Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 21 - Vattenvägarna behöver också upprustas, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattenvägarna
behöver också upprustas
Professor Torsten R Åström, Stockholm
626.1(485) : 656.62
Vi lever i en tid i Sverige som präglas av en
fortgående produktionsökning och en stark
trafikutveckling. Varuutbytet med utlandet, vår
export och import, har härvid starkt ökat och
som en följd därav även trafiken på våra
hamnar. Frånräknar vi utrikes godstrafiken på
Malmbanan, som för övrigt även den resulterar
i sjötransport från Narvik, är det endast några
få procent av utrikesgodset som icke
transporteras på köl.
Sjöfarten utgör sålunda en omistlig länk i
transportkedjan för våra varor. Den totala
varumängden, export och import, uppgick
1955 till omkring 47 Mt, varav export 26 Mt
och import 21 Mt. Frånräknas malmexporten
över Narvik och övrigt med järnväg eller flyg
direkt transporterat utrikesgods återstår
omkring 36 Mt på svenska hamnar. Denna mängd
har de båda senaste åren ytterligare vuxit och
för närvarande kan mängden export- och
importgods över svenska hamnar beräknas till i
runt tal fem ton per år och invånare i landet.
Denna siffra kan vara bra att hålla i minnet,
när det gäller att bedöma trafikunderlaget för
vissa inre vattenvägar.
Bland exportgodset dominerar järnmalmen
och de skogsindustriella produkterna. Från
1946, då exporten på allvar kom i gång efter
kriget, har dessa varuslag stadigt ökat och
sedermera starkt överskridit 1938 års nivå.
Jämfört med 1938 hade sålunda år 1956 följande
ökningar skett: järnmalm från 12,7 till 17,3 Mt,
trävaror från 2 till 3 Mt, pappersmassa från 2
till 2,5 Mt, papper och papp från 450 000 till
920 000 t; även wallboardexporten har starkt
ökat och uppgick 1956 till 260 000 t. Av 1956
års export på 28 Mt utgjorde järnmalmen drygt
17 Mt och skogsprodukterna nära 7 Mt. Den
alldeles övervägande huvuddelen av
järnmalmen skeppas över kusthamnarna Narvik, Luleå
och Oxelösund, men icke obetydliga mängder
går även över inlandshamnar, främst Västerås
vid Mälaren och Otterbäcken vid Vänern och
bjuder sålunda ett visst intresse för kanalsjö-
Föredrag i Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund
den 14 april 1958.
farten. Skogsprodukterna spelar dock en större
roll.
Av importkvantiteten 1956 på ca 22 Mt
utgjordes inte mindre än drygt 15 Mt av bränslen:
kol, koks och mineraloljor. De fasta fossila
bränslena kol och koks visar sammantaget en
successiv minskning sedan 1930-talet och
mineraloljorna en starkt expansiv ökning. 1956
års oljeimport, 9,7 Mt, låg nära sju gånger
över 1938 års siffra. Huvuddelen av
oljeimporten går till ett fåtal storhamnar. Enligt uppgift
av Agrenius vid hamnförbundets möte i Luleå
1957 beräknas emellertid omkring 25 % av
oljeimporten vidarebefordras inom landet med
kusttankers i inrikes fart, och ca 1 Mt lossas
vid insjöhamnar. I kanalfrågan måste oljan
tillmätas stor betydelse.
Inrikes godstrafik
Jag har här i första hand rört mig med de
utrikes godstransporterna och deras
godsmängder. Uppenbarligen måste den starka ökningen
av dessa ge sig till känna även i den inrikes
godstrafiken, då ju en betydande omlastning
äger rum i våra hamnar för transport från och
till övriga delar av landet. Förutom denna
trafik har produktionsutvecklingen och
utvecklingen av transportmedlen även i övrigt fört
med sig en högst avsevärd ökning av
transportarbetet i den inrikes godstrafiken i
Sverige. I utredningarna till den nyligen
framlagd "Vägplan för Sverige" beräknas sålunda
av Godlund det utförda godstransportarbetet
inom Sverige med de tre
huvudtransportmedlen järnväg, lastbil och fartyg ha stigit från ca
6 700 milj. tonkilometer 1930 till ca 18 000 milj.
tonkilometer 1955. I genomsnitt uppgår denna
ökning till ca 4 % per år under hela perioden
och till ca 5 % under delperioden 1950—1955.
Utvecklingen ter sig olika för de skilda
transportmedlen. Järnvägarna visar 3,5 %
genomsnittlig årlig ökning mot 10 % för lastbilarna
under hela perioden. För delperioden 1950—
1955 är lastbilarnas stegring än större eller
13 % per år. Den inrikes fartygstrafiken, dvs.
trafiken enbart mellan svenska hamnar, visar
TEKN I SK TIDSKRIFT 1958 561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
