Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 18 - Automatiskt 10 MW gasturbinkraftverk, av Jan R Schnittger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regleringsprov visar, att F för det aktuella
aggregatet kan uttryckas i formen:
F== (£1) llJB\ ftp + 1
\ P „l I \ Bn) T2 p + 1
— Ts p
där T1 och T« är tidskonstanter (0,3, resp. 2 s),
T3 tidsfördröjning (0,17 s) och p komplex
Laplace-variabel (ico vid frekvensanalys).
Pålägger man momentant en därefter
kvarhållen konstant ökning AB/Bn (stegfunktion),
så följer ett transient förlopp, fig. 14, vilket
kan beräknas med hjälp av invers
Laplace-transformering av F. T3 representerar den
tidsfördröjning, som acceleration inom
bränslesystem samt förbränning och transport genom
brännkammaren av bränsletillskottet A B tar i
anspråk. Förhållandet mellan tidskonstanterna
T1 och T, avgör, hur stor del av effektökningen,
som momentant kommer till stånd efter
tidsfördröjningen. I detta fall rör det sig om
T2 2 ~ /o
Man kopplar nu in själva reglersystemet i
sammanhanget och har detta inställt för 0 %, 3 %
eller 6 % kvarvarande statik, samt med sådan
styrka och dämpning på den eftergivande
återföringen, att stabiliteten motsvarar det svåraste
driftfallet, körning på eget nät. I stället för att
direkt tänka sig en stegfunktion i
bränslemängden går man nu ett stycke längre och
påtrycker momentant en därefter tvångsmässigt
kvarhållen frekvenssänkning A f
(stegfunktion), såsom den ju vanligen träffar
aggregatet vid dess arbete mot ett stort nät, fig. 15.
Nära tomgång och fullast erhålles något mindre
effekt- och tidsderivator genom inverkan från
accelerations- och temperaturbegränsningarna.
Kurvorna i fig. 15 avser förhållandena vid
måttliga frekvensändringar. En mer omedelbar
bild av maskinens reaktionsförmåga ger fig. 16
för det fall, att kraftverket under reglerarbetet
genom en kraftig frekvenssänkning får impuls
att täcka området från tomgång till fullast i
ett svep. Avgörande för detta fall blir inställda
och nödvändiga begränsningar för
brännkam-martemperatur och pumpningsrisk. Det visar
sig, att hela förloppet blott tar 40 s i anspråk,
och att huvuddelen av effekten redan efter 25 s
stigit till 2/3 av slutvärdet.
I överensstämmelse med ångturbinpraxis är
aggregatet konstruerat så, att lastfrånslag icke
förorsakar utlösning av stationen. Vid frånslag
av fullast blir varvtalsstegringen 8,6 %, fig. 17.
Skyddsutrustningen omfattar utlösning för
följande funktioner på gasturbindelen:
tänd-vakt, lågt oljetryck i lager, lågt bränsletryck
(medsläpningsrisk om gasgeneratorn stannar
och kraftturbinen hänger kvar vid
elgenera-torn), lågt kopplingstryck, övertemperatur i
lager och övertemperatur i turbin. För
generatorn finns differential-, jordströms-,
överströms- och spänningsstegringsskydd.
överströmsskyddet löser först i ett andra steg för
att förhindra att stationen utlöses direkt vid en
kortvarig strömstöt. Dessutom sker utlösning
Tid
Fig. 15. Effektvariation som funktion av tiden vid en momentan mindre
frekvensändring; regleringen inställd på 0,3 och 6 °/o statik och sådan
återföring, att stabiliteten motsvarar drift på eget nät.
allmänt vid nollspänning" på någon av
hjälp-kretsarna.
Efter gasturbindelens avställning från aktiv
effektavgivning vidtar kallkörning för
aggregatets nedkylning, vilken tar 10 h i anspråk, ehuru
aggregatet givetvis när som helst kan startas
igen.
För kompressorernas periodiska rengöring
från oundvikliga damm- och smutspartiklar
användes dilutin för upplösning av
beläggningarna och krossade nötskal (carbo-blast) för
deras avlägsnande. Båda delarna blåses in i
aggregatets luftintag med tryckluft vid körning
av aggregatet i tomgång.
Turbinskovlarna tvättas genom insprutning
av färskvatten ett antal gånger vid stillastående
aggregat, varigenom vattenlösliga
askavsättningar upplöses och den kvarvarande
beläggningen till sist blir porig och skalas bort.
Fig. 16. Maximal effektökning med
hänsyn till
brännkammartempera-tur och pumpningsrisk vid
lastupptagning från tomgång.
Fig. 17. Maximal övergående
varvtalsstegring hos kraftturbin och
el-generator som funktion av
momentant frånslagen effekt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
