Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 31 - Styrdon för matarpumpar, av Lars Svensson - Formosa får en forskningsreaktor - Två gasturbiner för drift av kompressorer - Nybyggen - Bredbandsverk i Surahammar, av ty - Ekonomiskt lönande atomkraftverk, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanalen 10, och dylika styrdon är därjämte
kompletterade med en ångkammare.
Ändringen i pumptryck är direkt
proportionell mot ändringen i ångtryck på styrdonets
utloppssida. Pumptrycket ökar på detta sätt
utmed hela belastningslinjen och kan inställas
enligt kurva c, fig. 1, genom förspänning av
fjädern 9 med ratten S. Tryckskillnaden
mellan kurvorna c och d är däremot beroende på
valet av membranerna 3 och 4, och denna
konstanta tryckskillnad skall som nämnts strypas
bort i matarvattenregleringsventilen.
Reglerkäglan i styrdonet är utformad
enkel-sätig, vilket möjliggör god tätning i stängt läge.
Membranerna tillverkas genomgående av
metall med avsevärt längre livstid än för
gummi-membraner och det finns inga packningar för
tätning kring rörliga delar. Den kompakta och
enhetliga konstruktionen innehåller dessutom
som beskrivits automatisk återföring.
Den beskrivna regleringsutrustningen har
använts i USA sedan 1927 och är nu allmänt
vedertagen för ångturbin- och ångmaskindrivna
pumpar inom ett flertal användningsområden
utöver ångmotoranläggningar.
nybyggen
i
Bredbandsverk i Surahammar
Ett bandvalsverk, som i början av .juni 1958
invigdes vid Surahammars Bruk, är det första i sitt
slag i Skandinavien. I det kan man valsa band
med en bredd upp till 1 350 mm och en tjocklek
ned till 2 mm. Upphasplingshastigheten är 12 m/s
och det färdigvalsade bandets vikt kan uppgå till
10 t. Totalt beräknas produktionen komma att
uppgå till 200 000 t/år plåt. Huvudsakligen kommer
man att valsa elektroplåt, speciellt den nva
korn-orienterade typen, men även legovalsning av t.ex.
rostfritt material torde bli aktuell.
Valsverket är sammansatt av ett vertikalverk med
en installerad effekt på 1 500 kW, därefter ett
duo-reverserverk som förverk med en momentan effekt
på 11 200 kW. Färdigverket utgöres av ett
kvarto-reverserverk drivet av två tandemkopplade motorer
om 2 900 kW. I färdigverket regleras
bandtjockleken automatiskt genom mätning av valstrycket.
Denna typ av regleringsanordning anges vara den
första i världen. Bandtjockleken kontrolleras ytterligare
genom mätning med y-strålning från en
strontium-isotop.
Efter färdigvalsningen nedkyles bandet från ca
800°C genom begjutning med 22 000 1/min vatten.
Television användes i stället för teleprinter eller
rörpost för att från arbetsledarcentralen lämna
meddelanden till olika arbetsplatser inom verket.
Anläggningen har kostat 90 Mkr. ty
Fig. A. Installation av styrdon; 1 ångtillopp för
ångturbin, 2 pumpavlopp, 3 manometer för
pumptrycket, A styrdon, 5 matarpump, 6 ångturbin.
En installation av ett styrdon, fig. 4, för
konstanthållning av pumptrycket efter en
ångtur-bindriven matarpump visar en trevlig, enkel
och kompakt sammanbyggnad, som dessutom
kräver ringa utrymme.
Litteratur
1. Leslie, J S: Simplified instrumentation. Instruments 22
(1949) h. 8.
2. Svensson, L: Regleringsdon för ångturbindrivna
handelsfartyg. Maskinbefälet 67 (1957) s. 260—267.
Formosa får en forskningsreaktor, som blir
färdig 1959. Den är en bassängreaktor byggd i USA.
I Spanien och Venezuela kommer ungefär samtidigt
reaktorer av samma tvp i drift.
Två gasturbiner för drift av kompressorer och
samtidig elenergiproduktion har satts upp vid ett
belgiskt järnverk. Turbinerna drivs med masugnsgas
och olja. De ger tillsammans ca 13 MW effekt.
Ekonomiskt lönande atomkraftverk
Vid Humboldt Bay i norra Kalifornien skall man
nu bygga det första privat finansierade
atomkraft-verket i USA. Verket blir på 60 MW eleffekt; det
skall drivas med en kokarreaktor. Anläggningen,
som väntas bli färdig 1962, uppges vara ekonomiskt
fullt motiverad. Vid 90 %> utnyttjning blir
årskostnaden 3,59 M$ mot 3,65 M$ för ett ångkraftverk på
samma plats. Orsaken härtill är emellertid
exceptionella förhållanden.
Man har sålunda fått ett fast anbud på ca 20 M$
för anläggningen mot uppskattade 11 M$ för ett
lika stort ångkraftverk. Vidare blir
bränslekostnaden för det senare relativt hög i norra Kalifornien;
i närheten av Los Angeles kan ett atomkraftverk
inte konkurrera med ångkraftverk för närvarande.
Det nya verkets reaktor får till 2 °/o uran 235
anrikad uranoxid som bränsle. Den skall ge mättad
ånga av 70 kp/cm2 tryck för direkt drift av
turbiner. Strömpriset har beräknats till 0,87 et/kWh
för den första reaktorkärnan. När denna efter 3,5—
4,5 år byts ut mot en ny kärna väntar man att
priset på atombränslet skall ha fallit så mycket att
strömpriset blir 0,81 et/kWh. I dag räknar man med
ca 0,80 et/kWh (ca 4,4 öre/kW) i norra Kalifornien
(Chemical & Engineering News 3 mars 1958 s. 23
—24). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
