsventilen) öppnas för
bränslet, rundbaxmotorn kör igång,
tändbräns-le sprutas in för att efter elgnistinitiering tända
huvudflamman. Gasgeneratorn börjar
accelerera och kraftturbinen följer efter.
Fig. 14.
Effekt-variation som
funktion av
tiden vid en
momentan mindre
ändring av [-bränslemängden.-]
{+bränslemäng-
den.+}
Bränsletillförseln styres av förinställda
accelerations- ocli temperaturbegränsningsvärden.
Det tvångsstyrda accelerationsförloppet kan
härigenom trimmas in på bästa sätt.
Vid 50 % av full hastighet hos elgeneratorn
inkopplas kylvatten- och matarpumpar (för
smörjolja till direktdriven huvudpump). Vid
90 % hastighet tillkommer fältbrytare,
spänningsreglering och fasningsdon. Samtidigt
upphör bränslereglerventilens omedelbara
beroende av begränsningsfunktionerna och
frekvensregleringen styr förloppet. Det automatiska
fas-ningsdonet finjusterar spänning, frekvens och
fasläge. Sedan aggregatbrytaren slagit till är
maskinen klar för omedelbar lastupptagning.
Drifttekniska egenskaper
Kraftverket är uppbyggt för att kräva liten
personlig övervakning. Tiden för övergång från
en driftart till en annan är kort och under
stationär drift svarar en serie skydd för att
onormala förhållanden alarmerar maskinist
eller utlöser aggregatet.
Start från stillastående, kall maskin till och
med att infasning är fullbordad tar blott ett
par minuter i anspråk under förutsättning, att
inneslutet bränsle och tilloppsledningar i
bränslesystemet har nått ungefärlig
arbetstemperatur. I annat fall kan man tack vare
elång-pannans beredskapshållning efter viss
cirkulation värma upp systemet. Vid installationer,
där detta är av betydelse, kan denna
förvärm-ningstid reduceras till noll genom att man
anordnar beredskapscirkulation av bränslet.
Den från tomgång möjliga effektökningen per
tidsenhet upp till fullast begränsas icke av
accelerationsförmågan utan blir även för
gasturbinkraftverket, liksom för ångkraftverket,
till sist en fråga om värmespänningar och
utmattning eller otillåtna deformationer till följd
av dessa. Den beskrivna anläggningen är
genom sin konstruktion mycket okänslig i dessa
avseenden. Det är naturligtvis icke korrekt att
ånge någon absolut gräns i detta fall, där
antalet påkänningstillfällen är avgörande.
Aggregatet kan emellertid utan påtagliga skador vid
enstaka tillfällen köras från tomgång till fullast
på ett par minuter.
Normalt bör man emellertid använda längre
tid, så att maskinen icke i onödan utsättes för
värmespänningar. Tiderna blir tämligen
oberoende av, om elgeneratorn vid starten gått
synkront som faskompensator eller varit
stillastående.
Regleringstekniskt sett har
gasturbinkraftverket snabb reaktion vid stora laständringar i
jämförelse med ett ångkraftverk. Det isolerade
aggregatets reaktion oberoende av
regulatorinställning erhåller man, om man studerar den
relativa effektvariationen A P/Pn i tiden till
följd av en viss relativ bränslemängd ändring
A B/B„, där index n avser nominella
fullastvär-det.
Matematiskt sett kan aggregatets uppträdande
karakteriseras med överföringsfunktionen F.
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
