Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 22 - Statens företagsformer. De olösta frågorna, av Sten Källenius - Förlorade ord i gamla manuskript - En försökstyp av flerfärgs katodstrålerör - En undervattens-luft-undervattensmissil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerna; och följer inte härav ett intresse hos
statstjänarna icke blott att behålla utan även
att nyskapa fria företagsformer.
Smidigare organisationsförändringar—
offentlighetsprincipen
Självfallet kan man i bolagsform, eller
liknande, lättare genomföra
organisationsförändringar och därmed lättare anpassa sig efter
utvecklingen. Men detta kräver full frihet, dvs.
lösgörande från statens sedvanliga
förvaltningsformer, vilket sammanhänger med
offentlighetsprincipen. Man vill också komma ifrån
denna princip av upphandlingsskäl. Att göra
affärer utan insyn på samma sätt som de
enskilda aktiebolagen är säkerligen lättare men
kanske ej riktigt. De enskilda aktiebolagen
arbetar med privata pengar. Detta gör inte de
statliga bolagen.
Skälen till att man vill bli fri från
allmänhetens insyn har åberopats i flera olika
sammanhang, bl.a. vid översynen av lagen om
allmänna handlingars offentlighet 1935—1937. De
affärsdrivande verken framhöll då med skärpa,
att de måste kunna undandraga sig
offentligheten i sin upphandling. Men riksdagen fann
offentlighetsprincipen vara så grundläggande
för offentlig verksamhet, att den — trots alla
åberopade olägenheter — stod fast vid denna
princip. Nu har man upptäckt en bakväg att
komma ifrån offentlighetsprincipen genom att
bilda aktiebolag. Erfarenheterna från det
kommunala området som är avskräckande har lärt
oss att ett avsteg från offentlighetsprincipen
skulle undergräva tilltron till det allmänna.
Man har ej förebragt någon utredning, som
objektivt visar att staten skulle förlora på att
offentlighetsprincipen bibehålles.
Tvärtom har säkerligen de som önskar göra
affärer med staten större möjlighet att skärpa
den inbördes konkurrensen om handlingarna
är offentliga. Intresset för affärsförbindelser
med staten blir närmast större. Det blir ingen
förlust när leverantörerna vet, att deras anbud
behandlas korrekt. Sammanfattningsvis kan
sägas att detta t.o.m. kan vara värt en viss
ekonomisk förlust i upphandlingshänseende
jämfört med de fördelar ur trygghets- och
tillitssynpunkt som offentlighetsprincipen innebär.
Jag har utgått från den statliga verksamhet
som nu bedrives och diskuterat dess eventuella
anpassning till nya former utan att gå in på
verksamheten såsom sådan. Man kan emellertid
i ett dylikt sammanhang fråga sig vad orsaken
är till att statsapparaten sväller så lavinartat
och i ökat tempo. Det kan inte bara bero på
Parkinsons lag. Är orsaken till det aktuella
problemet möjligen att allt skall utföras av staten
i egen regi. Skall allt utföras i egen regi
därför att tjänstemännen tycker att det är roligt
att styra och ställa, eller därför att det blir
billigare ocli bättre. Är det senare i så fall
klarlagt? Behövs alltså denna utveckling och är den
önskvärd med hänsyn till de följdverkningar
som den i olika hänseenden kan få?
Vad syftar statens företagsamhet ytterst
överhuvud taget till, bättre organisation, bättre
genomsnittlig sysselsättning, billigare
produktion? Allmänheten måste få ett upplysande svar
på dessa frågor. Den hittills glidande
förskjutningen mot statsverksamhet bit för bit och
bolag för bolag utan att beteendemönstret i sin
helhet klarlägges eller att principerna knäcks
är vilseledande. Skall staten bara uppträda på
monopolbetonade områden eller skall den driva
affärsverksamhet i konkurrens även med sig
själv, i upphandlingshänseende, om personal
och om produktion? Eller skall staten överta
alla viktiga funktioner i samhället och på sikt
åstadkomma en statskapitalism via
holdingbo-laget Sverige? Allt detta är tillspetsade men
ingalunda overkliga och inaktuella frågor. Bör
inte statens affärsverksamhet begränsas till
minsta gemensamma nämnarens område i ett
demokratiskt samhälle?
Här finns en stor utredningsuppgift för
sam-liällsforskarna.
Slutord
De berörda problemen rör oss alla. Det må
därför vara berättigat att ställa frågan om det är
statens uppgift överhuvud taget att driva
affärsverksamhet i aktiebolagsform eller i
konkurrens på öppna marknaden. Kan inte staten
avstå från geschäft, hålla sig till sin styrande ocli
dirigerande funktion och i stället beträffande
själva utförandet anlita den fria verksamhet,
som finns i samhället, genom licens-,
oktroj-eller koncessionssystem och varför inte, om så
behövs av sociala skäl, subventionssystem.
Ytterst finns ju ändå skattevapnet, som i alla
tider och kanske särskilt just nu effektivt
kontrollerat att medborgarna inte får behålla för
mycket. Vinner inte staten med ett sådant
system i styrka, kontinuitet och förtroende? Det
må nu svaras hur som helst på dessa frågor och
besluten bli vad de blir. Vad som än sker, så
har vi dock rätt att i förväg få veta varför och
vilka följder det får. Ty staten bör dock vara
vi alla.
Förlorade ord i gamla manuskript återfinnes
med hjälp av automatiska räknemaskiner. I ett
register lagras en komplett lista på ord ur
manuskriptet och ur detta söker maskinen fram de ord som
till längd och innehåll täcker en aktuell lucka i
texten.
En försökstyp av flerfärgs katodstrålerör har
två eller flera lager av fosforer lagda på varandra.
Hastigheten hos de infallande elektronerna
bestämmer inträngningsdjupet och därmed ljusfärgen som
alltså kan regleras med accelerationsspänningen i
röret.
En undervattens-luft-undervattensmissil för
ubåtsbekämpning har utvecklats av USA:s marin.
Den avfyras genom vanliga torpedtuber, styrs upp
över vattnet med ett tröghetsnavigeringssystem och
efter återinträdet i vattnet med en akustisk
sökar-apparatur.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
