Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 20 - Återuppbyggnaden av August Thyssen Hütte, av Karl-Johan Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återuppbyggnaden av
August Thyssen Hütte
000.1.013.5
Före kriget var August Thyssen Hütte i
Duis-burg ett av Tysklands största stålverk med en
årlig götproduktion på 2,5 Mt. Dess
tillverkningsprogram omfattade räls, profiler,
stång-stål, bredflänsig balk och specialplåt. Under
kriget blev anläggningarna svårt bombskadade
och efter kriget beslöt de allierade att de skulle
rivas. Först på hösten 1949 avbröts rivningen.
Då återstod endast 20 (’/c av verkets
förkrigs-kapacitet. Huvudparten av masugnarna var
intakta, medan flertalet stålugnar, alla tre
göt-valsverken och alla färdigvalsverken utom två
var rivna.
I samband med att rivningen avbröts 1949
erhöll verket tillstånd att årligen tillverka
000 000 t tackjärn och 117 000 t göt
motsvarande tre masugnars och två martinugnars
produktion. Inga valsade produkter kunde
däremot tillverkas. Först 1952 uppnåddes
emellertid den tillåtna produktionen. Ungefär
samtidigt började man på allvar planlägga
återuppbyggnaden av verket, och för att nvanlägg-
Fig. 1. Flytschema för den återuppbyggda August
Thyssen Hütte med en göttillnerkning av 2,4 Mt/år.
ningarna skulle bli så moderna som möjligt
inledde man ett tekniskt samarbete med två av
USA:s ledande ståltillverkare. Det slutliga
nybyggnadsprogrammet omfattade ett integrerat
stålverk bestående av koksverk, masugnar,
tho-masverk, martinverk, götvalsverk, valsverk för
grovt stångstål och profilstål samt varm- och
kallvalsverk för breda band jämte
färdigställ-ningsa vd el n i ngar.
För att finansiera återuppbyggnaden, som
kostat ungefär 850 Mkr., liar verket erhållit lån
dels från Nord-Rhein-Westfalens
delstatsregering och förbundsrepublikens regering, dels
från den amerikanska Export-Import Bank.
Dessutom har även annan amerikansk hjälp
erhållits och slutligen har under senare år en
betydande del av nyanläggningarna
självfinansierats. Under 1957 avslutades i huvudsak
verkets återuppbyggnad och dess årskapacitet i
dag uppgår till 2,4 Mt göt, dvs. verket är ett av
Europas största.
Masugnsanläggningen består av sju
återuppbyggda masugnar. Dessas sammanlagda
tack-järnsproduktion uppgår till 2 Mt/år; 345
koks-ugnar förser anläggningen med koks. Dessutom
är en åttonde masugn under uppförande. Dess
ställdiameter blir 9 m och dess
dygnsproduktion beräknas till 1 500 t.
Thomasverket består av tre 1 000 t blandare
och sex 40 t konvertrar, och dess
årsproduktion uppgår till 1,3 Mt göt. Praktiskt taget allt
thomasstål är otätat och huvudparten utvalsas
till stångstål och profiler. För att minska
kvävehalten och därigenom göra thomasstålet
mera lämpat för tillverkning av breda band
utför man försök med syreanrikad luft.
Verket har två martinverk. Det ena består av
sex återuppbyggda 110 t basiska martinugnar
med en årsproduktion på 440 000 t göt. Det
andra martinverket som är belt nybyggt är
utrustat med fvra 250 t basiska ugnar.
Årsproduktionen uppgår till 000 000 t göt. Två av dessa
ugnar är byggda efter amerikanska ritningar
och två efter tyska.
Ugnarnas badarea är 90 in2 och baddjupet
är 420 mm. Infodringen är belt basisk utom i
valvet. Ugnarna eldas med koksugnsgas och
mineralolja eller tjärolja. Oljan förvärmes till
130° C och atomiseringsluften är komprimerad
till 7 atö och förvärmd till 250°G. Ugnar
beskickas med 40 % flytande tackjärn från en
1 000 t blandare och med 60 % skrot. Skrotet
chargeras med två 10 t maskiner. Skänkarna
rymmer 270 t. Från varje charge erhålles upp
till 40 göt. Göten väger 7,6—14 t. Huvudparten
av martinstålet utvalsas till breda band.
Göten strippas i stålverken och transporteras
därefter varma till götvalsverket där de värms
i en gropugnsanläggning. Denna består av 32
ugnar, var och en rymmande 60—75 t göt.
Gropugnsanläggningen är utrustad med en
omfattande elektronisk reglerings- och
kontrollutrustning som bland annat med signallampor
visar när inställd värmningstemperatur
uppnåtts.
Götvalsverket är utrustat med två separat-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 549
K-.1 Blom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
