Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 23 - Bestämning av slaggvikt med spårämnesmetodik, av Lars-G Erwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bestämning av slaggvikt
med spårämnesmetodik
Civilingenjör Lars-G Envall, Stockholm
539.155.2.004.14 : 669.046.58
Bestämning av slaggvikt med
spårämnesmetodik baseras på ett utspädningsförfarande. Till
slaggen sättes vid chargeringen eller någon
annan lämplig tidpunkt en känd mängd av ett
ämne, som kvantitativt stannar i slaggfasen
och fördelar sig jämnt i denna. I vid olika
tider uttagna prov bestämmes halten av det
tillförda ämnet och härur beräknas lätt
motsvarande slaggvikt.
Användningen av radioaktiv
spårämnesmetodik erbjuder för denna typ av undersökningar
stora fördelar. De moderna mätinstrumenten
för radioaktiv strålning har hög känslighet och
de möjliggör därför kvantitativ bestämning av
även utomordentligt små mängder radioaktivt
material; 1—2 mC av ett gammastrålande
spårämne, jämnt fördelat i 1 t slagg, ger god
noggrannhet vid mätning på ca 10 g prov.
Val av spårämne
Som nämnts är det primära kravet att
spårämnet kvantitativt stannar i slaggfasen. Det
bör dessutom utsända y- eller hård ^-strålning
och ha en ej för lång halveringstid. Yid försök
på platser med goda kommunikationer till en
reaktor kan lämpligen 140La i form av
lantan-oxid användas. Lantan 140 sänder ut
y-strål-ning med 0,1—1,6 MeV energi och har 40 h
halveringstid. Aktiviteten i slaggen, som även
från början är harmlös, kommer att efter en
vecka ha avklingat så att den är knappt
mätbar, om doseringen varit den angivna.
Samtidigt är halveringstiden tillräckligt lång för
att en leverans från reaktorn skall räcka till
en försöksserie omspännande flera dagar.
Lantan 140 bildas genom en (n,y)-reaktion ur
139La, som utgör 99,9 % av naturligt lantan.
Aktiveringstvärsnittet för reaktionen är högt:
efter 2 dygns bestrålning i neutronflödet
5 X 1011 n/cm2s — ett t.ex. i AB Atomenergis
reaktor R1 i Stockholm lätt tillgängligt flöde
—- har en specifik aktivitet av ca 180 mC/g
La203 uppbyggts. Med den ovan angivna
doseringen räcker detta för märkning av 100—200
t slagg.
Användningen av 140La, erhållet ur 140Ba, för
denna typ av undersökningar, har omnämnts
av G R Church m.fl. (Nature 22 juni 1957).
Försöksgång
Lantanoxiden bestrålas vanligen inlagd i ett
tablettrör av polyeten. För undvikande av
dämning och strålrisk är det enklast att införa
tablettröret oöppnat i ugnen, t.ex. inlagt i ett
skrotrör, som placeras nere i chargen. Försök
har visat att även om lantanoxiden tillföres i
stålfasen övergår den kvantitativt till slaggen.
För att möjliggöra denna enkla
märkningsprocedur skall alltså vid bestrålningen varje
tablettrör endast innehålla den mängd La203 som
åtgår för en charge.
Prov tas ut i vissa punkter vid olika tider och
deras aktivitet bestämmes med GM-rör eller
scintillationsdetektor, ansluten till en delare
("scaler"). Härvid bör provmängderna vara
nära lika. En separat mätning under samma
betingelser göres med ett referenspreparat,
innehållande en känd mängd La„03, som
bestrålats tillsammans med spårämnet. Ur
aktivitetsvärdena beräknas sedan de olika slaggvikterna.
Om flera prov tagits samtidigt i olika punkter
i ugnen erhålles också en uppfattning om hur
spårämnet fördelats över slaggfasen.
Säkerhetsåtgärder
Yid handhavandet av det intakta preparatet
skall såväl de yttre strålriskerna som riskerna
för att radioaktivt material införes i kroppen
noga beaktas. De förra behärskas genom
användande av långa tänger och av strålskydd.
Preparaten kommer från reaktorn i
transportbehållare av bly, som är dimensionerade efter
preparatens aktivitet så att behållarna kan
hanteras utan risk. När ett preparat lyftes ur sin
behållare ökar strålningen avsevärt.
Doshastigheten minskar emellertid snabbt
med avståndet från preparatet och därför kan
riskerna minskas avsevärt genom användande
av långa tänger: på 1 m avstånd ger 10 mC
"°La dosen ca 15 mR/h, medan den
rekommenderade toleransdosen, som alltså ej bör över-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 5 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
